Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Lov & byggprocessen / Prövning av lov och förhandsbesked / Prövning av bygglov inom områdesbestämmelser / Detaljplanekravet
Prövning av bygglov inom områdesbestämmelser

Detaljplanekravet

Granskad: 2 augusti 2021

Det är kommunen som avgör om, när och var en detaljplan ska tas fram. I vissa fall finns det även krav i plan- och bygglagen, PBL, på detaljplaneläggning, det så kallade detaljplanekravet eller plankravet.

Vad är plankravet?

PBL har som grundläggande förutsättning att den mark som tas i anspråk för bebyggelse ska vara lämplig för ändamålet. Lämpligheten kan prövas genom detaljplan, förhandsbesked eller bygglov. I vissa fall ställs det krav på att lämpligheten prövas i en detaljplaneprocess innan byggnadsnämnden kan ge bygglov. Detta kallas detaljplanekravet eller plankravet.

4 §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.

2 §
   Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

3 §
   Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för ett vindkraftverk, om
   1. vindkraftverket omfattas av krav på bygglov eller anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 eller 8 §,
   2. det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, och
   3. kraftverket inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov, förhandsbesked eller anmälan.

4 §
   Trots 2 och 3 §§ behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.

Syftet med detaljplanekravet är att kommunen ska pröva markanvändningen genom en samlad bedömning och ge berörda möjlighet att delta i processen. Plankravet innebär inte att kommunen är skyldig att göra en detaljplan, utan att planläggning är en förutsättning för att kunna bevilja ansökan om bygglov.

När aktualiseras plankravet?

Plankravet blir aktuellt vid prövning av förhandsbesked och bygglov. Om byggnadsnämnden vid prövning av ett förhandsbesked kommer fram till att en åtgärd ska föregås av detaljplaneläggning, ska byggnadsnämnden ge negativt förhandsbesked. På samma sätt ska en bygglovsansökan avslås om åtgärden innebär att detaljplan krävs. Det är dock viktigt att plankravet som avslagsgrund tillämpas korrekt, eftersom den enskilde inte har någon möjlighet att påverka om en plan ska göras eller inte.

31 §
   Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. inte strider mot områdesbestämmelser,
   2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 a §
   Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
   2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 b §
   Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
   1. avvikelsen är liten, eller
   2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .

31 c §
   Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
   1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .

31 d §
   Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .

31 e §
   Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. betydande miljöpåverkan, eller
   2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .

17 §
   Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska byggnadsnämnden ge ett förhandsbesked i fråga om åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen.

När gäller plankravet för bebyggelse och byggnadsverk?

Markens lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk ska prövas med detaljplan om åtgärden gäller:

  • En ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt.
  • En bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt.
  • Vissa bygglovspliktiga åtgärder som avser så kallade MKB-projekt, om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
  • En åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

2 §
   Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Markens lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk ska också prövas med detaljplan om åtgärden gäller ett nytt bygglovspliktigt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk och någon av följande omständigheter är uppfyllda:

  • Byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen.
  • Det råder stor efterfrågan på området för bebyggande.
  • Byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Plankravet för den här typen av åtgärder gäller inte om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked.

2 §
   Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

När gäller plankravet för vindkraftverk?

Markens lämplighet för vindkraftverk ska prövas med detaljplan om:

  • vindkraftverket kräver bygglov eller anmälan,
  • det råder stor efterfrågan på området för bebyggande och
  • vindkraftverket inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov, förhandsbesked eller anmälan.

Kravet på detaljplan gäller inte bara om det råder en stor efterfrågan på mark för byggnader, utan också om efterfrågan avser andra anläggningar. (jfr prop. 2008/09:146 sid. 51)

Prövning av vindkraft, prop. 2008/09:146 (på Sveriges riksdags webbplats)

3 §
   Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för ett vindkraftverk, om
   1. vindkraftverket omfattas av krav på bygglov eller anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 eller 8 §,
   2. det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, och
   3. kraftverket inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov, förhandsbesked eller anmälan.

Plankravet för ny sammanhållen bebyggelse

Detaljplan krävs för en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt.

2 §
   Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Ansvar och samordning

Skälet till att det ställs krav på detaljplan för ny sammanhållen bebyggelse är att en sådan bebyggelse kan kräva gemensamma anordningar, till exempel gator, vägar, vatten, avlopp, anläggningar för dagvattenhantering, el och annan teknisk försörjning, eller att flera frågor behöver redas ut och lösas i ett sammanhang. Genomförandet kräver i sådana fall ofta att ansvarsfrågorna är utredda, vilket kan göras i en detaljplan. Det är alltså behovet av detaljplan som är avgörande för om detaljplan ska krävas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 552, jfr prop. 2017/18:167 sid. 8)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Ett tydligare och enklare detaljplanekrav, prop. 2017/18:167 (på Sveriges riksdags webbplats)

Åtgärder och omfattning

Behovet av detaljplan avgörs utifrån vilken sorts åtgärder som ska utföras och hur omfattande de är. Även åtgärdernas omgivningspåverkan och behovet av att samordna fysiska förhållanden har betydelse. Den avsedda förändringen ska ha en viss volym och effekt för omgivningen. Kravet är alltså inte knutet till att ett visst antal byggnader ska uppföras. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 552)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Ett rättsfall gällde ett överklagat bygglov för ett enbostadshus och ett antal gårdsbyggnader. Bebyggelsen skulle uppföras på två olika platser på en obebyggd fastighet. Den ena platsen skulle bebyggas med ett enbostadshus på 210 m², ett växthus på drygt 170 m² och sex mindre uthus på sammanlagt cirka 130 m². På den andra platsen skulle två hallar på cirka 270 m² respektive 420 m² byggas. I den större hallen skulle det finnas en verkstad, personalutrymmen, lektionssalar och ett stall för sex hästar. Det var 120 meter från den nya bebyggelsen till närmaste befintliga bostad och däremellan fanns ett skogsparti. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, kom fram till att inget av platserna utgjorde sammanhållen bebyggelse. Platserna var belägna på ett sådant avstånd från varandra att de inte heller tillsammans utgjorde sammanhållen bebyggelse. MÖD ansåg också att åtgärderna inte kunde antas innebära en betydande inverkan på omgivningen. (MÖD 2016-08-26 mål nr P 10594–15)

Mål: P 10594-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Lokalisering och etappvis utbyggnad

När det handlar om exploatering i anslutning till städer och tätorter är det viktigt att bedömningen av om det behövs detaljplan görs utifrån bebyggelsetryck, motstridiga intressen och kravet på kommunala eller gemensamma insatser (jfr prop. 1985/86:1 sid. 556).

