Prövning av bygglov inom detaljplan

Granskad: 6 november 2024

Vid prövning av bygglov inom detaljplan ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden överensstämmer med den detaljplan som gäller på platsen. Utöver prövningen mot detaljplanen ska åtgärden även prövas mot vissa andra krav i plan- och bygglagen, PBL.

Prövningen av bygglov inom detaljplan

Prövningen av bygglov inom och utanför detaljplan skiljer sig åt. Vid prövning av bygglov inom detaljplan ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden överensstämmer med den detaljplan som gäller på platsen. Det ska inte göras någon lokaliseringsprövning eftersom det gjordes när detaljplanen togs fram. Utöver kravet på planenlighet ska åtgärden även prövas mot vissa andra krav. Vilka krav som ska prövas i ett bygglov inom detaljplan framgår av PBL. De krav som inte ska prövas är antingen avgjorda i detaljplanen eller ska tas om hand först i byggprocessen. Exempelvis prövas om platsen är lämplig ur bullersynpunkt i detaljplaneskedet och ska därför inte prövas i bygglovet. Inte heller de tekniska egenskapskraven, till exempel brandsäkerhet, ska prövas i bygglovet. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 288)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30 a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

Vid bygglov inom detaljplan ska följande prövas:

  • planenlighet 
  • genomförandetiden
  • placering och utformning
  • omgivningspåverkan
  • utformningskraven
  • anordnande av tomter, allmänna platser och andra områden
  • förvanskningsförbudet
  • varsamhetskravet

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30 a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

Anstånd med att avgöra bygglov

Byggnadsnämnden kan avvakta med att avgöra en ansökan om bygglov genom att besluta om anstånd. Det kan göras om det har påbörjats ett arbete med en ny detaljplan. Det kan även göras om arbete med att ändra eller upphäva en befintlig detaljplan har påbörjats. Om planarbetet inte avslutas inom 2 år från det att ansökan inkommit till nämnden ska ansökan avgöras omedelbart. Byggnadsnämnden ska då pröva ansökan mot den gällande detaljplanen.

28 §
  Om ett ärende om lov eller förhandsbesked avser en byggnad eller ett markområde som omfattas av en ansökan om expropriationstillstånd eller av ett påbörjat arbete för att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, får byggnadsnämnden besluta att ärendet om lov eller förhandsbesked inte ska avgöras förrän frågan om expropriationstillstånd har avgjorts eller planarbetet har avslutats. Om kommunen inte har avslutat planarbetet inom två år från det att ansökningen om lov eller förhandsbesked kom in till byggnadsnämnden, ska dock ärendet om lov eller förhandsbesked avgöras utan dröjsmål.

Byggnadsnämnden kan även avvakta med att avgöra en ansökan om bygglov om byggnaden eller markområdet omfattas av en ansökan om expropriationstillstånd. Ett sådant anstånd kan ske tills dess att frågan om expropriationstillstånd har avgjorts.

28 §
  Om ett ärende om lov eller förhandsbesked avser en byggnad eller ett markområde som omfattas av en ansökan om expropriationstillstånd eller av ett påbörjat arbete för att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, får byggnadsnämnden besluta att ärendet om lov eller förhandsbesked inte ska avgöras förrän frågan om expropriationstillstånd har avgjorts eller planarbetet har avslutats. Om kommunen inte har avslutat planarbetet inom två år från det att ansökningen om lov eller förhandsbesked kom in till byggnadsnämnden, ska dock ärendet om lov eller förhandsbesked avgöras utan dröjsmål.

Anstånd med att avgöra bygglov.

Samordning av prövning

Vid prövning av bygglov inom detaljplan där åtgärden även har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska bygglovsprövningen samordnas med arbetet med den andra prövningen om det är lämpligt. Det kan till exempel vara vid uppförande eller ändring av ett vindkraftverk. Syftet är bland annat att undvika dubbelarbete.

11 §
  Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske.

Prövning av bygglov inom strandskyddsområde

Strandskyddsområde och vissa andra mark- och vattenområden omfattas av särskilt skydd enligt 7 kapitlet miljöbalken. Inom detaljplan är strandskyddet i de flesta fall upphävt på kvartersmark men i vissa fall är det inte upphävt. Det är inte lika vanligt att strandskyddet är upphävt inom allmän platsmark som till exempel natur och park.

