Föreläggande om att lämna in dokumentation ansågs sakna lagstöd

Granskad: 11 maj 2023

Mål: P 6087-14 - Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt (på Sveriges domstolars webbplats)

Boverkets referat

Plan- och bygglagen (2010:900, PBL) tillämpades i detta mål. Huvudfrågan i målet var om ett åtgärdsföreläggande om att lämna in viss dokumentation hade stöd i PBL. I målet hade en byggnadsnämnd gett bygglov i efterhand för en tillbyggnad som hade byggts utan bygglov. Samtidigt hade nämnden, genom ett åtgärdsföreläggande förenat med vite, förelagt byggherren att lämna in dokumentation som visade energihushållning, konstruktion och hållfasthetsberäkningar för takkonstruktion samt brandskyddsdokumentation. Både bygglovet och föreläggandet meddelades med stöd av den tidigare gällande plan- och bygglagen (1987:10, ÄPBL). Byggnadsnämnden ansökte sedan om utdömande av vitet i mark- och miljödomstolen, som ansåg att det inte fanns grund att döma ut vitet. Byggnadsnämnden överklagade domen.

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, anmärkte inledningsvis att eftersom ärendet som resulterade i åtgärdsföreläggandet hade påbörjats efter 2 juli 2011 skulle PBL ha tillämpats. Domstolen ansåg dock att detta i sig inte innebar något hinder mot att döma ut vitet. MÖD påpekade att åtgärdsföreläggande enligt såväl PBL som ÄPBL ger byggnadsnämnden rätt att förelägga den som underlåtit att utföra en åtgärd som denne är skyldig att utföra enligt plan- och bygglagstiftningen att inom viss tid vidta åtgärden. MÖD tolkade paragrafen som att den handlar om skyldigheten att utföra arbeten och åtgärder enligt PBL som till exempel underhåll av byggnader och tomter. Däremot så ansåg domstolen att det inte är möjligt att "i ett fall som detta" förelägga om inlämnande av dokumentation som visar att tekniska egenskapskrav i enlighet med Boverkets byggregler, BBR, uppfylls. Föreläggandet var därmed inte lagligen grundat och vitet kunde inte dömas ut.

Domen har vunnit laga kraft.

Boverkets kommentar

Byggnadsnämndens rätt att meddela åtgärdsföreläggande regleras i 11 kap 19 § PBL, som motsvaras av 10 kap 15 § i ÄPBL. För att tolka domstolens uttalanden i det här fallet är det viktigt att ha i åtanke de mycket speciella omständigheter som förelåg. Byggnadsnämnden hade fattat beslutet om bygglov och föreläggande med stöd i den upphävda plan- och bygglagen, ÄPBL, och därmed inlett ärendet med fel lagstiftning. Eftersom byggnaden redan var uppförd hade beslutet om bygglov fattats i efterhand. Det är troligen dessa båda omständigheter MÖD har tagit fasta på när de skriver att det inte är möjligt att "i ett fall som detta" kräva in dokumentation som visar att krav i enlighet med PBL och BBR uppfyllts.

Det är Boverkets uppfattning att detta inte bör tolkas som att åtgärdsföreläggande aldrig kan användas för att förmå till exempel en byggherre att lämna in nödvändig dokumentation. I så fall saknar byggnadsnämnden möjlighet att genom tillsynsingripande kräva in verifierande dokumentation som framgår av kontrollplanen och som visar att byggherren har uppfyllt kraven enligt plan- och bygglagstiftningen.

Boverket anser att brandskyddsdokumentation är ett exempel på när byggnadsnämnden kan använda åtgärdsföreläggande. Enligt BBR 5:12 ska en brandskyddsdokumentation upprättas men det finns inte någon skyldighet att lämna in den till byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden kan genom ett åtgärdsföreläggande förelägga en byggherre att upprätta brandskyddsdokumentation om det inte gjorts. För att byggherren sedan ska kunna visa att föreläggandet har följts är det dock rimligt att detta görs genom att brandskyddsdokumentationen skickas in till nämnden.

Ett annat exempel kan vara om ägaren till en byggnad under bruksskedet vägrat göra OVK (jfr domstolens resonemang i MÖD, 2015-07-20, mål nr P 1666-15 och MÖD 2015-12-01, mål nr P 5374-15). I det fallet kan byggnadsnämnden visserligen inte använda sig av åtgärdsföreläggande för att begära in besiktningsprotokoll. Nämnden kan dock med stöd av ett åtgärdsföreläggande kräva att OVK utförs. Byggnadens ägare kan sedan se till att protokollet skickas in till byggnadsnämnden för att bevisa att föreläggandet har följts. Byggnadsnämnden kan också använda sig av åtgärdsföreläggande i de fall en funktionskontrollant av någon anledning vägrar lämna in besiktningsprotokollet. Eftersom funktionskontrollanten enligt 5 kap 5 § PBF ska skicka in protokollet till byggnadsnämnden finns möjligheten att kräva in protokollet genom åtgärdsföreläggande.

Åtgärdsföreläggande

Boverket (2023). Föreläggande om att lämna in dokumentation ansågs sakna lagstöd. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/lag--ratt/bevakning-av-rattsfall/forelaggande-om-att-lamna-in-dokumentation-ansags-sakna-lagstod/ Hämtad 2024-12-21