Kartläggning av träd i städer och tätorter
Träd i den byggda miljön har stor betydelse för många ekosystemtjänster och för klimatanpassning av städer och tätorter genom att skapa ett gynnsammare lokalklimat och fördröja och infiltrera dagvatten. Boverket har tillsammans med statistikmyndigheten SCB gjort en pilotstudie om nationell kartläggning av trädtäckning i städer och tätorter. År 2023 gjordes en nationell kartläggning som omfattar 200 tätorter i Sverige.
Varför mäta träd
Träd i den byggda miljön bidrar med många olika ekosystemtjänster. Träd gynnar den biologiska mångfalden och är också viktiga för upplevelsevärden och rekreation. Träd kan sänka temperaturen varma sommardagar genom att avdunsta upp till flera hundra liter vatten som kyler ned omgivningen. De kan också ta upp stora mängder vatten i krona och rotsystem och ger därmed nytta för dagvattenhanteringen.
Forskningsstudier visar att det finns ett samband mellan trädtäckning och ett bättre lokalklimat, bättre mental och fysisk hälsa och mindre luftföroreningar och minskat buller. Träd gör också att människor vistas mer utomhus, vilket bidrar till social sammanhållning. Stadsträd är därför viktiga strukturella element i en hållbar stad. Under den pågående förtätningen finns det risk att stadsträd får allt mindre utrymme att växa varför det är angeläget att kartlägga trädtäckningen i städer och tätorter.
Planeringsunderlag som kvantifierar och följer upp förekomst av urbana träd bedöms som nödvändigt i både det arbete som hanterar grönstruktur och ekosystemtjänster och i arbetet med klimatanpassning som utförs av kommuner, länsstyrelser och andra aktörer.
Vad kan man använda trädtäckningsdata till?
Data som beskriver trädtäckning är en objektiv och enhetlig datamängd som kan ha flera användningsområden för kommuner, länsstyrelser, regioner och nationella myndigheter samt för forskning. Nedan listas några av dem.
- Nulägesbeskrivning av trädtäckning som ett underlag för stadsplanering.
- Underlag för målarbete för hur grönstrukturen ska se ut i framtidens städer och samhällen.
- Planeringsunderlag för grönplanering och klimatanpassning, särskilt förutsättningar för klimatreglering och vattenhantering.
- Miljöövervakning – få en lägesbeskrivning av tillståndet och förutsättningar för ekosystemtjänster i våra städer och tätorter, följa förändringar och trender över tid för att kunna fånga upp negativa miljökonsekvenser.
- Uppföljning av målsättningar på lokal, regional och nationell nivå med jämförbarhet mellan kommuner.
- Scenarioanalyser på lokal och regional nivå för olika ekosystemtjänster.
- Underlag för grön infrastruktur med konnektivitetsanalys, habitatnätverk.
- Ekosystemtjänstanalys och beräkning av trädresursen i städer och samhällen.
- Objektivt dataunderlag för forskning.