Om en ansökan om bygglov avser en åtgärd som är tänkt att lokaliseras inom strandskyddsområde innebär det två olika prövningar. Bygglov ska prövas enligt PBL och dispens från strandskyddet ska prövas enligt miljöbalken. Det ska tas två olika beslut även om de tas vid samma tillfälle eftersom besluten grundar sig på olika lagstiftning.

Bygglov ska inte prövas mot 7 kapitlet miljöbalken. Det innebär att bygglov inte kan nekas med motiveringen att strandskyddsdispens inte kan medges. Vid prövningen av bygglov ska det dock tas hänsyn till olika intressen varav några är närliggande med syftet med bestämmelserna om strandskydd. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att även om strandskydd inte ska prövas i ett bygglov kan innebörden av ett strandskyddsområde vara ett viktigt underlag vid bedömningen av markens lämplighet utanför detaljplan. Inom detaljplan borde innebörden av ett strandskyddsområde vara ett viktigt underlag vid bedömningen av placering av en åtgärd med hänsyn till naturvärdena. Det kan till exempel vara om en transformatorstation ska placeras inom användningen natur. Det kan även vara ett viktigt underlag vid bedömningen om en åtgärd kan godtas trots att den avviker från detaljplanen. Det kan till exempel vara om det finns prickmark vars syfte är att tillgodose strandskyddet. (MÖD 2013-06-26 mål nr P 11305-12 och MÖD 2017-10-30 mål nr P 10756-16)

Mål: P 11305-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 10756-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Samma resonemang gäller även för andra typer av områdesskydd enligt miljöbalken, som exempelvis naturreservat, kulturreservat, biotopskydd och Natura 2000. (MÖD 2013-06-26 mål nr P11305-12 och MÖD 2017-10-30 mål nr P 10756-16)

Mål: P 11305-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 10756-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Prövning av bygglov för ändring av en byggnad som saknar bygglov

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i en dom kommit fram till att det inte gick att ge bygglov för en tillbyggnad av en bygglovspliktig komplementbyggnad som var uppförd utan bygglov utan att pröva om det gick att ge bygglov för hela byggnaden. Enligt domstolen hade det ingen betydelse att det inte längre gick att ingripa mot byggnaden på grund av preskriptionsbestämmelserna. (MÖD 2019-01-15 mål nr P 3634-18/2019:1)

Mål: P 3634-18/MÖD 2019:1 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

MÖD har även prövat ett fall där man ville bygga till en byggnad där användningen hade ändrats olovligen. Domstolen konstaterade att det inte är möjligt att ge bygglov för tillbyggnaden utan att pröva om lov kan ges för den ändrade användningen av byggnaden. (MÖD 2022-03-18 mål nr P 2050-21)

Mål: P 2050-21 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Enligt MÖD kan det alltså inte ges bygglov för ytterligare åtgärder på en byggnad som saknar bygglov eller fått en ändrad användning utan bygglov. Enligt Boverket borde detta även gälla för alla övriga bygglovspliktiga åtgärder som utförs på byggnader som har uppförts utan bygglov eller vars användning har ändrats utan bygglov.

Allmänna och enskilda intressen

Vid prövning av bygglov ska både allmänna och enskilda intressen beaktas. Det ska alltid finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut och de konsekvenser som beslutet får för motstående enskilda intressen. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 413)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

1 §
  Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

De allmänna intressena avser bland annat miljö- och klimataspekter, mellankommunala och regionala förhållanden, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation, skydd för värdefulla bebyggelseområden, tillgänglighet och användbarhet samt behovet av vägar, gator och torg. Vid prövning av bygglov inom detaljplan ska enbart vissa allmänna intressen beaktas. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 156)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

De enskilda intressena är i vanliga fall att någon vill utföra en åtgärd men det kan finnas olika anledningar till varför man vill utföra den. Vid avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen bör byggnadsnämnden väga in om det finns någon annan möjlighet att utföra åtgärden för att tillgodose det enskilda intresset. (MÖD 2012-08-31 mål nr P 8256-11)

Mål: P 8256-11 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Prövning av bygglov inom detaljplan kan också innebära en avvägning mellan olika enskilda intressen. Sökandens enskilda intressen och grannars enskilda intressen kan skilja sig åt.