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Handlar det om en etappvis utbyggnad är det rimligt att också en begränsad första etapp i denna exploatering prövas med detaljplan. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 552)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Allmänna platser, kommunala insatser eller statliga intressen

Om åtgärden eller bebyggelsen varken medför något behov av samordning eller förutsätter kommunens medverkan i någon nämnvärd utsträckning, bör det många gånger inte finnas något behov av detaljplan. Däremot är det inte lämpligt att bygga utan en detaljplan om området avser nya eller ändrade allmänna platser, om genomförandet av åtgärderna förutsätter kommunens medverkan i någon nämnvärd omfattning eller om området berör statliga intressen på ett sådant sätt att det skulle finnas skäl för länsstyrelsen att bevaka dem i ett planärende. (jfr prop. 2017/18:167 sid. 12-13)

Ett tydligare och enklare detaljplanekrav, prop. 2017/18:167 (på Sveriges riksdags webbplats)

I ett rättsfall som gällde förhandsbesked för nybyggnad av ett fritidshus, bedömde MÖD att omfattningen och styrkan av de i målet aktuella allmänna intressena innebar att behovet av att hushålla med mark, samordna fysiska förhållanden och prioritera mellan motstående markanvändningsintressen ställde krav på en sammanvägning. Denna sammanvägning kunde inte ske genom prövningen av förhandsbesked utan borde ske genom detaljplaneläggning. (MÖD 2014-11-25 mål nr P 1446-14)

Mål: P 1446-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Plankrav för bebyggelse som ska förändras eller bevaras

Det krävs detaljplan när en befintlig bebyggelse ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till:

  • den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i
  • åtgärdens karaktär eller omfattning eller
  • förhållandena i övrigt.

2 §
   Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Förnyelse, utvidgning och komplettering av bebyggelse

Exempel på förändring som kan utlösa plankravet kan vara stadsförnyelse och upprustning av bebyggelse. Det kan även vara större tillbyggnader eller förtätning med nya byggnader. Också vid utvidgning av befintliga bebyggelseområden till obebyggd mark kan detaljplan behövas. Detaljplan kan också behöva upprättas om en befintlig bebyggelse till exempel behöver kompletteras med skyddsanordningar, parkering eller en lämplig tillfart. Detaljplan krävs inte alltid i dessa situationer, utan en bedömning behöver göras i det enskilda fallet. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 553, prop. 2017/18:167 sid. 14)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Ett tydligare och enklare detaljplanekrav, prop. 2017/18:167 (på Sveriges riksdags webbplats)

Helhetsbedömning och hänsyn

Detaljplan bör däremot alltid krävas om en helhetsbedömning av förhållandena i det enskilda fallet leder till att regleringen behöver ske i ett sammanhang. Vid den bedömningen ska hänsyn alltid tas till karaktären på den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i. I detta sammanhang är kulturmiljövärden och konstnärliga värden viktiga att beakta. Den tillkommande åtgärdens karaktär och omfattning är viktiga utgångspunkter för bedömningen. (prop. 2017/18:167 sid. 14)

Ett tydligare och enklare detaljplanekrav, prop. 2017/18:167 (på Sveriges riksdags webbplats)

Befintlig bebyggelse

Förekomsten av befintlig bebyggelse aktualiserar i sig inte detaljplanekravet. Avgörande för detaljplanekravet är vilket inflytande samhället behöver över bebyggelsen och dess förändringar, samt i vilken omfattning allmänna eller enskilda intressen behöver beaktas. Detaljplan bör krävas för skyddsvärda bebyggelseområden av riksintresse samt om det behövs bestämmelser för att bevara eller trygga väsentliga drag i miljön. Detaljplanen bör omfatta den reglering som behövs för en lämplig anknytning till bebyggelsen i grannskapet och kan därför avse både den nya och den befintliga bebyggelsen. (jfr prop. 2017/18:167 sid. 8-9 och prop. 1985/86:1)

Ett tydligare och enklare detaljplanekrav, prop. 2017/18:167 (på Sveriges riksdags webbplats)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Förvanskningsförbudet i PBL innebär att bebyggelseområden med särskilt bevarandevärde inte får förvanskas. Behövs det bestämmelser för att värna om väsentliga drag i den yttre miljön eller bevara befintlig bebyggelse kan detaljplan krävas. En bedömning av när detaljplan krävs kan alltså inte enbart utgå från omfattningen av den avsedda åtgärden utan måste också beakta i vilken fysisk miljö åtgärden ska bli genomförd. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 554)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

13 §
   En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

I ett rättsfall prövade MÖD om en tillbyggnad kan omfattas av kravet på detaljplanering. En tillbyggnad skulle göras mellan två befintliga hotellbyggnader så att de sammanbyggdes. MÖD konstaterade att en tillbyggnad kan omfattas av plankravet eftersom bebyggelsen då förändras. Domstolen bedömde dock att i detta fall kunde lovprövningen ske utan föregående detaljplaneläggning. Detta eftersom tillbyggnadens storlek inte avvek i nämnvärd omfattning från de två byggnader den skulle placeras mellan. Vid bedömningen beaktade domstolen också tillbyggnadens läge och omgivningens karaktär. Tillbyggnaden ingick dessutom i pågående verksamhet och vatten- och avloppsfrågan var redan löst. (MÖD 2015-06-12 mål nr P 1364-15)

Mål: P 1364-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Plankrav för vissa bygglovspliktiga åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Om en viss typ av bygglovspliktig åtgärd som avser ett så kallat MKB-projekt, kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska markens lämplighet prövas med detaljplan. Det gäller för bygglovspliktiga åtgärder som innebär att ett område kan tas i anspråk för ett visst projekt. Det gäller också om åtgärden vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för ett sådant projekt. De projekt som det gäller är

  • ett industriområde
  • ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt
  • en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar
  • en hamn för fritidsbåtar
  • ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse
  • en campingplats
  • en nöjespark
  • en djurpark.

