Ändring av bygglov

Det finns inte någon möjlighet för byggnadsnämnden att ändra ett tidigare meddelat bygglov. Vissa mindre justeringar kan dock godtas av byggnadsnämnden. Om ändringarna är allt för omfattande måste ärendet handläggas och prövas som ett nytt bygglov. 

Kan ett bygglov ändras?

Ett beviljat lov har prövats och beslutats av byggnadsnämnden baserat på de handlingar som lämnats in. Det är ett myndighetsbeslut som grannar och andra sakägare ska kunna lita på. Det innebär att den åtgärd som sökanden fått bygglov för också ska vara den åtgärd som sedan faktiskt uppförs.

Det finns enligt plan- och bygglagen, PBL, inte någon möjlighet att göra ändringar i ett beviljat bygglov. Det framgår dock av rättspraxis att om sökanden vill ändra sitt bygglovsbeslut finns det två alternativ.

• Ändringen av bygglovet innebär en mindre justering som kan godtas av byggnadsnämnden.
• Ändringen av bygglovet är omfattande och det krävs en ny handläggning och prövning av hela åtgärden.

Det framgår av ett antal avgöranden i Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, att någon möjlighet att ändra bygglov inte finns i PBL. Någon sådan möjlighet fanns inte heller i äldre plan- och bygglagen, ÄPBL. Det finns trots det en möjlighet för byggnadsnämnden att godta mindre justeringar. Rättsfallen ger inte mycket vägledning om vad som ryms inom mindre justering, men möjligheten till justeringar av ett bygglov är begränsad. Det finns inget rättsfall som gäller ändring av marklov men Boverkets bedömning är att samma resonemang som gäller ändring av bygglov borde gälla även för marklov. (MÖD 2015-02-11 mål nr P 6272-20/2020:51, MÖD 2013-12-16 mål nr P 3174-13, MÖD 2013-10-28 mål nr P 7639-13, MÖD 2015-02-11 mål nr P 10418-14, MÖD 2021-04-01 mål nr P 10887-20, MÖD 2023-03-15 mål nr P 14524–21, MÖD 2023-05-10 mål nr P 9006-22 och MÖD 2024-01-09 mål nr P 14108-22)

Mål: P 6272-20/MÖD 2020:51 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 3174-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 7639-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 10418-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 10887-20 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 14524–21(på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 9006-22 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 14108-22 (på Mark- och miljööverdomstolen webbplats)

Vad är en mindre justering?

MÖD har i ett antal avgöranden sagt att det går att göra en mindre justering men det finns inga rättsfall där det framgår vad en mindre justering är. Däremot har domstolen i flera rättsfall avgjort när ändringen har varit för omfattande för att vara en sådan mindre justering som kan godtas av byggnadsnämnden. Detta innebär att denna praxis kan fungera som en utgångspunkt för bedömningen av när det är en mindre justering.

Hur ska mindre justeringar dokumenteras?

Det framgår av rättspraxis att byggnadsnämnden kan godta mindre justeringar. Det framgår dock inte hur nämnden ska dokumentera att de har godtagit en mindre justering. Det är lämpligt att justeringen dokumenteras på något sätt, till exempel i en tjänsteanteckning tillsammans med nya ritningar. Detta är viktigt för att det ska vara tydligt för alla vad som är godkänt och vad som gäller exempelvis inför slutbesked och eventuell tillsyn. Om det vid slutsamrådet visar sig att åtgärden inte överensstämmer med bygglovet, men byggnadsnämnden bedömer att det är en mindre justering som kan godtas bör detta noteras i samband med slutbeskedet. Om ändringarna inte kan godtas som mindre justering kan slutbesked nekas.

När är det inte en mindre justering utan det krävs ett nytt bygglov?

MÖD har i ett antal avgöranden bedömt att ändringen inte var en sådan mindre justering som kunde godtas av byggnadsnämnden. I dessa fall bedömde domstolen att det krävdes ett nytt bygglov.

Ändrat höjdläge med 1 meter

I ett avgörande ansåg domstolen att en förändring av en byggnads höjdläge med 1 meter inte var en mindre justering. (MÖD 2015-02-11 mål nr P 10418-14)

Mål: P 10418-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Ändrat höjdläge med cirka 1 meter samt markåtgärder

I ett ärende ansåg MÖD att marklov som innebar en ändring av fritidshusets placering i höjdled med cirka 1 meter samt de markåtgärder som detta gav upphov till borde prövats som ett nytt bygglov i stället för som ett marklov för enbart markåtgärderna. Detta eftersom markåtgärder som utgör förberedelser för byggnadsarbeten enligt praxis är en del av bygglovsärendet. Eftersom åtgärden som helhet avvek från detaljplanen skulle sakägarna också fått möjlighet att yttra sig. (MÖD 2024-01-09 mål nr P 14108-22)

Mål: P 14108-22 (på Mark- och miljööverdomstolen webbplats)

Ändring från ramp till trappa

I ett ärende som gällde ändring av en entré på ett enbostadshus bedömde MÖD att ändringarna i utformningen av entrén inte var en mindre justering. Enligt bygglovsritningen skulle entrén nås via en ramp på pelare, medan relationshandlingen visade en trappa. Domstolen ansåg att ändringarna avvek så mycket från beviljat bygglov att det krävdes en ny bygglovsansökan. (MÖD 2023-03-15 mål nr P 14524-21)

Mål: P 14524-21 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Ändring av fasad och planlösning

