Tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Om någon är missnöjd med en bygglovsbefriad åtgärds placering, utformning eller användning kan en tillsynsanmälan göras till byggnadsnämnden. Nämnden ska då utreda om åtgärden strider mot plan- och bygglagstiftningen. Om den bygglovsbefriade åtgärden strider mot något krav i plan- och bygglagstiftningen kan byggnadsnämnden i vissa fall ingripa.

Tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Om en tillsynsanmälan görs till byggnadsnämnden ska ett tillsynsärende påbörjas för att utreda om åtgärden strider mot plan- och bygglagen, PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets byggregler, BBR, eller Boverkets konstruktionsregler, EKS. Dels ska nämnden utreda om åtgärden uppfyller alla villkor för att vara en bygglovsbefriad åtgärd eller om den kräver bygglov. Åtgärden kan exempelvis vara för stor eller för hög eller vara placeras för nära gränsen. Dessutom ska nämnden utreda om åtgärden strider mot något annat krav i plan- och bygglagstiftningen. Det kan till exempel vara kravet på att en åtgärd inte får vara en betydande olägenhet. Om det är en bygglovsbefriad åtgärd som det har gjorts en anmälan för ska byggnadsnämnden även utreda om åtgärden strider mot startbeskedet. Byggnadsnämnden kan även på eget initiativ påbörja ett tillsynsärende om det finns anledning att anta att en åtgärd strider mot plan- och bygglagstiftningen. Det beslut som byggnadsnämndens tar i tillsynsärenden kan överklagas av både klaganden och den som genomfört åtgärden. (HFD 2011 not. 93)

Vad händer om åtgärden inte uppfyller alla krav?

Om en bygglovsbefriad åtgärd bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden i vissa fall ingripa. Det kan exempelvis vara om något av kraven för lovbefrielse inte uppfylls till exempel om en friggebod är för hög. Det kan även vara om ett krav på placering, utformning eller teknisk egenskap inte uppfylls. Byggnadsnämnden kan i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.

Vad händer om åtgärden inte uppfyller villkoren för lovbefrielse?

Om en åtgärd utförs utan bygglov och det senare framkommer att den inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriad kan den vara en olovlig åtgärd, ett så kallat svartbygge. Avgörande för om byggnadsnämnden kan ingripa eller inte är om den bygglovsbefriade åtgärden har fått ett startbesked och åtgärden stämmer överens med det startbeskedet.

Om en åtgärd som inte kräver anmälan inte uppfyller villkoren för lovbefrielse

Om en bygglovsbefriad åtgärd som inte kräver anmälan, till exempel en friggebod, har utförts och den inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriad är den en olovlig åtgärd, ett så kallat svartbygge. Det kan exempelvis vara om någon uppför en byggnad och tror att det är en friggebod men den är för stor för att vara en friggebod. När en olovlig åtgärd har utförts ska byggnadsnämnden ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand eller om bygglov inte kan ges i efterhand att återställa, till exempel genom rivning.

Byggsanktionsavgifter

Förelägganden

Om en åtgärd som kräver anmälan inte uppfyller villkoren för lovbefrielse

Om en bygglovsbefriad åtgärd som kräver anmälan har utförts och den inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriad kan byggnadsnämnden endast ingripa i vissa fall. Om en anmälan har gjorts och ett startbesked finns och åtgärden uppfyllde kraven för lovbefrielse enligt det underlag som låg till grund för startbeskedet men åtgärden inte utfördes enligt underlaget kan byggnadsnämnden ingripa. Det kan exempelvis vara att ett attefallshus enligt underlaget skulle vara 4 meter högt men byggdes 5 meter högt. Då är det en olovlig åtgärd, ett så kallat svartbygge. Eftersom det fanns startbesked när åtgärden påbörjades ska byggsanktionsavgift dock inte tas ut. Byggnadsnämnden kan dock förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand eller om bygglov inte kan ges i efterhand att återställa, till exempel genom rivning.

Byggsanktionsavgifter

Förelägganden

Om åtgärden inte uppfyllde kraven för lovbefrielse enligt det underlag som låg till grund för startbeskedet men åtgärden ändå fick startbesked och är utförd enligt underlaget kan byggnadsnämnden inte ingripa. Enligt förarbetena till PBL har grannar eller närboende en möjlighet att initiera ett tillsynsärende om de anser att villkoren för lovbefrielse inte är uppfyllda. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har dock i flera avgöranden kommit fram till att byggnadsnämnden inte alltid kan ingripa mot åtgärder som har fått ett startbesked. MÖD har kommit fram till att ett startbesked är ett gynnande förvaltningsbeslut som vinner negativ rättskraft. Det innebär att beslutet inte kan ändras till beslutsmottagarens nackdel om det inte grundar sig på vilseledande uppgifter. Enligt domstolen kan byggnadsnämnden därför endast ingripa med tillsynsåtgärder för en bygglovsbefriad åtgärd som har fått startbesked om byggnaden inte överensstämmer med startbeskedet. Det innebär att om åtgärden har utförts enligt startbeskedet och beslutsunderlaget så kan grannar och andra närboende inte få åtgärden prövad genom tillsyn. Grannar och närboende har istället möjlighet att överklaga startbeskedet. (MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17, MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15, MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17, MÖD 2016-12-22 mål nr P 1022-16)

