Olovligt byggande
Granskad: 12 juli 2023
Byggnadsnämnden ska enligt plan- och bygglagstiftningen ingripa om det utförs lov- och anmälningspliktiga åtgärder utan lov eller anmälan eller i strid mot beslut. Byggsanktionsavgift ska tas ut i de fall en åtgärd har påbörjats utan startbesked. Övriga ingripanden som kan bli aktuella är lovföreläggande och rättelseföreläggande med eller utan verkställighetsmedel.
Hur ett tillsynsärende inleds
Ett tillsynsärende om olovligt byggande kan inledas genom att det kommer in en anmälan till byggnadsnämnden om att det skett en överträdelse. Ett tillsynsärende om olovligt byggande kan också inledas genom att byggnadsnämnden själv upptäcker en överträdelse antingen vid en egeninitierad tillsynsinsats eller i samband med annat arbete. Oavsett hur en tillsynsfråga kommer upp ska byggnadsnämnden registrera och diarieföra ett tillsynsärende.
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 5 kap. 1 §
1 §
Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet, om inte annat följer av andra-fjärde styckena.
Om en myndighet hos en annan myndighet har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling som är en allmän handling ska handlingen registreras endast av den myndighet som gjort upptagningen tillgänglig för den andra myndigheten.
Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats.
Om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad.
Dokumentationsskyldighet
Den information som inhämtas och de kontakter och övriga åtgärder som förekommer under ett ärendes handläggning måste dokumenteras. Det kan till exempel vara muntlig eller skriftlig information från en anmälare eller någon annan. Det kan även vara iakttagelser som görs vid platsbesök i form av tjänsteanteckning eller foton. Det ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem.
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 5 kap. 1 §
1 §
Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet, om inte annat följer av andra-fjärde styckena.
Om en myndighet hos en annan myndighet har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling som är en allmän handling ska handlingen registreras endast av den myndighet som gjort upptagningen tillgänglig för den andra myndigheten.
Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats.
Om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad.
Förvaltningslag (2017:900) 27 §
27 §
En myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska snarast dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem.
Från rättssäkerhetssynpunkt är det av största vikt att alla väsentliga uppgifter i ärendet redovisas i akten. Detta är en förutsättning för att alla parter i ärendet ska kunna ta del av uppgifter i ärendet. Detta utgör också en förutsättning för att ärendet ska kunna handläggas om den ordinarie handläggaren är frånvarande. Det är även viktigt för att myndigheten ska ha ett betryggande beslutsunderlag samt för att en granskning av ärendet ska kunna ske i efterhand.
Förvaltningslag (2017:900) 10 §
10 §
Den som är part i ett ärende har rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap.
3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Kan anmälare vara anonym?
En inte ovanlig fråga är om en anmälare har rätt att vara anonym. JO har delvis klargjort vad som gäller vid en anonym anmälan.
Det finns inte någon skyldighet för den som gör en anmälan att uppge sitt namn. En myndighet kan inte ställa krav på en skriftlig, undertecknad anmälan för att vidta de åtgärder som kan vara aktuella. Att myndigheten inte har anmälarens namn kan dock medföra att det blir svårare att utreda om det finns skäl för ett ingripande. Myndigheten kan inte kontakta eller ställa frågor till anmälaren när dennes namn inte är känt för myndigheten. (JO 2006/07:JO1 sid 366-370)
En skriftlig anmälan blir en allmän handling när den kommer in till myndigheten. En muntlig anmälan blir en allmän handling när en handling med uppgifterna har upprättats på myndigheten. Har anmälaren själv uppgett sitt namn eller hans eller hennes identitet är bekräftad på annat sätt är namnet en uppgift som omfattas av dokumentationsskyldigheten. Detta gäller oavsett vad anmälan rör. (JO 2006/07:JO1 sid 366-370)
Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap. 3, 6, 7 §§
3 §
Med handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upp-tagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. Lag
(2018:1801).
6 §
En upptagning som avses i 3 § anses förvarad hos en myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt.
En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock förvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder och inte annat följer av 7 §. Lag
(2018:1801).
7 §
En sammanställning enligt 6 § andra stycket anses inte förvarad hos myndigheten om sammanställningen innehåller personuppgifter och myndigheten enligt lag eller förordning saknar befogenhet att göra sammanställningen tillgänglig. Med personuppgift avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person. Lag (2018:1801) .
Om namnet finns i en allmän handling kan namnet inte hemlighållas utan stöd i sekretesslagen. När uppgiften om en anmälares namn är känd för myndigheten kan anmälaren alltså inte själv bestämma om uppgiften ska lämnas ut eller inte. Eftersom frågan om sekretess för en uppgift ska prövas vid varje enskilt tillfälle som ett utlämnande av uppgiften aktualiseras, kan en handläggare inte lova att uppgiften inte kommer att lämnas ut. (JO 2006/07:JO1 sid 366-370)
Byggnadsnämndens inledande ställningstagande i sak
Byggnadsnämnden är skyldig att pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse eller föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen.
