Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Lov & byggprocessen / Byggprocessen / Certifierade sakkunniga
Byggprocessen

Certifierade sakkunniga

Granskad: 23 september 2024

För att kunna genomföra en bygg-, mark- eller rivningsåtgärd kan byggherren ta hjälp av funktionskontrollanter och sakkunniga. Om byggherrens organisation saknar kunskap inom vissa specifika områden kan kommunen ställa krav på att viss kontroll ska ske av en certifierad sakkunnig.

Funktionskontrollanter och sakkunniga

I plan- och bygglagen, PBL, finns en möjlighet att förstärka kunskapen i byggherrens organisation inom vissa områden med funktionskontrollanter och sakkunniga. Dessa personer ska vara certifierade av ett godkänt företag, ett så kallat ackrediterat certifieringsorgan. Certifieringar enligt PBL finns inom områdena:

  • brandskydd
  • energi
  • ventilation
  • kulturvärden 
  • tillgänglighet.

När behövs det en certifierad sakkunnig?

Om byggnadsnämnden bedömer att en eller flera kontroller inte på ett betryggande sätt kan ske inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, kan nämnden besluta att kontrollen ska utföras av en certifierad sakkunnig.

8 §
   Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
   1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
   2. av någon som har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om sådana åtgärder som kontrollen avser (sakkunnig) och som kan styrka sin sakkunnighet med ett certifikat som har utfärdats av ett organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen
(2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1122) .

När byggnadsnämnden prövar behovet av att en åtgärd eller ett byggnadsverk kontrolleras av en certifierad sakkunnig, ska nämnden ta särskild hänsyn till den risk för allvarliga personskador som uppkommer om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.

2 §
   När byggnadsnämnden prövar behovet av att en åtgärd eller ett byggnadsverk kontrolleras av någon som är sakkunnig enligt 10 kap. 8 § 2 plan- och bygglagen (2010:900) ska nämnden ta särskild hänsyn till den risk för allvarliga personskador som uppkommer om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.

Byggnadsnämnden ska i startbeskedet fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna, med uppgift om vem eller vilka som är certifierade sakkunniga.

24 §
   I startbeskedet ska byggnadsnämnden
   1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
   2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
   3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
   4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,
   5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och
   6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 42 a § inte får verkställas direkt. Lag (2022:909) .

Om byggnadsnämnden i något skede av bygg- eller rivningsåtgärderna bedömer att en viss kontroll inte på ett betryggande sätt kan ske inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, får nämnden besluta om kompletterande villkor och där bestämma att kontrollen ska utföras av en certifierad sakkunnig. Förutsättningarna för ett sådant beslut är att kontroll utförd av en certifierad sakkunnig behövs för att uppfylla föreskrivna krav och att behovet inte kunde förutses när startbeskedet gavs.

29 §
   Byggnadsnämnden får besluta om kompletterande villkor för bygg- eller rivningsåtgärderna eller för kontrollen, om
   1. sådana villkor behövs för att uppfylla kraven enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, och
   2. behovet av villkoren inte kunde förutses när startbeskedet gavs.

Certifierade sakkunniga finns inte på alla områden

Det finns inte certifieringar för alla områden eller tekniska egenskapskrav som omfattas av PBL. Det innebär att byggnadsnämnden inte alltid kommer att kunna kräva att byggherren anlitar en certifierad sakkunnig, även om byggherrens egenkontroll inte bedöms vara tillräcklig.

Om byggnadsnämnden anser att det finns behov av att anlita certifierade sakkunniga som kan utföra sakkunnigkontroll, men det inte finns tillgång till certifierade sakkunniga på det aktuella ämnesområdet eller för det tekniska egenskapskravet, bör byggnadsnämnden istället föra en dialog med byggherren om hur egenkontrollen kan förstärkas. Om byggnadsnämnden anser att egenkontrollen inte är tillräcklig ska byggnadsnämnden besluta att inte ge startbesked.

23 §
   Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.

Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .

Certifierade sakkunnigas uppgifter

Den offentligrättsliga rollen som certifierad sakkunnig är mycket begränsad och omfattar endast:

  • kontroll som enligt kontrollplanen eller beslut om kompletterande villkor ska utföras av någon som har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om sådana åtgärder som kontrollen avser, och
  • utredning om behovet av underhållsåtgärder om det brister i underhållet av ett byggnadsverk.

Den sakkunnige ska vara certifierad och kunna styrka sin sakkunnighet med ett certifikat.

Byggnadsnämnden ska godta utlåtanden från certifierade sakkunniga.