Planenlighet

För att kunna bevilja en ansökan om bygglov inom detaljplanerat område ska åtgärden överensstämma med detaljplanen. Även den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser ska följa detaljplanen, så kallat planenligt utgångsläge. Om åtgärden, fastigheten eller byggnadsverket strider mot detaljplanen finns det ändå vissa möjligheter att ge bygglov.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30 a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

31 b §
  Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
   1. avvikelsen är liten, eller
   2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .

31 c §
  Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
   1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .

31 d §
  Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .

31 e §
  Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. betydande miljöpåverkan, eller
   2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .

Planenlighet

Genomförandetiden

För att kunna bevilja en ansökan om bygglov måste genomförandetiden för detaljplanen ha börjat löpa. Alla detaljplaner har en genomförandetid som är den tidsrymd inom vilken en detaljplan är tänkt att genomföras. Genomförandetiden ska framgå i detaljplanen och räknas från den dag då detaljplanen har fått laga kraft om inte annat framgår av detaljplanen. Kommunen har möjlighet att förskjuta genomförandetiden. Det innebär att genomförandetiden börjar löpa först vid den tidpunkt som kommunen har bestämt i planen, till exempel två år efter detaljplanen fått laga kraft. Genomförandetiden kan variera mellan 5 och 15 år. Före genomförandetidens början får bygglov inte ges för några åtgärder. (jfr BoU 1986/87:1 sid 43)

Bostadsutskottets betänkande 1986/87:1 om en ny plan och bygglag m.m. (dokument på Sveriges riksdags webbplats)

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30 a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

21 §
  I detaljplanen ska kommunen ange en genomförandetid. Tiden ska bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, men tiden får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år.

Tiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Om någon del av planen får genomföras tidigare på grund av ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket, räknas tiden från den dag då genomförandet får påbörjas. Detta gäller dock inte om kommunen i planen har bestämt att tiden ska räknas från en senare tidpunkt eller bestämt olika tider för skilda områden av planen.

Placering och utformning

Vid prövning av bygglov inom detaljplan ska åtgärden placeras och utformas på ett lämpligt sätt med hänsyn till det så kallade anpassningskravet och möjligheterna att hantera avfall. Det ska även prövas om åtgärden uppfyller kravet på att bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Det ska även prövas om ändringar och tillägg i bebyggelsen görs varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Vid prövning av ett byggnadsverk under markytan ska det prövas om byggnadsverket i skälig omfattning är utformat så att det inte försvårar användningen av marken ovanför.

8 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska byggnadsverk som placeras under markytan i skälig omfattning utformas så att det inte försvårar användningen av marken ovanför.

Placering och utformning

Omgivningspåverkan

I alla bygglovsärenden ska det göras en prövning av åtgärdens omgivningspåverkan. Åtgärden ska lokaliseras, placeras och utformas så att den inte medför påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa eller säkerhet. Den får inte heller innebära en betydande olägenhet för omgivningen på annat sätt. Sådana olägenheter kan bland annat vara skymd sikt, sämre ljusförhållanden eller att åtgärden innebär skada på grannfastigheten. Även den tilltänkta användningen ska beaktas vid bedömningen om kravet är uppfyllt. Olägenheter som orsakas av användningen kan vara exempelvis luftföroreningar, buller, vibrationer, ljus eller andra störningar som inte är helt tillfälliga. Även elektromagnetisk störning från solcellsanläggningar kan vara en betydande olägenhet inom eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret. En åtgärds påverkan på en ledning med servitutsrätt kan bedömas som en betydande olägenhet. Det som krävs är att den rättighet som servitutet ger går helt eller så gott som helt förlorad, att rättigheten tillgodoser ett ändamål som är av väsentlig betydelse för den fastighet som har nytta av servitutet och att konsekvensen av åtgärden därför måste anses oacceptabel. Vid bedömningen om det är en betydande olägenhet ska hänsyn tas till områdets karaktär och förhållandena på orten. En bedömning av om olägenheten är betydande eller ej behöver göras i varje enskilt fall. Av praxis framgår att det ska vara fråga om en olägenhet som är väsentlig för att det ska vara en betydande olägenhet enligt PBL. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 483-484, MÖD 2015-06-22 mål nr P 806-15, MÖD 2015-06-17 mål nr P 2904-15, MÖD 2016-03-11 mål nr P 7729-15, MÖD 2016-04-26 mål nr P 7798-15, MÖD 2017-02-22 mål nr P 9631-16, HD 2021-12-28 mål nr T 1858-21, HD 2023-06-15 P 3311-22 och Regeringen 2022-02-17 dnr V1 Fi2020-03240 m fl).