2 §
   Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

De bygglovspliktiga åtgärder som kan medföra ett krav på detaljplan omfattar såväl nybyggnad eller anordnande som ändring av ett befintligt byggnadsverk. Plankravet är kopplat till om åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av att det avsedda området redan har tagits i anspråk för ett sådant ändamål som avses i någon av de åtta punkterna ovan eller om åtgärden innebär att så blir fallet. (jfr prop. 2020/21:174 sid. 47)

Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen, prop. 2020/21:174 (på Sveriges riksdags webbplats)

Detta plankrav innebär att en åtgärd som avser ett MKB-projekt kräver detaljplan om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bedömningen av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska göras i samband med prövningen av ett bygglov eller förhandsbesked. Vissa åtgärder som avser MKB-projekt ska dock under vissa förutsättningar inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. För dessa projekt ska det då normalt inte göras någon bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i prövningen av ett bygglov eller förhandsbesked. (jfr prop. 2020/21:174 sid. 129 f)

Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen, prop. 2020/21:174 (på Sveriges riksdags webbplats)

Prövning av MKB-projekt

Undantag från krav på bedömning av miljöpåverkan för vissa MKB-projekt

Vissa åtgärder som avser MKB-projekt ska under vissa förutsättningar inte antas medföra betydande miljöpåverkan. Dessa är alltså undantagna kravet på bedömning av miljöpåverkan. Markens lämplighet behöver då inte prövas med detaljplan. De åtgärder som omfattas av undantaget är åtgärder som avser:

  • ett industriområde
  • ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt
  • ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför samman-hållen bebyggelse
  • en campingplats.

Undantaget gäller bara om ytan på det område som berörs av åtgärden understiger 5 000 m2 och om samtliga nedanstående förutsättningar är uppfyllda:

  • Åtgärden inte strider mot den översiktsplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.
  • Åtgärden inte kan antas medföra sådana olägenheter eller risker för omgivningen som är mer omfattande än vad som normalt kan förväntas från bostadshus, kontor, detaljhandel eller liknande verksamhet.
  • Åtgärden inte kan antas påtagligt skada ett område av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken.
  • Åtgärden inte kan antas påtagligt skada ett område av riksintresse enligt 4 kap. 2, 4 eller 5 § miljöbalken.
  • Åtgärden inte förvanskar en byggnad eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefull respektive särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt enligt 8 kap. 13 § PBL.
  • Åtgärden inte skadar ett område som är upptaget på världsarvslistan i enlighet med Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv.
  • Åtgärden inte har betydelse för möjligheten att följa en miljökvalitetsnorm.
  • Området där åtgärden ska utföras inte omfattas av strandskydd eller något annat skydd enligt 7 kap. miljöbalken.
  • Området där åtgärden ska utföras inte är ett mark- eller vattenområde som inte alls eller endast obetydligt är påverkat av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön enligt 3 kap. 2 § miljöbalken.
  • Området där åtgärden ska utföras inte är ett mark- eller vattenområde som är särskilt känsligt från ekologisk synpunkt enligt 3 kap. 3 § miljöbalken.
  • Området där åtgärden ska utföras inte utgör brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken.
  • Området där åtgärden ska utföras inte är en nationalstadspark enligt 4 kap. 7 § miljöbalken.

Om åtgärden har dispens från strandskyddet, eller om det kan antas att en sådan dispens kommer att kunna ges, kan undantaget tillämpas även om åtgärden ska utföras inom område som omfattas av strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken.

4 b §
   En åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) ska inte antas medföra en betydande miljöpåverkan om
   1. åtgärden avser
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, eller
   - en campingplats, och
   2. ytan på det område som berörs av den åtgärd som avses i 1 understiger 5 000 kvadratmeter.

Första stycket gäller inte i följande fall:
   1. Åtgärden strider mot den översiktsplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.
   2. Åtgärden kan antas medföra olägenheter eller risker för omgivningen som är mer omfattande än vad som normalt kan förväntas från bostadshus, kontor, detaljhandel eller liknande verksamhet.
   3. Åtgärden kan antas påtagligt skada
      a) ett område av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, eller
      b) ett område av riksintresse enligt 4 kap. 2, 4 eller 5 § miljöbalken.
   4. Åtgärden förvanskar en byggnad eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefull respektive särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.
   5. Åtgärden skadar ett område som är upptaget på världsarvslistan i enlighet med Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv.
   6. Åtgärden har betydelse för möjligheten att följa en miljökvalitetsnorm.
   7. Åtgärden ska utföras i ett område som omfattas av strandskydd eller något annat skydd enligt 7 kap. miljöbalken. Dessutom ska åtgärden inte omfattas av en dispens från strandskyddet och det ska inte heller finnas skäl att anta att en sådan kommer att kunna ges.
   8. Det område där åtgärden ska utföras
      a) är ett mark- eller vattenområde som inte alls eller endast obetydligt är påverkat av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön enligt 3 kap. 2 § miljöbalken,
      b) är ett mark- eller vattenområde som är särskilt känsligt från ekologisk synpunkt enligt 3 kap. 3 § miljöbalken,
      c) består av brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken, eller
      d) är en nationalstadspark enligt 4 kap. 7 § miljöbalken. Förordning (2021:786).

Om undantaget är tillämpligt så ska åtgärden inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undantaget ska dock inte tolkas motsatsvis. Om undantaget inte är tillämpligt ska det göras en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. (jfr Fm 2021:3 sid. 9)

Förordning om ändring i plan- och byggförordningen, Fm 2021:3 (på Regeringskansliets webbplats)

Undantag från krav på bedömning av miljöpåverkan för vissa skidbackar, skidliftar och linbaneanläggningar

MKB-projekten skidbackar, skidliftar och linbaneanläggningar ska under vissa förutsättningar inte antas medföra betydande miljöpåverkan. Dessa åtgärder är då undantagna från kravet på bedömning av miljöpåverkan. Markens lämplighet behöver i så fall inte prövas med detaljplan. Undantaget gäller om det ska anläggas ytterligare en skidbacke, skidlift eller linbaneanläggning, eller om ett sådant byggnadsverk ska ändras inom ett område som redan har tagits i anspråk för sådana byggnadsverk. Undantaget gäller enbart om samtliga nedanstående förutsättningar är uppfyllda:

  • Det nya eller ändrade byggnadsverket är av begränsad omfattning i förhållande till de byggnadsverk som sedan tidigare finns på platsen.
  • Åtgärden inte strider mot den översiktsplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.
  • Åtgärden inte kan antas medföra sådana olägenheter eller risker för omgivningen som är mer omfattande än vad som normalt kan förväntas från bostadshus, kontor, detaljhandel eller liknande verksamhet.
  • Åtgärden inte kan antas påtagligt skada ett område av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken.
  • Åtgärden inte kan antas påtagligt skada ett område av riksintresse enligt 4 kap. 2, 4 eller 5 § miljöbalken.
  • Åtgärden inte förvanskar en byggnad eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefull respektive särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt enligt 8 kap. 13 § PBL.
  • Åtgärden inte skadar ett område som är upptaget på världsarvslistan i enlighet med Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv.
  • Åtgärden inte har betydelse för möjligheten att följa en miljökvalitetsnorm.
  • Området där åtgärden ska utföras inte omfattas av strandskydd eller något annat skydd enligt 7 kap. miljöbalken.
  • Området där åtgärden ska utföras inte är ett mark- eller vattenområde som inte alls eller endast obetydligt är påverkat av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön enligt 3 kap. 2 § miljöbalken.
  • Området där åtgärden ska utföras inte är ett mark- eller vattenområde som är särskilt känsligt från ekologisk synpunkt enligt 3 kap. 3 § miljöbalken.
  • Området där åtgärden ska utföras inte utgör brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken.
  • Området där åtgärden ska utföras inte är en nationalstadspark enligt 4 kap. 7 § miljöbalken.

Om åtgärden har dispens från strandskyddet, eller om det kan antas att en sådan dispens kommer att kunna ges, kan undantaget tillämpas även om åtgärden ska utföras inom område som omfattas av strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken.

4 c §
   En åtgärd som innebär att en sådan skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar som avses i 4 kap.
2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) antingen anläggs inom ett område som redan har tagits i anspråk för ett sådant byggnadsverk eller ändras, ska inte antas medföra en betydande miljöpåverkan om
   1. det nya eller ändrade byggnadsverket är av begränsad omfattning i förhållande till de byggnadsverk som sedan tidigare finns på platsen,
   2. åtgärden inte är en sådan som avses i någon av bestämmelserna i 4 b § andra stycket 1-7, och
   3. det område där åtgärden ska vidtas inte är ett sådant som avses i någon av bestämmelserna i 4 b § andra stycket 8.
Förordning (2021:786).

Bedömningen av om det nya eller ändrade byggnadsverket är av begränsad omfattning ska göras utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. I den bedömningen bör hänsyn tas dels till de byggnadsverk som sedan tidigare finns i området, dels till vilka markarbeten som behöver vidtas. Att ersätta en befintlig skidlift eller linbana med en ny som i allt väsentligt liknar den anläggning som sedan tidigare finns på platsen bör anses vara av begränsad omfattning i förhållande till det byggnadsverk som sedan tidigare finns på platsen. Detsamma kan vara fallet när det är fråga om att komplettera en befintlig skidlift med ytterligare en lift parallellt med den befintliga. Att anordna en större linbana med stor omgivningspåverkan i anslutning till en liten låg så kallad ankarlift kan vanligtvis inte anses utgöra ett nytt byggnadsverk som är av begränsad omfattning i förhållande till det byggnadsverk som sedan tidigare finns på platsen. (jfr Fm 2021:3 sid.13–14)

Förordning om ändring i plan- och byggförordningen, Fm 2021:3 (på Regeringskansliets webbplats)

Om undantaget är tillämpligt så ska åtgärden inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om undantaget inte är tillämpligt ska det göras en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. (jfr Fm 2021:3 sid. 9)

Förordning om ändring i plan- och byggförordningen, Fm 2021:3 (på Regeringskansliets webbplats)

Byggnadsnämnden får besluta att undantag inte ska gälla

Byggnadsnämnden får i ett enskilt fall bestämma att det ska göras en bedömning av om en åtgärd som avser ett MKB-projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, trots att det omfattas av ett undantag. Grunden för ett sådant ställningstagande ska vara att det finns ett behov av att pröva åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med sedan tidigare genomförda eller beslutade åtgärder. Det är inget särskilt beslut som byggnadsnämnden ska ta i dessa fall utan ett ställningstagande som ska framgå av ett föreläggande om komplettering av ansökan. Detta eftersom ansökan om en åtgärd vars miljöpåverkan ska bedömas behöver innehålla särskilda uppgifter, vilket en ansökan normalt inte gör. (jfr Fm 2021:3 sid. 14–15)

Förordning om ändring i plan- och byggförordningen, Fm 2021:3 (på Regeringskansliets webbplats)

4 d §
   Trots det som föreskrivs i 4 b och 4 c §§ får byggnadsnämnden i enskilda fall besluta att en bedömning ska göras av om en sådan åtgärd som avses i 4 b § första stycket eller 4 c § kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Ett sådant beslut får endast fattas om det finns behov av att pröva åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med miljöpåverkan från åtgärder som sedan tidigare är beslutade eller genomförda. Förordning (2021:786).

Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan

I de fall en åtgärd som avser ett MKB-projekt inte omfattas av undantagsbestämmelser ska byggnadsnämnden bedöma om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i prövningen mot plankravet. Denna bedömning ska ske med hänsyn till de omständigheter som anges i 10 § punkten 1–3 och 11–13 §§ miljöbedömningsförordningen. Om ansökan avser en åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, till exempel att vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett så kallat Natura 2000-område, och om den redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken ska nämnden i sin bedömning ta hänsyn till resultatet av den bedömningen.

10 §
   Har upphävts genom förordning (2018:1543).

10 §
   Vid prövningen av en ansökan om bygglov eller förhandsbesked enligt 9 kap. 31 § 2 respektive 17 § plan- och bygglagen (2010:900) för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen ska byggnadsnämnden vid sin bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ta hänsyn till de omständigheter som anges i
10 § 1-3 och 11-13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966).

Om ansökan avser en åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap.
28 a § miljöbalken och åtgärden redan har miljöbedömts enligt
6 kap. miljöbalken, ska byggnadsnämnden vid sin bedömning av åtgärdens miljöpåverkan ta hänsyn till resultatet av den bedömningen. Förordning (2021:786).

10 §
    /Upphör att gälla U:2025-01-01/
Vid undersökning eller beslut om huruvida en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 23 eller 26 § miljöbalken ska hänsyn tas till
   1. verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper,
   2. verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, och
   3. de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper.