8 §
   Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
   1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
   2. av någon som har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om sådana åtgärder som kontrollen avser (sakkunnig) och som kan styrka sin sakkunnighet med ett certifikat som har utfärdats av ett organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen
(2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1122) .

18 §
   Om det brister i underhållet av ett byggnadsverk, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhållsåtgärder. Innan nämnden beslutar om ett sådant uppdrag, ska nämnden i ett föreläggande ge byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge synpunkter på uppdraget och på frågan om vem som ska betala kostnaderna för uppdraget.

Den sakkunnige ska vara certifierad enligt 10 kap. 8 § 2.

4 §
   Byggnadsnämnden ska godta certifierade kontrollansvariga och funktionskontrollanter samt utlåtanden från sakkunniga vars kompetens har styrkts genom certifiering. Nämnden ska även godta kontrollansvariga, funktionskontrollanter och utlåtanden från sakkunniga som har styrkt sin kompetens på annat motsvarande sätt enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen. Förordning (2016:169).

Utredning om behovet av underhållsåtgärder

I fråga om behovet av underhållsåtgärder ska byggnadsnämnden i ett föreläggande ge byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge synpunkter på uppdraget och på frågan om vem som ska betala kostnaderna för uppdraget.

18 §
   Om det brister i underhållet av ett byggnadsverk, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhållsåtgärder. Innan nämnden beslutar om ett sådant uppdrag, ska nämnden i ett föreläggande ge byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge synpunkter på uppdraget och på frågan om vem som ska betala kostnaderna för uppdraget.

Den sakkunnige ska vara certifierad enligt 10 kap. 8 § 2.

En sådan utredning måste göras av en certifierad sakkunnig. Det finns ingen certifiering som specifikt avser utredning om behovet av underhållsåtgärder. Byggnadsnämnden är därför hänvisad till de sakkunniga som är certifierade enligt plan- och bygglagstiftningen. Det finns dock certifierade sakkunniga endast på områdena brand, energi, kulturvärden, tillgänglighet och luft. I vissa fall kan någon med dessa kompetenser vara lämplig att göra den underhållsutredning som behövs i det enskilda fallet. Om det inte finns en certifierad sakkunnig inom lämpligt område, så finns det inte någon möjlighet att göra en sådan underhållsutredning som avses i PBL på ägarens bekostnad. 

Projekteringshandling är inte ett utlåtande som nämnden ska godta

Den som är certifierad sakkunnig kan också utföra andra arbetsuppgifter och tjänster i projektet, såsom att ta fram projekteringshandlingar, men dessa uppgifter utförs i sådana fall inte inom ramen för personens roll som certifierad sakkunnig. Det är viktigt att skilja den offentligrättsliga funktionen som certifierad sakkunnig från andra arbetsuppgifter i projektet. Det krävs därför att uppdraget preciseras i det civilrättsliga avtalet mellan byggherren och den person som är certifierad sakkunnig.

Om byggherren lämnar in projekteringshandlingar som är utförda av en person som också är certifierad sakkunnig, har sådana handlingar inte per automatik större vikt än om handlingen hade varit utförd av någon som inte är certifierad. Däremot kan det påvisa att det finns rätt kompetens i byggherrens organisation och borga för trovärdiga lösningar, vilket i sin tur kan underlätta byggnadsnämndens bedömning om huruvida åtgärden kan antas komma att uppfylla samhällets krav enligt PBL.

Men en projekteringshandling som är utförd av en certifierad sakkunnig är inte ett utlåtande som byggnadsnämnden ska godta. Byggnadsnämnden kan därför inte heller, med hänvisning till att handlingen är framtagen av en person som också är certifierad sakkunnig, låta bli att bedöma en sådan handling inför beslut om startbesked.

Certifiering av sakkunniga

Sakkunniga får certifieras av ett organ som har ackrediterats av myndigheten Swedac. Boverket har hittills utfärdat föreskrifter för certifiering av sakkunniga kontrollanter. Föreskrifterna beskriver mer i detalj vilken kunskap och erfarenhet som personen ska ha.  Ta del av föreskrifterna under rubriken Boverkets författningssamling under Relaterad information.

Certifieringarna är personliga och är giltiga i fem år.

25 §
   Om det med stöd av 16 kap. 11 § är särskilt föreskrivet att funktionen hos ett ventilationssystem ska kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader enligt 4 § första stycket 3-6, ska byggnadens ägare se till att kontrollen görs av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1122) .

8 §
   Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
   1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
   2. av någon som har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om sådana åtgärder som kontrollen avser (sakkunnig) och som kan styrka sin sakkunnighet med ett certifikat som har utfärdats av ett organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen
(2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1122) .