I ett annat avgörande hade sökanden vid två tillfällen lämnat in reviderade ritningar. Ändringarna gällde både fasaden och planlösningen. Ändringarna av fasaden innebar bland annat att bostadshuset försågs med ytterligare en ytterdörr, så att byggnaden fick två ytterdörrar i stället för en ytterdörr och en altandörr. Det gjordes även viss ändring av placering och utformning av fönster. När det gäller planlösningen innebar ändringarna att det på entréplanet, där det enligt bygglovsbeslutet fanns ett utrymme för wc och dusch samt ett utrymme för tvättmaskin, torktumlare och värmepanna, tillkom ytterligare utrymmen för dessa ändamål. MÖD ansåg att nämndens godkännande av reviderade bygglovsritningar var ett överklagbart beslut, detta eftersom ändringarna var för omfattande för att kunna rymmas inom ett tidigare meddelat bygglov. Enligt Boverket är det inte möjligt att godkänna reviderade bygglovshandlingar för ändringar som inte är mindre justeringar. I sådana fall ska hela ansökan prövas på nytt och ett nytt bygglovsbeslut tas. (MÖD 2015-02-11 mål nr P 6272-20/2020:51)

Mål: P 6272-20/MÖD 2020:51 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Flertal ändringar så som höjd, takvinklar, fönstersättning, planlösning med mera

I samband med ett tillsynsärende konstaterades att en byggnad inte överensstämde med beviljat bygglov. Byggnadsnämnden hade avslutat tillsynsärendet genom att förelägga byggherren att söka bygglov för ändringarna. MÖD ansåg att det fritidshus som hade uppförts i flera centrala avseenden avvek från det beviljade bygglovet. Bland annat överensstämde inte takvinklar, taknockshöjd, fönstersättning, planlösning, källare samt färdig golvhöjd. Domstolen ansåg att ändringarna var för omfattande för att rymmas inom tidigare beviljat bygglov. Byggnaden kunde därför inte anses ha uppförts i enlighet med lovet. Byggnadsnämnden skulle därför inte ha avslutat tillsynsärendet genom ett föreläggande att söka bygglov för endast vissa ändringar. Boverket anser att byggnadsnämnden i stället skulle ha beslutat om ett lovföreläggande som omfattade hela byggnaden eftersom det var för omfattande ändringar som hade gjorts. (MÖD 2023-05-10 mål nr P 9006-22)

Mål: P 9006-22 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Ändrad placering med 18 meter för ett vindkraftverk

I ett ärende beslutade en byggnadsnämnd att godkänna en ändrad placering av ett vindkraftverk till en ny plats som låg 18 meter från den plats där bygglov tidigare hade meddelats. MÖD konstaterade att den beslutade justeringen är att jämställa med ett nytt bygglovsbeslut enligt plan- och bygglagstiftningen och att sakägare därför skulle fått yttra sig om den nya placeringen. (MÖD 2013-10-28 mål nr P 7639-13)

Mål: P 7639-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Ändring till mindre vindkraftverk

I det aktuella rättsfallet hade det uppförts ett vindkraftverk med lägre totalhöjd och mindre rotordiameter än vad det beviljade bygglovet angav. Domstolen ansåg att ett beslut om bygglov omfattar endast den åtgärd som beskrivits i bygglovsansökan eller som framgår av beslutet. En annorlunda utformning av vindkraftverket krävde därför ett nytt bygglov och kända sakägare skulle fått tillfälle att yttra sig då åtgärden skulle utföras utanför detaljplanerat område. (MÖD 2013-12-16 mål nr P 3174-13)

Mål: P 3174-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Nytt bygglov kräver ny handläggning och prövning

Om ändringarna är allt för omfattande, det vill säga inte en mindre justering, krävs det en ny handläggning och prövning av hela åtgärden. Prövningen ska göras mot alla de förutsättningar som ska vara uppfyllda. Exempelvis ska kravet på planenlighet och kraven i 2 och 8 kap. PBL vara uppfyllda. Vid handläggningen gäller alla handläggningsbestämmelser. Det betyder till exempel att bestämmelser om upplysnings- och underrättelseskyldighet, handläggningstid, beslutets innehåll samt expediering och kungörelse gäller som vanligt. (MÖD 2015-02-11 mål nr P 6272-20/2020:51, MÖD 2013-12-16 mål nr P 3174-13, MÖD 2013-10-28 mål nr P 7639-13, MÖD 2015-02-11 mål nr P 10418-14, MÖD 2021-04-01 mål nr P 10887-20, MÖD 2023-03-15 mål nr P 14524–21, MÖD 2023-08-10 mål nr P 9006-22 och MÖD 2024-01-09 mål nr P 14108-22)

Mål: P 6272-20/MÖD 2020:51 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 10418-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 10887-20 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 14524–21(på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 9006-22 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 14108-22 (på Mark- och miljööverdomstolen webbplats)

Vad gäller för byggprocessen vid nytt bygglov?

Behovet av att ändra ett bygglov kan uppstå under hela byggprocessen. Om det är en så omfattande ändring att ett nytt bygglov krävs så krävs även ny kontrollplan och nytt startbesked. I många fall kan det också behövas ett nytt tekniskt samråd. Behovet av ett sådant beror på förutsättningarna i det enskilda fallet och byggnadsnämnden kan besluta att det inte krävs om det är uppenbart obehövligt.

Beroende på vad som skiljer sig från det tidigare bygglovet kan det vara möjligt att använda delar av, alternativt uppdatera, tidigare underlag vid framtagande av den nya kontrollplanen och inför byggnadsnämndens beslut om startbesked.