Prövning av rivningslov

Vid en ansökan om rivningslov ska enbart två förutsättningar prövas. Den första förutsättningen är att det inte finns rivningsförbud för byggnaden i detaljplan eller områdesbestämmelser. Den andra förutsättningen är att byggnaden inte bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.

När krävs det rivningslov?

Inom detaljplanelagt område krävs det rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. Det finns dock vissa undantag från denna lovplikt. Utanför detaljplanelagt område kan det krävas rivningslov om kommunen har bestämt detta i områdesbestämmelser.

Rivningslov

Vad innebär rivning

Begreppet rivning innebär att man helt tar bort en byggnad eller en del av en byggnad, det vill säga även stommen. Man kan alltså ta bort byggnadens icke bärande delar såväl invändigt som utvändigt utan att åtgärden bedöms som rivning, så länge stommen står kvar. Om allt utom grunden har rivits, för att den exempelvis ska utnyttjas till en ny byggnad, är det ändå att betrakta som rivning. Det räknas också som rivning när man tar bort endast en del av en byggnad, till exempel en veranda. Att flytta en byggnad från en plats till en annan innebär att byggnaden rivs. I dessa fall krävs både rivningslov på den gamla platsen och bygglov på den nya platsen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 706)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Förutsättningar för rivningslov

Rivningslov ska ges om byggnaden eller byggnadsdelen:

• inte omfattas av rivningsförbud i detaljplanen eller områdesbestämmelserna, eller
• inte bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.

En ansökan om rivningslov ska enbart prövas mot dessa två förutsättningar. Den ska exempelvis inte prövas mot varsamhetskraven eller förvanskningsförbudet.

Vid prövningen ska både de allmänna intressena och byggnadsägarens enskilda intresse beaktas. Exempel på allmänna intressena är att byggnaden bör bevaras med hänsyn till sina värden. Ett enskilt intresse kan vara att vilja riva en byggnad för att istället bygga nytt.

Rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser

Om det finns en bestämmelse om rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser innebär det att byggnadsnämnden inte kan bevilja rivningslov. Frågan om byggnaden får rivas eller inte är då redan avgjord i detaljplanen eller områdesbestämmelserna. Detta gäller oavsett om det görs en annan bedömning av byggnadens värden idag än vad som gjordes när planen antogs.

Ett rivningsförbud innebär att man inte helt får ta bort en byggnad eller en del av en byggnad. Åtgärder som byte av fasadbeklädnad eller annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende kan göras trots rivningsförbud. Bygglovsprövningen av sådana åtgärder ska inte göras mot rivningsförbudet utan mot förvanskningsförbudet och varsamhetskravet. Ett rivningsförbud hindrar inte heller att interiöra delar, såsom fast inredning och fasta installationer av en byggnad tas bort eller rivs. (jfr prop. 1985/86:1 sid.706)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens värden

Om en byggnad inte har rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden pröva om byggnaden eller bebyggelsen bör bevaras med anledning av dess historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde. Det innebär att byggnaden eller bebyggelsen både ska vara värdefull och ha ett bevarandevärde. En byggnad kan vara värdefull utan att den behöver bevaras. För att kunna göra denna prövning måste en utredning om byggnadens eller byggnadsdelens värden göras. Utredningen måste även klargöra om den bör bevaras.

Byggnaden eller bebyggelsen behöver inte på förhand vara utpekad som värdefull för att kunna bedömas som bevarandevärd. En utredning om värdet ska göras i varje enskilt fall. Det är inte enbart en byggnad eller en bebyggelse som är särskilt värdefull som har ett bevarandevärde. Alla byggnader kan vara bevarandevärda på grund av historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden. Lokala överväganden har stor betydelse i avgörandet om en byggnad eller bebyggelse är bevarandevärd. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 289)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Vägledning för bedömningen av byggnadens eller bebyggelsens värde kan hämtas i material som tas fram av kulturvårdande myndigheter. Det kan exempelvis vara att byggnaden eller bebyggelsen är av riksintresse för kulturmiljövården enligt miljöbalken eller på annat sätt utpekad som värdefull, till exempel i översiktsplan, fördjupad översiktsplan, kulturmiljöprogram eller liknande. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 289-290)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Det är byggnadsnämnden som ansvarar för att utreda byggnadens och bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde och bedöma om byggnaden bör bevaras på grund av dessa värden. Det finns inget hinder för nämnden att låta externa sakkunniga göra en utredning av byggnadens värde. Nämnden kan däremot inte överlåta till sökande att genomföra en sådan utredning. En ansökan om rivningslov kan därför vara mycket enkel och i stort sett bara redovisa vilken byggnad eller byggnadsdel som avses rivas.