3 §
   Sådana funktionskontrollanter som avses i 8 kap. 25 § och sakkunniga enligt 10 kap. 8 § 2 plan- och bygglagen (2010:900) ska ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften och kunna styrka detta med ett intyg om certifiering.

Sådana certifierade byggprojekteringsföretag som avses i
9 kap. 32 b § plan- och bygglagen ska ha ett kvalitetsledningssystem samt den kunskap och erfarenhet som behövs för uppgiften och kunna styrka detta med ett intyg om certifiering.

Certifieringen ska vara tidsbegränsad och avse ett visst slag av arbete. Förordning (2022:1085).

Om en certifierad sakkunnig missköter sig

Om en certifierad sakkunnig har uppvisat uppenbar olämplighet för uppgiften eller erhållit certifiering på felaktiga grunder, får det organ som utfärdat certifieringen återkalla denna. Olämplighet kan bestå i att man i kontrollen har utfärdat felaktiga eller falska intyg, eller att man varit oskicklig i arbetet.

15 §    Har den certifierade uppvisat uppenbar olämplighet för uppgiften eller har erhållit certifiering på felaktiga grunder, får det organ som utfärdat certifieringen återkalla denna.

Allmänt rådUppenbar olämplighet kan bestå i utfärdande av felaktiga eller falska intyg eller uppvisad oskicklighet vid utförande av arbetsuppgiften.

17 §    Har den certifierade uppvisat uppenbar olämplighet för uppgiften eller erhållit certifiering på felaktiga grunder får det organ som utfärdat certifieringen återkalla denna.

Allmänt rådOlämplighet kan bestå i utfärdande av felaktiga eller falska intyg eller uppvisad oskicklighet vid utförande av arbetsuppgiften.
Återkallande av certifiering

21 §    Har den certifierade funktionskontrollanten visat sig uppenbart olämplig för uppgiften eller fått certifikat på felaktiga grunder, får det organ som utfärdat certifieringen återkalla den.

Allmänt rådOlämplighet kan bestå i att den certifierade har utfärdat felaktiga eller falska protokoll eller har varit oskicklig i arbetet.

16 §    Har den sakkunnige visat sig uppenbart olämplig för uppgiften eller erhållit certifieringen på felaktiga grunder får det organ som utfärdat certifieringen återkalla denna.

Allmänt rådOlämplighet kan bestå i att man i kontrollen har utfärdat felaktiga eller falska intyg eller att man varit oskicklig i arbetet.

Till skillnad från vad som gäller när en kontrollansvarig inte utför sina uppgifter, framgår det inte av PBL någon skyldighet för byggherren att underrätta byggnadsnämnden om en certifierad sakkunnig inte har fullgjort sina skyldigheter. Det framgår inte heller att nämnden ska underrätta det certifieringsorgan som meddelat behörigheten. Därmed finns ingen uttryckligen lagstadgad skyldighet att meddela certifieringsorganet om byggnadsnämnden bedömer att en certifierad sakkunnig är uppenbart olämplighet för uppgiften eller misstänker att den sakkunnige har erhållit sin certifiering på felaktiga grunder.

Boverkets bedömning är emellertid att medan det i fråga om en certifierad sakkunnig saknas en meddelandeskyldighet mellan byggherren och byggnadsnämnden, liksom mellan nämnden och certifieringsorganet, finns det inget som hindrar att byggherren, byggnadsnämnden eller någon annan aktör rapporterar den som är certifierad sakkunnig till certifieringsorganet. Certifieringsorganet har då möjlighet att ta ställning till om certifikatet ska återkallas.

Letar du efter en certifierad sakkunnig?

I dagsläget finns två certifieringsorgan som certifierar sakkunniga, RISE (Research Institutes of Sweden AB) och Kiwa Certification AB. Det går att söka efter certifierade sakkunniga på deras respektive webbplatser.

Personcertifikat (på Kiwas webbplats)

Personcertifikat (på RISE webbplats)

Där hittar du också mer information om du vill bli certifierad. Du som är certifierad kan där också kontrollera att dina uppgifter är korrekta. Vid behov av ändringar kontaktar du ditt certifieringsorgan. Boverket kan inte ändra uppgifter om personcertifieringarna. Det är certifieringsorganen som sköter uppgifterna.

Boverket (2024). Certifierade sakkunniga. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/byggprocessen/certifiering-av-kontrollansvariga-och-sakkunniga-kontrollanter/ Hämtad 2024-12-21