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap. 5 §
5 §
En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.
Det innebär att om byggnadsnämnden gör bedömningen att det inte finns anledning att anta att det skett någon överträdelse så ska nämnden avsluta tillsynsärendet. JO har riktat kritik mot en byggnadsnämnd som inte fattade beslut i ett tillsynsärende trots att en anmälan kommit in. JO ansåg att byggnadsnämnden inte bara var skyldig att fatta ett beslut i ärendet utan var också skyldig att skicka beslutet till anmälaren med överklagandehänvisning. (JO-protokoll 2015-01-30, dnr 5379-2014).
Enligt JO kan det med hänsyn till intresset av att upprätthålla allmänhetens förtroende för myndigheterna i många fall vara lämpligt att underrätta klaganden om hur ärendet har avgjorts även när den som har gett in ett klagomål inte berörs av beslutet i sådan mån att han eller hon har rätt att överklaga beslutet”. (JO protokoll 2012-06-25, dnr 743-2012)
Tillsynsärendet ska alltid avslutas genom ett beslut med en motivering om hur nämnden kommit fram till sitt beslut.
Förvaltningslag (2017:900) 32 §
32 §
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.
Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Kommunikation med ägare och eventuell anmälare
I de fall ärendet inletts med en anmälan bör byggnadsnämnden skicka en bekräftelse till anmälaren så snart anmälan kommit in.
Byggnadsnämnden bör meddela fastighetsägaren eller byggnadens ägare, om det är fråga om en byggnad på ofri grund, att ett tillsynsärende har inletts. Detta gäller oavsett om tillsynsärendet påbörjats genom en anmälan eller på annat sätt. Det är samtidigt lämpligt att bereda ägaren tillfälle att lämna synpunkter och i förekommande fall informera om kommande tillsynsbesök.
Kommunikationen ska ske med olika personer beroende på vilka ingripanden som är aktuella. Vid olovligt byggande är det lovföreläggande, rättelseföreläggande och byggsanktionsavgift som är de ingripanden och påföljder som kan bli aktuella. De kan alltid riktas till fastighetsägare och, om det är fråga om byggnad på ofri grund, till ägare av byggnader. När det gäller byggsanktionsavgift kan den även tas ut av den som begått överträdelsen eller som har fördel av överträdelsen.
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap. 17, 20, 51, 57 §§
17 §
Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov, ska byggnadsnämnden i ett föreläggande ge fastighetens eller byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov, om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden (lovföreläggande).
20 §
Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .
51 §
Om någon bryter mot en bestämmelse i 8-10 kap. eller i föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 16 kap. 2-10 §§
eller mot en bestämmelse i en EU-förordning om krav på byggnadsverk eller byggprodukter, ska tillsynsmyndigheten ta ut en särskild avgift
(byggsanktionsavgift) enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.
12 §.
57 §
En byggsanktionsavgift ska tas ut av
1. den som när överträdelsen begicks var ägare till den fastighet eller det byggnadsverk som överträdelsen avser,
2. den som begick överträdelsen, eller
3. den som har fått en fördel av överträdelsen.
Tillsynsbesök
I de allra flesta fall behöver byggnadsnämnden göra ett tillsynsbesök för att närmare besiktiga och dokumentera förhållandena på plats. Dokumentation kan ske genom anteckningar, foton, uppmätningar, situationsplan med mera. Byggnadsnämnden behöver bland annat inhämta uppgifter för att kunna bedöma om det är sannolikt att lov kan ges i efterhand, det vill säga om det är aktuellt med lovföreläggande. Byggnadsnämnden kan också behöva underlag för rättelseföreläggande och för att kunna beräkna sanktionsarea för byggsanktionsavgift. Det är också viktigt att byggnadsnämnden utreder när i tiden en överträdelse har skett för att kunna bedöma om det är möjligt att ingripa med rättelseföreläggande eller byggsanktionsavgift med hänsyn till reglerna om preskription.
Vid ett tillsynsbesök kan byggnadsnämnden komma fram till att det inte finns anledning att anta att det skett någon överträdelse. Byggnadsnämnden ska i sådana fall avsluta tillsynsärendet med ett beslut.
Normalt sett bör byggnadsnämnden i god tid informera ägaren om att nämnden avser att göra ett tillsynsbesök. Om det är bråttom eller av något skäl inte är lämpligt att i förhand informera om tillsynsbesöket behöver byggnadsnämnden inte göra det.