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i ett mål prövat om byggnadsnämnden hade stöd för att avslå ett rivningslov för ett enbostadshus. Domstolen konstaterade att det inte är nödvändigt att byggnaden har ett uttalat värde i en detaljplan för att en ansökan om rivningslov ska kunna avslås. Bevarandevärden kan även uppstå efter det att en detaljplan antagits, särskilt om det har gått lång tid sedan antagandet. Byggnadsnämnden hade låtit göra en kulturhistorisk bedömning av byggnaden och ansåg att byggnaden borde bevaras. MÖD konstaterade att lokala överväganden ska väga tungt vid bedömning om vad som är kulturhistoriskt värdefullt och ansåg att nämnden hade haft stöd för sin bedömning. Domstolen fastställde därför nämndens beslut om att avslå rivningslov. (MÖD 2017-10-18 mål nr P 10511-16)

Mål: P 10511-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I samma dom konstaterade MÖD att rivningslov kan nekas även om det finns outnyttjad byggrätt på fastigheten. På vilket sätt byggrätten sedan kan utnyttjas blir en fråga för kommande bygglovsprövning. I detta ärende  medgav planen användning för bostadsändamål och den byggnad som ansökan om rivningslovet gällde var en bostadsbyggnad. (MÖD 2017-10-18 mål nr P 10511-16)

Mål: P 10511-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Rivningslov kan nekas om detaljplanen medger en annan användning än vad en befintlig byggnad har. Detta gäller under förutsättning att det finns möjlighet att ändra den befintliga byggnaden till den användning detaljplanen medger. Om byggnaden inte kan ändras kan rivningslov inte nekas. Det kan till exempel vara om det finns ett mindre bostadshus i en detaljplan för industriändamål och det inte går att ändra bostadshuset till industriändamål. Även om byggnadsnämnden anser att byggnaden numera är bevarandevärd kan rivningslov inte nekas. Om byggnaden är bevarandevärd bör detaljplanen upphävas och en ny detaljplan tas fram. Byggnadsnämnden får då besluta om anstånd i ärendet om rivningslov.

Miljömässigt värde

Med miljömässigt värdefull bebyggelse menas inte bara byggnader som i sig är värda att bevara. Även om en byggnad i sig inte är värdefull kan en rivning av den ändå medföra skada på dessa värden i en bebyggelse. Till exempel om byggnaden ligger i en husrad eller vid ett torg och är bidragande till de miljömässiga värdena kan en rivning medföra stor skada på dessa värden. Miljön behöver inte vara resultatet av ett medvetet konstnärligt skapande för att vara bevarandevärd. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 290)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Rivningslov för byggnad som skadats genom olyckshändelse

Det finns inte särskilt reglerat hur rivningslov ska prövas för byggnader och byggnadsdelar som har skadats genom en olyckshändelse. Det kan till exempel vara brand, ras eller skred. Rivningslov för en sådan byggnad ska prövas på samma sätt som andra rivningslov. Vid prövningen ska dock hänsyn tas till skadornas omfattning. Om byggnaden har omfattande skador kan dess historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden minskat eller vara helt förlorade, vilket bör vägas in vid prövningen. Även möjligheten att återställa byggnaden bör ha betydelse vid prövningen av rivningslovet. Ställningstaganden från försäkringsbolag har ingen betydelse för prövningen.

Om en värdefull byggnads värden har gått förlorade och värdena inte är möjliga att återställa kan det vara skäl att ge rivningslov. Det saknas dock vägledning i förarbetena och rättspraxis om detta. Om byggnaden har rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser strider åtgärden mot den bestämmelsen och det är oklart om rivningslov kan ges.

Rivningslov för byggnad med eftersatt underhåll

En byggnad ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaperna i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnaden är särskilt värdefullt ska den underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

Det finns inte särskilt reglerat hur rivningslov ska prövas för byggnader och byggnadsdelar som har ett eftersatt underhåll. Rivningslov för en sådan byggnad ska prövas på samma sätt som andra rivningslov. Vid prövningen bör dock vägas in om det eftersatta underhållet har lett till att byggnadens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden minskat eller vara helt förlorade. Även möjligheten att återställa byggnaden bör ha betydelse vid prövningen av rivningslovet. Det är dock ovanligt att ett eftersatt underhåll leder till att byggnadens värden går förlorade i den utsträckning att de inte går att återställa.

Om en värdefull byggnads värden har gått förlorade och värdena inte är möjliga att återställa kan det vara skäl att ge rivningslov. Det saknas dock vägledning i förarbetena och rättspraxis om detta. Om byggnaden har rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser strider åtgärden mot den bestämmelsen och det är oklart om rivningslov kan ges.

Villkor i rivningslov

I beslut om rivningslov finns vissa möjligheter till att besluta om villkor. Det finns möjlighet att villkora att rivningen inte får påbörjas innan detaljplanen för området har vunnit laga kraft. Detta bör endast bli aktuellt om det finns ett rivningsförbud i befintlig detaljplan och rivningsförbudet tagits bort i en ny detaljplan eller i en ändring av en detaljplan.