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Mål: P 806-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 2904-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 7729-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 7798-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 9631-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: T 1858-21 (på Högsta Domstolens webbplats)

Mål: P 3311-22 (på Högsta Domstolens webbplats)

9 §
  Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

Omgivningspåverkan är i olika utsträckning prövad och reglerad i detaljplanen vilket gör att prövningen i bygglovet varierar i omfattning. (RÅ 1991 ref. 46 och RÅ 1993 ref. 59)

Byggnadsnämnden kan ge grannar och andra berörda tillfälle att yttra sig om ansökan för att få ett underlag för att göra bedömningen om åtgärden innebär en betydande olägenhet.

När det gäller ansökningar om bygglov för solcellspaneler inom eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret, kan det vara lämpligt att byggnadsnämnden skickar dessa på remiss till Försvarsmakten. Detta eftersom regeringen i februari 2022 i 13 beslut gällande överklagade bygglov för solcellspaneler konstaterade att dessa kan medföra en betydande olägenhet för Försvarsmaktens verksamhet (Regeringen 2022-02-17 dnr V1 Fi2020/03240 m fl).

9 §
  Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

26 §
  En myndighet kan inom ramen för sitt utredningsansvar enligt 23 § begära ett yttrande från en annan myndighet eller från någon enskild (remiss).

Om en myndighet behöver inhämta yttranden från flera ska det göras samtidigt, om inte ett annat tillvägagångssätt framstår som lämpligare.

Det ska framgå av remissen vad yttrandet ska avse och när det senast ska ha kommit in till myndigheten.

Utformningskraven

Bygglov inom detaljplanerat område ska prövas mot de tre utformningskraven:

  • lämplighet för sitt ändamål,
  • god form-, färg- och materialverkan, och
  • tillgänglighet och användbarhet.

Kraven skiljer sig åt beroende på om åtgärden avser en byggnad, en annan anläggning, en skylt eller en ljusanordning.

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

2 §
  Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,
   1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
   2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och
   3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.

När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.

3 §
  I den omfattning som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska det som
   1. enligt 1 och 2 §§ gäller för en byggnad också gälla för en annan anläggning, och
   2. enligt 1 § gäller för en byggnad också gälla för skyltar och ljusanordningar.

1 §
  För att uppfylla det krav på lämplighet för sitt ändamål som anges i 8 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.

Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.

2 §
  Det som gäller för en byggnads lämplighet enligt 8 kap.
1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla också för andra anläggningar än byggnader.

3 §
  Det som gäller för en byggnads form-, färg- och materialverkan enligt 8 kap. 1 § 2 plan- och bygglagen
(2010:900) ska gälla också för
   1. andra anläggningar än byggnader som omfattas av krav på bygglov enligt 6 kap. 1 §, och
   2. skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav på bygglov enligt 6 kap. 3, 3 a eller 4 a §.

Första stycket gäller för sådana upplag, materialgårdar, tunnlar och bergrum som avses i 6 kap. 1 § 2 och 3 endast i den mån det behövs för att uppfylla kravet på hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan enligt 2 kap.
6 § första stycket 1 plan- och bygglagen. Förordning (2017:422).

4 §
  Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

5 §
  Det som gäller för en byggnads tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen
(2010:900) ska gälla också för andra anläggningar än byggnader, om anläggningen kräver bygglov enligt 6 kap. 1 § 1, 2, 3, 5, 8 eller 9.

Andra anläggningar än byggnader ska göras tillgängliga och användbara enligt första stycket endast i den utsträckning det behövs med hänsyn till anläggningens syfte och behovet av tillträde för allmänheten.

6 §
  Det som sägs om uppfyllandet av kraven på utformning i 8 kap. 2 § första stycket plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla för uppfyllandet av utformningskraven i 1-5 §§.