10 §
    /Träder i kraft I:2025-01-01/
Vid undersökning eller beslut om huruvida en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 23 eller 26 § eller 9 kap. 6 a § miljöbalken, ska hänsyn tas till
   1. verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper,
   2. verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, och
   3. de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper.
Förordning (2024:981).

11 §
   I fråga om verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper enligt 10 § 1 ska särskild hänsyn tas till
   1. verksamhetens eller åtgärdens omfattning och utformning,
   2. hur verksamheten eller åtgärden bidrar till kumulativa miljöeffekter tillsammans med andra verksamheter som bedrivs, som har fått ett tillstånd eller som har anmälts och får påbörjas,
   3. verksamhetens eller åtgärdens användning av mark, jord, vatten, biologisk mångfald, andra naturtillgångar och fysisk miljö i övrigt,
   4. det avfall och andra förväntade restprodukter som verksamheten eller åtgärden ger upphov till,
   5. föroreningar och störningar från verksamheten eller åtgärden,
   6. sannolikheten för allvarliga olyckor som är relevanta för den aktuella verksamheten eller åtgärden, och
   7. risker för människors hälsa.

12 §
   I fråga om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering enligt 10 § 2 ska särskild hänsyn tas till
   1. pågående eller tillåten markanvändning,
   2. de naturresurser som finns i det område som kan antas bli påverkat och deras relativa förekomst, tillgänglighet, kvalitet och förnyelseförmåga i området, och
   3. naturresursernas, naturmiljöns och kulturmiljöns tålighet i det område som kan antas bli påverkat, med särskild uppmärksamhet på påverkan som avser
      a) ett stort opåverkat område,
      b) en våtmark, ett strandområde eller en älvmynning,
      c) ett kustområde eller en marin miljö,
      d) ett bergs- eller skogsområde,
      e) ett betydelsefullt kulturlandskap,
      f) ett tätbefolkat område,
      g) en nationalpark, ett naturreservat, ett kulturreservat eller ett annat område som är skyddat enligt 7 kap. miljöbalken,
      h) ett område eller en byggnad som skyddas enligt 2-4 kap. kulturmiljölagen (1988:950), förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen m.m. eller plan- och bygglagen
(2010:900),
      i) ett sådant område som är upptaget på världsarvslistan i enlighet med Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv, eller
      j) ett område där miljökvalitetsnormer inte följs eller riskerar att inte kunna följas.

13 §
   I fråga om de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper enligt 10 § 3 ska särskild hänsyn tas till
   1. effekternas storlek, utbredning, karaktär, intensitet och komplexitet,
   2. sannolikheten för att effekterna uppkommer, hur de uppkommer, vilken varaktighet eller frekvens de har och hur reversibla de är,
   3. hur gränsöverskridande effekterna är,
   4. effekternas kumulativa verkan tillsammans med effekterna av andra verksamheter som bedrivs, som har fått ett tillstånd eller som har anmälts och får påbörjas, och
   5. möjligheten att begränsa effekterna på ett effektivt sätt.

Vid bedömningen ska hänsyn tas till allmänhetens behov av information.

28 a §
   Tillstånd krävs för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 27 § första stycket 1 eller 2.

Tillstånd enligt första stycket krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av det berörda området. Lag (2001:437) .

Byggnadsnämnden ska vid prövning av en ansökan om bygglov eller förhandsbesked ta hänsyn till bland annat följande

  • verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper
  • verksamhetens eller åtgärdens lokalisering
  • de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper.

Att nämnden ska ta hänsyn till resultatet av en tidigare miljöbedömning innebär att den ska beakta det som har framkommit vid den bedömningen. Nämnden är dock inte bunden av den slutsats som tidigare har gjorts av åtgärdens miljöpåverkan. (jfr Fm. 2021:3 sid. 19–20)

Förordning om ändring i plan- och byggförordningen, Fm 2021:3 (på Regeringskansliets webbplats)

Plankrav för ett nytt byggnadsverk

Även när ett enstaka nytt byggnadsverk, som inte är ett vindkraftverk, ska byggas kan det krävas detaljplan. Det gäller dock inte om åtgärden kan prövas genom bygglov eller förhandsbesked. Kravet gäller för lovpliktiga byggnadsverk och för andra byggnader än attefallshus om:

  • byggnadsverket eller dess användning kommer att få en betydande inverkan på omgivningen,
  • byggnadsverket ska uppföras i ett område där det råder stor efterfrågan för bebyggande, eller
  • byggnadsverket ska placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, så kallade sevesoanläggningar.

2 §
   Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Plankravet aktualiseras vid prövning av lov eller förhandsbesked, vilket innebär att det inte kan komma i fråga för lovbefriade åtgärder. (jfr prop. 2017/18:167 sid. 15)

Ett tydligare och enklare detaljplanekrav, prop. 2017/18:167 (på Sveriges riksdags webbplats)

Undantag från plankravet för enstaka byggnadsverk

Trots kravet på detaljplan för ett nytt enstaka byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, krävs ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Exempel på när prövning kan göras i bygglov eller förhandsbesked istället för detaljplan kan vara komplettering med byggnader på obebyggda så kallade lucktomter eller nya bostäder i samband med ett generationsskifte i ett jordbruksföretag. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 553 och prop. 2017/18:167 sid. 12)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Ett tydligare och enklare detaljplanekrav, prop. 2017/18:167 (på Sveriges riksdags webbplats)

2 §
   Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Lucktomter

Lucktomt har i rättspraxis definierats som en mindre fastighet eller ett mindre markområde, som saknar huvudbyggnad, och som ligger mellan andra bebyggda mindre fastigheter eller markområden. Lucktomter utgörs ofta av en lucka i en bebyggelserad. Ett markområde kan ses som en lucktomt även om det tillhör en bebyggd fastighet och fastigheten ska delas innan uppförandet av den nya byggnaden. (MÖD 2013-02-25 mål nr P 8650-12, MÖD 2014-12-11 mål nr P 1862-14, MÖD 2013-04-24 mål nr P 11217-12 och 2018-01-11 mål nr P 3331-17)

Mål: P 8650-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 1862-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 11217-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 3331-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Detaljplanen ska ge mervärde

Kommunen bör kunna avstå från planläggning i fall när det är fråga om mindre åtgärder som inte har någon omgivningspåverkan av betydelse och där varken detaljplaneprocessen eller den färdiga detaljplanen tillför några väsentliga mervärden, det vill säga när detaljplanen inte är den mest lämpade beslutsformen. Om de frågor som aktualiseras till följd av en bygglovspliktig åtgärd är så komplexa att det inte är möjligt att utreda dem inom ramen för ett bygglovsärende, finns det ett behov av att pröva åtgärden genom detaljplan. (jfr prop. 2017/18:167 sid. 10, 15)

Ett tydligare och enklare detaljplanekrav, prop. 2017/18:167 (på Sveriges riksdags webbplats)

Det krävs inte detaljplan för vindkraftverk om de kan prövas vid en prövning av ansökan om förhandsbesked eller bygglov eller i samband med anmälan.