Om det framgår i en detaljplan att ett rivningslov för en byggnad inte får ges innan en bullervall har anordnats kan rivningslov ändå ges men med villkor att startbesked inte får ges innan bullervallen är anordnad.

Det finns även möjlighet att villkora sådant som behövs i övrigt. Sådana villkor måste dock ha stöd i plan- och bygglagstiftningen. En ansökan om rivningslov ska prövas endast mot ett eventuellt rivningsförbud i detaljplanen eller om byggnaden bör bevaras med hänsyn till dess värden. Det innebär exempelvis att det inte finns någon möjlighet att i ett beslut om rivningslov villkora vad som ska byggas på platsen efter att den befintliga byggnaden har rivits.

Rivningslov vid väckt fråga om byggnadsminnesförklaring

Byggnader får förklaras som byggnadsminnen av länsstyrelsen. Vem som helst får väcka fråga om byggnadsminnesförklaring hos länsstyrelsen. När fråga om byggnadsminnesförklaring av en byggnad har väckts får länsstyrelsen utfärda tillfälliga förbud mot ändring och rivning av byggnaden tills frågan har avgjorts. Under tiden som det utreds om en byggnad ska bli ett byggnadsminne kan länsstyrelsen även besluta att det krävs en anmälan till länsstyrelsen för att riva eller ändra en byggnad på ett sätt som väsentligt minskar dess kulturhistoriska värde.

Länsstyrelsen ska ge kommunen möjlighet att yttra sig innan beslut om byggnadsminnesförklaring, om det inte är uppenbart obehövligt. Länsstyrelsen ska underrätta kommunen när ett beslut om tillfälligt ändrings- eller rivningsförbud fått laga kraft.

Eftersom det på olika sätt kan vara av betydelse för byggnadsnämnden bör länsstyrelsen som fort som möjligt underrätta nämnden om att en fråga väckts om byggnadsminnesförklaring. Syftet är att skydda eventuella kulturhistoriska värden och att minska risken för att byggnadsnämnden beslutar om rivningslov under länsstyrelsens utredningsskede.

Om länsstyrelsen beslutar om ett tillfälligt rivningsförbud görs det med stöd av kulturmiljölagen. Eftersom det saknas kopplingar mellan kulturmiljölagen och plan- och bygglagen kan byggnadsnämnden inte neka rivningslov med anledning av det tillfälliga rivningsförbudet. Det innebär att en enskild kan få ett rivningslov som inte kan verkställas innan det tillfälliga rivningsförbudet hävts. Om nämnden har kännedom om ett tillfälligt rivningsförbud ska den senast i beslutet om rivningslov upplysa om detta.

Om en ansökan om rivningslov och en fråga om byggnadsminnesförklaring ska avgöras samtidigt bör byggnadsnämnden och länsstyrelsen kommunicera med varandra. Det är delvis samma prövning som ska göras men för en byggnadsminnesförklaring krävs att byggnaden har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde medan rivningslov ska nekas om byggnaden bör bevaras på grund av sitt historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde. I båda fallen behöver byggnadens värde utredas vilket i många fall gör det fördelaktigt med samordning mellan prövningarna.

Remisser

Vid prövningen av en ansökan om rivningslov krävs i många fall byggnadsantikvarisk sakkunskap. Enligt plan- och bygglagen ska byggnadsnämnden ha tillgång till personal i den omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Om byggnadsnämnden inte har den byggnadsantikvariska sakkunskapen som krävs kan en ansökan om rivningslov behöva remitteras till sakkunnig utanför byggnadsnämndens organisation, till exempel Länsmuseet.

Underrättelse till grannar och andra berörda

Det är inte särskilt reglerat i lagstiftningen att grannar och andra berörda ska underrättas och få möjlighet att yttra sig över en ansökan om rivningslov. Utan samma underrättelseskyldighet gäller som vid bygglovsärenden. Det vill säga vid planavvikelser och utanför detaljplan. Det finns dock ingen möjlighet att medge planavvikelser vid rivningslov. Utanför detaljplan ska underrättelse enbart göras om kommunen infört krav på rivningslov men inte rivningsförbud i områdesbestämmelser. Vid ansökan om rivningslov är det därför sällan grannar och andra berörda ska underrättas.

Att höra grannar och andra

Ersättning vid nekat rivningslov

Om rivningslov nekas kan fastighetsägaren ha rätt till ersättning av kommunen. Rätten till ersättning gäller dock endast om skadan är betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten. Rätten till ersättning uppkommer antingen när rivningsförbud införs i en detaljplan eller i områdesbestämmelser eller när rivningslov nekas utan stöd av ett sådant förbud.

Ersättning på grund av att rivning vägrats