Utformningskraven inom detaljplan

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts ska byggnadsnämnden inte göra någon prövning av de två utformningskraven

  • lämplighet för sitt ändamål 
  • tillgänglighet och användbarhet. 

Att dessa krav uppfylls har redan bedömts av det certifierade byggprojekteringsföretaget.

32 c §
  Om ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts för projektering vid nybyggnad av ett sådant bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.
9 § 4, ska bygglov ges utan prövning av om kraven i 8 kap. 1 §
1 och 3 är uppfyllda. Detta gäller trots vad som föreskrivs i
30 § första stycket 4, 31 § 3 och 31 a § 3. Lag (2022:1084) .

Du kan läsa mer om certifierade byggprojekteringsföretag och för vilka typer av byggnader de kan användas på sidan Certifierade byggprojekteringsföretag i lov- och byggprocessen.

Certifierade byggprojekteringsföretag i lov- och byggprocessen

Anordnande av tomter, allmänna platser och andra områden

Vid bygglov inom detaljplan ska byggnadsnämnden pröva om tomter, allmänna platser och andra områden för andra anläggningar än byggnader anordnas på ett lämpligt sätt.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

Obebyggda tomter

En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att:

  • naturförutsättningarna så långt som möjligt tas tillvara
  • betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer
  • det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång på tomten samt anordning som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon
  • det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon
  • personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt
  • risken för olycksfall begränsas
  • det finns tillräckligt stor friyta för lek och utevistelse om tomten ska bebyggas med bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller liknande. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering ska man i första hand ordna friyta.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

Krav på tomter

Bebyggda tomter

För en tomt som redan är bebyggd ska kraven på utrymme för parkering, lastning och lossning samt kraven på friyta uppfyllas i skälig utsträckning. Vid en ändring av en byggnad gäller kraven för en obebyggd tomt även för en bebyggd tomt. Kraven ska då uppfyllas i skälig utsträckning med hänsyn till kostnader för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.

10 §
  Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.

11 §
  I fråga om att på en bebyggd tomt vidta sådana ändringar av en byggnad som kräver lov enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § eller åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper. Lag (2011:335) .

Allmänna platser och områden för anläggningar

Det som gäller för bebyggda och obebyggda tomter ska i skälig utsträckning tillämpas på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader. Att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området gäller i den utsträckning som följer av Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader, ALM.

12 §
  Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) .

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Krav på allmänna platser och andra områden

Krav på tillgänglighet och användbarhet.

Förvanskningsförbudet

Vid bygglov inom detaljplan ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden orsakar förvanskning av byggnader, bygglovspliktiga anläggningar och vissa platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. En åtgärd får inte innebära en förvanskning av en/ett särskilt värdefull

  • byggnad
  • bygglovspliktig anläggning
  • tomt som omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden i detaljplan
  • allmän plats
  • bebyggelseområde.

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

Förvanskningsförbudet gäller bara för byggnader, anläggningar, tomter, allmänna platser och bebyggelseområden som är särskilt värdefulla. Det är deras värde som avgör om de är särskilt värdefulla. Det behövs inget utpekande i förväg, men för att underlätta för såväl den enskilde som byggnadsnämndens handläggare är det lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Detta material är dock inte juridiskt bindande. Byggnadsnämnden måste därför i varje enskilt fall ta ställning till om en byggnad, en anläggning, en tomt, en allmän plats eller ett bebyggelseområde är särskilt värdefullt. Om det av en planbestämmelse i detaljplanen framgår att exempelvis en byggnad är särskilt värdefull så får frågan anses vara avgjord. Det gäller exempelvis om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse.

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30 a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

Om det varken finns en planbestämmelse om skydd av kulturvärden eller ett rivningsförbud i planen kan kommunen som underlag för sin bedömning använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område. En bedömning om en byggnad, en anläggning, en tomt, en allmän plats eller ett bebyggelseområde är särskilt värdefullt måste dock göras i varje enskilt fall.

Vid prövning av om en åtgärd medför en förvanskning bör det klarläggas om åtgärden förändrar karaktärsdragen eller skadar någon av de egenskaper som ligger till grund för värdet.

1:2212 Förbud mot förvanskningAllmänt rådVid prövning av om en åtgärd medför en förvanskning bör det klarläggas om åtgärden förändrar byggnadens karaktärsdrag eller skadar någon av de egenskaper som sammantaget ligger till grund för byggnadens eller områdets kulturvärden. (BFS 2016:6).