3 §
   Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för ett vindkraftverk, om
   1. vindkraftverket omfattas av krav på bygglov eller anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 eller 8 §,
   2. det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, och
   3. kraftverket inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov, förhandsbesked eller anmälan.

Ett nytt byggnadsverk som har betydande inverkan på omgivningen

Det krävs detaljplan när ett enstaka nytt byggnadsverk, som inte är ett vindkraftverk, ska byggas om byggnadsverket eller dess användning kommer att få en betydande inverkan på omgivningen. Betydande inverkan på omgivningen innebär att antingen själva byggnadsverket eller användningen kan störa omgivningen på olika sätt. Det kan omfatta inverkan på landskapsbilden eller den arkitektoniska stadsmiljön. Det kan också handla om förutsättningar för trafik eller friluftsliv. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 194-195)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

2 §
   Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Ett rättsfall gällde en lagerlokal som skulle placeras i ett jordbrukslandskap. Den enda närliggande bebyggelsen utgjordes av en by. MÖD ansåg att lagerlokalen medförde betydande inverkan på omgivningen. Lagerlokalen var avskild från byn genom två större vägar. Lagerlokalen skulle vara 80 meter lång, 80 meter bred och 12 meter hög. Då domstolen kom fram till att prövningen kunde ske genom förhandsbesked behövdes ingen detaljplan. Detta eftersom det inte framkommit något som talade för ett behov av samordning med befintlig bebyggelse och eftersom kommunen hade bedömt att det gick att pröva utan föregående detaljplan. Domstolen framhöll särskilt att kommunens uppfattning i fråga om behovet av detaljplan bör ha stor genomslagskraft. (MÖD 2014-12-11, mål nr P 5065-14)

Mål: P 5065-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I ett annat avgörande bedömde MÖD att ett virkesupplag som periodvis skulle uppta cirka 30 000 m2 på grund av sin storlek innebar en betydande inverkan på omgivningen. Berörda bostadsfastigheter låg ca 500 meter bort. Domstolen bedömde dock att inget särskilt samordningsbehov förelåg i ärendet och att lämpligheten därför kunde prövas genom bygglov. Frågor om buller och damm från verksamheten kunde prövas inom ramen för bygglovet. (MÖD 2015-12-09, mål nr P 6029-15)

Mål: P 6029-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Ett annat avgörande gällde uppförandet av en berg- och dalbana. Domstolen ansåg att berg- och dalbanan redan genom sin omfattning hade en betydande inverkan på omgivningen. Domstolen menade att prövningen inte kunde ske i bygglov eftersom trafiksituationen behövde förbättras. Trafiksituationen var redan ansträngd och den nya berg- och dalbanan förväntades resultera i cirka 500 fler bilar per dag. Det behövdes både nya parkeringslösningar och åtgärder vid infarten. Domstolen skrev i domen att trafiksituationen behövde lösas i ett större sammanhang eftersom det var ett omfattande arbete som skulle påverka ett stort antal sakägare och även krävde kommunens medverkan. Det var därför inte lämpligt att pröva frågan genom bygglov. Domstolen menade också att åtgärderna typiskt sett var sådana att de var av väsentlig betydelse för sakägarna och de boende i grannskapet och att åtgärderna därför borde prövas genom detaljplan. Domstolen ansåg också att berg- och dalbanan kunde antas medföra betydande miljöpåverkan eftersom området låg inom områden av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård och att området var beläget vid en kuststräcka av riksintresse. Området gränsade även till två naturreservat, som hade till syfte att bland annat säkerställa riksintresset för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård och ett Natura 2000-område. Det var också klarlagt att berg- och dalbanan gav upphov till buller, men det var osäkert i vilken omfattning. Det förekom även ett antal rödlistade arter i området och av underlaget i målet kunde det inte säkert sägas på vilket sätt dessa skulle påverkas. De allmänna intressena som förekom i målet var alltså starka och därför ansåg domstolen att ärendet borde föregåtts av detaljplan. (MÖD 2016-10-27 mål nr P 6782-15)

Mål: P 6782-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

2 §
   Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Stor efterfrågan på området för bebyggande

Bedömningen av om det finns ett bebyggelsetryck ska innefatta en framtidsaspekt. Inom tätorternas närområden, de så kallade randzonerna, kan det förutsättas att det finns ett bebyggelsetryck. I andra fall bör bebyggelsetrycket vara dokumenterat och ha aktualitet för att detaljplanekravet ska gälla. Exempel på detta kan vara ett intresse av att få bygga i området som visat sig genom förfrågningar hos byggnadsnämnden, lämnade bygglov eller avslagna ansökningar. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 556)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Domstolen fastställde i ett rättsfall kommunens beslut att ge negativt förhandsbesked på grund av högt bebyggelsetryck. Ärendet gällde en strandnära fastighet i ett storstadsområde där det tidigare hade funnits ett etableringsintresse. Det rörde sig även om konkurrerande markanvändningsintressen eftersom ett närliggande varv skulle utökas. Av översiktsplanen framgick också att det rådde en förväntad befolkningsökning i kommunen, vilket aktualiserade en utveckling av bostadsbebyggelse och befintlig industriell verksamhet, vilket också gav stöd åt kommunens bedömning. Domstolen uttalade att kommunerna har en vidsträckt rätt att styra över bebyggelseutveckling och markanvändning i kommunen och fastställde beslutet. (MÖD 2014-11-10 mål nr P 3484-14)

Mål: P 3484-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Ett annat rättsfall gällde ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av två enbostadshus. Byggnadsnämnden hade meddelat negativt förhandsbesked med hänvisning till plankravet och att ett stort bebyggelsetryck rådde i området. Domstolen konstaterade att översiktsplanen samt en planstudie som kommunen genomfört, visade att ett generellt sett högt bebyggelsetryck i hela kommunen, samt att den aktuella fastigheten inte utgjorde något undantag från detta. De tilltänkta tomterna var inte heller insprängda i en befintlig bebyggelse på så sätt att de utgjorde lucktomter. Domstolen bedömde att det inte heller i det här fallet fanns anledning att ifrågasätta nämndens uppgifter och avslog överklagandet. (MÖD 2014-02-07 mål nr P 4421-13)