Mål: P 1646-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 1948-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 12189-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 1022-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I en dom prövade MÖD om byggnadsnämnden kunde förelägga byggherren att riva en attefallstillbyggnad som hade fått startbesked. Attefallstillbyggnaden hade placerats närmare gräns än 4,5 meter och det fanns inget grannemedgivande. Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att åtgärden får påbörjas om åtgärden kan antas uppfylla de krav som gäller enligt PBL. Om en attefallstillbyggnad placeras närmare gränsen mot en granne än 4,5 meter krävs att grannen medger det för att åtgärden ska vara bygglovsbefriad. Ett sådant medgivande är alltså en förutsättning för att byggnadsnämnden överhuvudtaget ska kunna meddela ett startbesked och måste därför finnas innan startbesked ges. Domstolen konstaterade därför att det inte är möjligt att villkora ett startbesked med att ett grannemedgivande måste finnas innan åtgärden får påbörjas. I det aktuella fallet hade åtgärden fått ett startbesked där det i beslutet framgick att åtgärden fick påbörjas. I beskrivningen av ärendet framgick att det krävs ett medgivande från grannar. Ärendebeskrivningen är inte en del av själva beslutet och detta krav var därför inget villkor för att åtgärden fick påbörjas. Eftersom attefallstillbyggnaden hade uppförts i enlighet med anmälan och startbeskedet hade byggnadsnämnden inte möjlighet att ingripa med tillsynsåtgärder i efterhand på grund av att grannemedgivande saknas. (MÖD 2017-06-02 mål nr P 5575-16)

Mål: P 5575-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I samtliga avgöranden ansåg MÖD att det var viktigt för rättstillämpningen att målet prövades av Högsta domstolen, HD, och tillät därför att domen fick överklagas dit. En dom från MÖD kan endast överklagas om MÖD tillåter det. Inget av målen har dock prövats i sak av HD. (MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15, MÖD 2016-12-22 mål nr P 1022-16, MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17 och MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17)

Mål: P 1948-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 1022-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 1646-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 12189-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Överklagande av bygglovsbefriade åtgärder

Vad händer om åtgärden inte uppfyller alla krav?

Om en bygglovsbefriad åtgärd uppfyller kraven för lovbefrielse men något annat krav i PBL, PBF, BBR eller EKS inte uppfylls kan byggnadsnämnden ingripa i vissa fall. Det kan exempelvis vara att åtgärden är en betydande olägenhet för omgivningen, inte passar in i stadsbilden eller om en byggnad har bristande brandskydd. Om åtgärden strider mot något av kraven kan byggnadsnämnden i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning. Avgörande för om byggnadsnämnden kan ingripa eller inte är om den bygglovsbefriade åtgärden har fått ett startbesked och åtgärden stämmer överens med startbeskedet och beslutsunderlaget. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60, MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17, MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15 och MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17, MÖD 2016-12-22 mål nr P 1022-16)

Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov, prop. 2013/14:127 (på Sveriges riksdags webbplats)

Mål: P 1646-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 1948-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 12189-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 1022-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Krav på bygglovsbefriade åtgärder

Om en bygglovsbefriad åtgärd som inte kräver anmälan inte uppfyller alla krav

Om en bygglovsbefriad åtgärd inte kräver anmälan, till exempel en friggebod, kan byggnadsnämnden alltid ingripa mot åtgärden om något krav inte är uppfyllt. Det gäller under förutsättning att åtgärden inte är preskriberad. Det kan exempelvis vara att åtgärden inte passa in i stadsbilden, den innebär en betydande olägenhet för omgivningen, den har bristande brandskydd eller inte uppfyller något annat tekniskt egenskapskrav. Byggnadsnämnden kan då förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller om det inte är möjligt att återställa, till exempel genom rivning.

Rättelseföreläggande

Om en bygglovsbefriad åtgärd som kräver anmälan inte uppfyller alla krav

Om en bygglovsbefriad åtgärd som kräver anmälan har fått ett startbesked kan byggnadsnämnden inte alltid ingripa. I förarbetena till PBL framgår att grannar eller närboende har möjlighet att initiera ett tillsynsärende även för sådana åtgärder om de exempelvis anser att de är en betydande olägenhet. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har dock i flera avgörande konstaterat att detta inte stämmer och att ett startbesked är ett gynnande förvaltningsbeslut som vinner negativ rättskraft. Det innebär att beslutet inte kan ändras till beslutsmottagarens nackdel om det inte grundar sig på vilseledande uppgifter. Enligt domstolen kan byggnadsnämnden därför endast ingripa med tillsynsåtgärder för en bygglovsbefriad åtgärd som har fått startbesked om byggnaden inte överensstämmer med startbeskedet. Det innebär att om åtgärden har utförts enligt startbeskedet och beslutsunderlaget så kan grannar och andra närboende inte få åtgärden prövad genom tillsyn. Grannar och närboende har istället möjlighet att överklaga startbeskedet. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60, MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17, MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15, MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17 och MÖD 2016-12-22 mål nr P 1022-16)

Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov, prop. 2013/14:127 (på Sveriges riksdags webbplats)

Mål: P 1646-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 1948-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 12189-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 1022-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I samtliga avgöranden ansåg MÖD att det var viktigt för rättstillämpningen att målet prövades av Högsta domstolen, HD, och tillät därför att domen fick överklagas dit. En dom från MÖD kan endast överklagas om MÖD tillåter det. Inget av målen har dock prövats i sak av HD. (MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15, MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17, MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17 och MÖD 2016-12-22 mål nr P 1022-16)

Mål: P 1948-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 1646-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 12189-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 1022-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)