Vad som är en förvanskning måste bedömas i varje enskilt fall utifrån de specifika förhållanden som gäller för byggnaden, anläggningen, tomten, den allmänna platsen eller bebyggelseområdet. Exempel på en förvanskning kan vara att åtgärden har ett dominerande uttryck eller avviker från det enhetliga intryck som bebyggelsen har eller att ett för byggnaden väsentligt karaktärsdrag försvinner.

Nya byggnader och anläggningar som kan skada ett bebyggelseområdes värden ska enligt Boverkets uppfattning inte prövas mot förvanskningsförbudet. Hur nya byggnader och anläggningar påverkar ett bebyggelseområdes särskilda värden ska istället prövas mot anpassningskravet. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 464)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Även om det finns planbestämmelser om skydd av kulturvärden i detaljplanen behöver det inte innebära att förvanskningsförbudet är fullständigt prövat i detaljplanen. I vissa fall är endast delar av förvanskningsförbudet prövat i detaljplanen. Om det finns många och preciserade bestämmelser om skydd av kulturvärden tyder det enligt Boverkets uppfattning på att förvanskningsförbudet är fullständigt prövat i detaljplanen. Vid bygglov ska det dels göras en prövning mot planbestämmelserna om skydd av kulturvärden för det som är skyddat i detaljplanen och dels mot förvanskningsförbudet för det som inte är skyddat. Om det finns många och preciserade bestämmelser om skydd av kulturvärden blir prövningen mot förvanskningsförbudet mindre omfattande.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30 a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

Förvanskningsförbudet

Anpassningskravet

Varsamhetskravet

Vid bygglov för ändring eller flyttning av byggnader och anläggningar inom detaljplan ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden utförs varsamt. Vid ändring och flyttning ska hänsyn tas till karaktärsdragen och de tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värdena ska tas till vara.

17 §
  Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

18 §
  Det som gäller i fråga om ändring och flyttning av en byggnad enligt 17 §
ska tillämpas också på ändring och flyttning av en anläggning som kräver bygglov enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Det kan finnas varsamhetsbestämmelser i en detaljplan. Med varsamhetsbestämmelser kan kommunen precisera och tydliggöra vilka värden som ska tas till vara vid ändring av byggnader och bygglovspliktiga anläggningar. Bestämmelserna kan exempelvis omfatta sådant som fasadmaterial, taktäckningsmaterial och kulör. Bestämmelserna kan även vara mer detaljerade och gälla till exempel fönstrens utformning och läge i vägglivet.

Om det finns varsamhetsbestämmelser i detaljplanen innebär det inte att varsamhetskravet är fullständigt prövat i planen. Vid bygglov ska en prövning av varsamhetskravet göras även för de delar som inte är reglerade i detaljplanen. Det innebär att en ansökan om bygglov ska avslås om åtgärden inte uppfyller varsamhetskravet trots att åtgärden inte omfattas av planbestämmelserna.

Varsamhetskravet

Remittering

Vid prövning av bygglov finns det inga krav på att skicka ärendet på remiss till andra myndigheter eller liknande. Byggnadsnämnden kan dock remittera till andra myndigheter för att få ett bättre underlag för sin bedömning. Det kan exempelvis vara Försvarsmakten vid riksintresse för totalförsvaret eller Trafikverket vid prövning av bygglov i närheten av statliga vägar.

Regeringen konstaterade i februari 2022, i 13 beslut som gällde överklagade bygglov, att solcellspaneler kan medföra en betydande olägenhet för Försvarsmaktens verksamhet. Det kan därför vara lämpligt att byggnadsnämnden skickar ansökningar om bygglov för solcellspaneler inom eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret på remiss till Försvarsmakten. (Regeringen 2022-02-17 dnr V1 Fi2020/03240 m fl)

Film

Film som översiktligt beskriver prövningen av lov inom plan. Filmen är cirka 4 minuter lång och hämtad från utbildningen Ny på jobbet som bygglovshandläggare.
Boverket (2024). Prövning av bygglov inom detaljplan. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/provning_lov_fb/bygglov_inom_dp/ Hämtad 2024-12-21