Mål: P 4421-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I ett rättsfall togs frågan om högt bebyggelsetryck upp. Domstolen konstaterade att bebyggelsen planerades i en av Stockholms randzoner och att det var stor efterfrågan på området för bebyggelse. Därför kunde detaljplanekravet vara aktuellt om inte frågorna kunde avgöras i bygglovsprövningen. Domstolen kom dock fram till att det var möjligt att prövningen kunde ske genom bygglov. (MÖD 2016-08-26 mål nr P 10594-15)

Mål: P 10594-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I ett rättsfall gjorde MÖD bedömningen att kommunen haft rätt att meddela ett negativt förhandsbesked. Kommunen beslutade om negativt förhandsbesked eftersom de ansåg att bebyggelsetrycket var så högt att detaljplanekravet trädde in. Domstolen ifrågasatte inte heller denna gång kommunens bedömning med hänvisning till att fastigheten låg i stadens närområde och att den låg i omedelbar närhet till havet. Fastigheten låg dessutom inom ett strandskyddsområde, ett riksintresse för kustzon enligt 4 kap miljöbalken och ett riksintresse för naturvård enligt 3 kap miljöbalken. Dessutom var området där fastigheten låg utpekat i rådande översiktsplan som ett område för utveckling av landskapskaraktärer, viktiga landskapliga mellanrum, där utvecklingen av kustlandskapet skulle ske varsamt och siktlinjer och mellanrum mellan byarna längs kusten bevaras. Enligt översiktsplanen var fastigheten även belägen inom område för utveckling och skydd av natur- och vattenområden samt parker. Området var vidare identifierat som erosionskänslig kust och kunde redan vid tidpunkten för beslutet utsättas för översvämningar eftersom området låg +2,5-3 meter över havsnivån. (MÖD 2014-11-25 mål nr P 1446-14)

Mål: P 1446-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Undantag från plankravet om tillräcklig reglering gjorts i områdesbestämmelser

Det krävs inte detaljplan om tillräcklig reglering har gjorts i områdesbestämmelser. Områdesbestämmelserna måste dock ha ett tillräckligt omfattande och preciserat innehåll för att kravet på detaljplan inte ska gälla. I vissa avseenden kan samma reglering åstadkommas med områdesbestämmelser som med detaljplan, exempelvis vad gäller bevarande av värdefull bebyggelse och omfattningen av bygglovsplikten.

4 §
   Trots 2 och 3 §§ behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.

Proportionalitetsprincipen och plankravet

I vissa undantagsfall kan principen om proportionalitet påverka bedömningen av om ansökan om lov kan avslås med hänvisning till plankravet. Principen om proportionalitet gäller för allt byggnadsnämndens arbete, och innebär lite förenklat att de åtgärder som en myndighet vidtar inte får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. När det gäller plankravet innebär det att när de olägenheter som det innebär för den enskilde att inte få bebygga sin fastighet är starkare än det allmänna intresset av att först planlägga fastigheten, kan plankravet inte göras gällande. Det allmänna intresset av att kunna styra bebyggelseutvecklingen genom detaljplan väger dock i de allra flesta fall mycket tungt. (jfr NJA 2016 s. 868)

5 §
   En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen.

I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk.

Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.

Det finns en tidsaspekt i kommunens rätt att hävda plankravet

I praktiken kan detta innebära att om byggnadsnämnden nekat lov eller gett negativt förhandsbesked med hänvisning till plankravet för en viss åtgärd under lång tid, utan att faktiskt göra en detaljplan, kan det hända att plankravet inte längre får göras gällande när en ny ansökan för samma eller liknande åtgärd kommer in. Detta illustreras av ett antal fall från rättspraxis.

Ett rättsfall gällde frågan om den allmänna principen om proportionalitet medför att hänsyn ska tas till om det inte finns några konkreta planer på att detaljplanelägga ett område inom en viss tidsram och om det i så fall kan innebära att det inträtt en skyldighet för kommunen att pröva begäran om förhandsbesked. Ärendet gällde ett nekat förhandsbesked. Förhandsbesked och bygglov hade nekats ett flertal gånger sedan mitten av 1960-talet och något planläggningsarbete var inte påbörjat och konkreta planer på att så skulle ske saknades. Domstolen kom därför fram till att principen om proportionalitet slog in och ansåg att kommunen inte längre kunde hänvisa till detaljplanekravet för att ge ett negativt förhandsbesked. (RÅ 2010 ref. 90)

Ett avgörande gällde ett nekat förhandsbesked. Domstolen ifrågasatte inte att kommunen haft rätt att neka förhandsbesked med hänvisning till stort bebyggelsetryck och att detaljplaneläggning var nödvändig. Frågan gällde om principen om proportionalitet skulle medföra att kommunen inte längre kunde hänvisa till stort bebyggelsetryck och neka förhandsbesked. Det fanns inte några konkreta planer på att inleda detaljplaneläggning. I översiktsplanen angavs dessutom att området inte var prioriterat för detaljplaneläggning. Kommunen hade därför bedömt att planläggning kunde antas bli aktuellt tidigast någon gång efter 2025. Domstolen konstaterade att det är en relativt stor kommun vilket medförde att prioriteringar måste kunna göras i planeringsarbetet och genomförande av detaljplanering måste kunna ske under en relativt lång period. Fastigheten var en obebyggd fastighet inom en sammanhållen bebyggelse som gränsade till detaljplaner på två sidor om fastigheten. Domstolen bedömde därför att ett bebyggande av fastigheten fick anses försvåra en kommande planläggning och omöjliggöra en rationell planering av området. Tidpunkten hade enligt domstolen ännu inte nåtts där kommunen på grund av proportionalitetsprincipen var skyldiga att pröva den sökta åtgärden utan föregående planläggning. Tidpunkten där planläggning tidigast kunde bli aktuell, 2025, bedömdes inte vara en oproportionerligt lång tid. Mark- och miljööverdomstolens avgörande fastställdes av Högsta domstolen, HD. (MÖD 2014-12-18 mål nr P 430-14, HD 2016-11-03 mål nr T 260-15)

Mål: P 430-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: T 260-15 (på Högsta domstolens webbplats)

Sevesoanläggningar och plankravet

Vissa anläggningar omfattas av den så kallade Sevesolagen, lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (1999:381). Det kan till exempel vara företag som hanterar stora kemikalievolymer eller brandfarliga varor. Det kan krävas detaljplan dels för byggnadsverk som uppförs i närheten av en sevesoanläggning och dels för nyetablering av sevesoanläggningar.

2 §
   Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Enstaka byggnadsverk i närheten av sevesoanläggning

Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för ett enstaka byggnadsverk som kräver bygglov, om byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av Sevesolagen. Vindkraftverk är undantagna. Kravet på detaljplan gäller såväl sevesoverksamheter på högre som lägre kravnivå enligt Sevesolagen och Sevesoförordningen. (jfr prop. 2014/15:60 sid. 103)

Genomförande av Seveso III-direktivet, prop. 2014/15:60 (på Sveriges riksdags webbplats)

2 §
   Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Ett byggnadsverk anses vara placerat i närheten av en sevesoverksamhet om byggnadsverket, eller de som uppehåller sig i byggnadsverket, kan skadas vid en olycka som berör sevesoverksamheten. Detta innebär att avståndet till sevesoverksamheten får stor betydelse för bedömningen. Hänsyn ska tas både till vilken typ av ny bebyggelse som ska uppföras och till de risker som är förknippade med den aktuella sevesoverksamheten. Bostadsbyggnader och verksamheter som skolor, sjukhus och industrier kan därför kräva ett större avstånd till sevesoverksamheten än annan bebyggelse. (jfr prop. 2014/15:60 sid. 102)

Genomförande av Seveso III-direktivet, prop. 2014/15:60 (på Sveriges riksdags webbplats)

Med begreppet verksamhet avses hela det område som står under en verksamhetsutövares ledning eller kontroll och där det finns farliga ämnen vid en eller flera anläggningar. Verksamhet omfattar såväl det geografiska området som gemensam eller tillhörande infrastruktur eller aktiviteter.

2 §
   I denna lag används följande uttryck med nedan angiven betydelse.

Allvarlig kemikalieolycka: olycka med ett eller flera farliga ämnen inblandade, t.ex. utsläpp, brand eller en explosion, som orsakas av okontrollerade händelseförlopp i samband med driften vid en verksamhet som omfattas av denna lag, och som medför omedelbar eller fördröjd, allvarlig fara för människors hälsa eller miljön, inom eller utanför verksamheten.

Farliga ämnen: ämnen och blandningar som regeringen har meddelat föreskrifter om och som förekommer som råvara eller som produkter, biprodukter, restprodukter och mellanprodukter, inbegripet sådana ämnen som rimligen kan bildas vid en olycka.

Verksamhet: hela det område som står under en verksamhetsutövares ledning eller kontroll eller flera verksamhetsutövares gemensamma ledning eller kontroll och där det finns farliga ämnen vid en eller flera anläggningar, inbegripet såväl det geografiska området som gemensamma eller därtill hörande infrastrukturer eller aktiviteter.

Anläggning: teknisk enhet inom en verksamhet, antingen ovanför eller under marknivå, där farliga ämnen tillverkas, används, hanteras eller förvaras. Detta inbegriper all utrustning, alla konstruktioner, ledningar, maskiner, verktyg, enskilda industrijärnvägsspår, lastkajer, bryggor, pirar, magasin eller liknande anordningar, flytande eller fasta, som är nödvändiga för anläggningens drift.

Verksamhetsutövare: varje fysisk eller juridisk person som driver eller innehar en verksamhet eller anläggning eller som på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska eller andra beslut om verksamhetens eller anläggningens tekniska drift. Om flera verksamheter med en gemensam ägare är samlokaliserade, ska dessa anses som en enda verksamhet och den gemensamma ägaren som verksamhetsutövare.

Lager: förekomst av en viss mängd farliga ämnen för magasinering, förvaring eller lagerhållning. Lag (2015:233) .

Strängare plankrav vid sevesoanläggningar

För att plankravet ska bli aktuellt för ett nytt byggnadsverk krävs det vanligen att byggnadsverkets användning får betydande inverkan på omgivningen eller att det råder stor efterfrågan på området för bebyggande. Detta gäller inte för nya byggnadsverk i närheten av sevesoverksamhet där plankravet är strängare. I vissa fall kan det dock vara möjligt att enbart pröva ett sådant byggnadsverk genom bygglov eller förhandsbesked. Det kan exempelvis vara byggnadsverk som människor inte annat än undantagsvis uppehåller sig vid, som ett upplag eller en mur. Undantag kan också vara aktuellt om det står klart att inga människor eller miljön kan komma att påverkas negativt i händelse av en olycka vid sevesoverksamheten. I sådana fall finns vanligtvis inte något behov av att pröva åtgärden genom planläggning. Om det finns skäl att anta att en olycka vid sevesoverksamheten kan medföra risker för människors hälsa och säkerhet är det dock inte lämpligt att enbart pröva åtgärden i samband med ansökan om bygglov eller förhandsbesked. (jfr prop. 2014/15:60 sid. 103)

Genomförande av Seveso III-direktivet, prop. 2014/15:60 (på Sveriges riksdags webbplats)

2 §
   Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Nyetablering av en verksamhet som omfattas av Sevesolagen

Plankravet gäller för bygglovspliktiga åtgärder som vidtas när en sevesoverksamhet nyetableras. Med nyetablering avses både att en ny verksamhet etableras på en viss plats där den inte har funnits tidigare och att en befintlig verksamhet utökas på ett sådant sätt att den efter utökningen omfattas av Sevesolagen. Det har ingen betydelse på vilket sätt som åtgärden kräver bygglov, det vill säga om det är nybyggnad, tillbyggnad eller annan ändring än tillbyggnad. Även i detta fall omfattar kravet på detaljplan såväl sevesoverksamheter på högre som lägre kravnivå enligt Sevesolagen och Sevesoförordningen. (jfr prop. 2014/15:60 sid. 103)

Genomförande av Seveso III-direktivet, prop. 2014/15:60 (på Sveriges riksdags webbplats)

2 §
   Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Boverket (2021). Detaljplanekravet. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/provning_lov_fb/inom_ob/detaljplanekravet/ Hämtad 2024-12-21