Förväntar sig byggnadsnämnden att ägaren inte kommer att ge nämnden tillträde till fastigheten eller få de upplysningar som nämnden behöver kan nämnden få hjälp av polismyndigheten. Det kan många gånger räcka att meddela en ägare som inte vill samarbeta om att byggnadsnämnden har den möjligheten.
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap. 9 §
9 §
Polismyndigheten ska lämna det biträde som behövs för tillträde enligt 8 §. Lag (2014:769) .
Byggnadsnämndens bedömning
När byggnadsnämnden har det underlag som krävs ska nämnden ta ställning till om det skett en överträdelse och motivera detta. Motiveringen bör dokumenteras skriftligt och skickas till dem som kan bli föremål för ingripanden och påföljder.
Byggnadsnämnden ska dokumentera alla utredningsåtgärder som vidtas i tillsynsärendet. Enligt domar från mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har byggnadsnämnden skyldighet att utreda och bevisa att det finns förutsättningar för ett ingripande. (MÖD 2019-09-02 mål nr P 2835-19 och 2019-12-13 mål nr P 9002-19)
Mål: P 2835-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 9002-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Förvaltningslag (2017:900) 27 §
27 §
En myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska snarast dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem.
Byggnadsnämndens valmöjligheter vid olovligt byggande
Om byggnadsnämnden kommer fram till att det skett olovligt byggande finns det i princip tre olika sätt för nämnden att ingripa:
- Byggnadsnämnden ska ta ut byggsanktionsavgift om det har utförts en lov- eller anmälanspliktig åtgärd utan startbesked. Byggsanktionsavgift kan tas ut av ägaren men även av den som begått överträdelsen eller som har fördel av överträdelsen om det är någon annan än ägaren.
- Byggnadsnämnden ska under vissa förutsättningar utfärda ett lovföreläggande. Lovföreläggande förutsätter att byggnadsnämnden gör bedömningen att det är sannolikt att bygglov kan ges för det olovligt utförda. Om ett lovföreläggande inte följs får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.
- Byggnadsnämnden får utfärda ett rättelseföreläggande med eller utan verkställighetsmedel. Rättelseföreläggande är aktuellt i de fall byggnadsnämnden gör bedömningen att det inte är sannolikt att bygglov kan meddelas i efterhand. Detsamma gäller i de fall en lovansökan prövats efter ett lovföreläggande och bygglov inte har kunnat ges.
Byggsanktionsavgift och rättelseföreläggande
Byggsanktionsavgiften i plan- och bygglagstiftningen är inte en renodlad administrativ avgift utan fungerar också som ett påtryckningsmedel för att åstadkomma rättelse. Byggsanktionsavgift ska inte tas ut om rättelse sker innan byggnadsnämnden tagit upp frågan till överläggning vid ett sammanträde med nämnden. I de fall byggsanktionsavgift har beslutats men rättelse ändå inte sker ska nya byggsanktionsavgifter tas ut med dubbelt belopp till dess rättelse sker eller de sammanlagda byggsanktionsavgifterna uppgår till högst 50 prisbasbelopp. Byggsanktionsavgiften har på det sättet delvis samma funktion som ett rättelseföreläggande.
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap. 54 §
54 §
En byggsanktionsavgift ska inte tas ut om rättelse sker innan frågan om sanktion eller ingripande enligt detta kapitel har tagits upp till överläggning vid ett sammanträde med tillsynsmyndigheten.
Plan- och byggförordning (2011:338) 9 kap. 1–2 §§
1 §
En byggsanktionsavgift enligt 11 kap. plan- och bygglagen
(2010:900) ska tas ut för de överträdelser och med det belopp som följer av detta kapitel. Avgiften fastställs med tillämpning av det prisbasbelopp som gäller för det år som beslutet om avgiften fattas. Avgiften får uppgå till högst 50 prisbasbelopp. Förordning (2013:308).
2 §
Om en byggsanktionsavgift har beslutats för en överträdelse och den avgiftsskyldige därefter inte vidtar rättelse, ska en ny avgift för överträdelsen tas ut. Varje sådan ny avgift tas ut med dubbla det belopp som togs ut senast i enlighet med detta kapitel. Den sammanlagda avgiften för överträdelsen får dock uppgå till högst 50 prisbasbelopp.
En ny avgift får beslutas endast om den avgiftsskyldige har fått skälig tid att vidta rättelse. Förordning (2013:308).
Om det inte är möjligt att ge lov i efterhand för en åtgärd som har påbörjats utan startbesked ska det som har utförts tas bort eller återställas. Byggnadsnämnden har då möjlighet att ingripa med både byggsanktionsavgift och rättelseföreläggande. Eftersom byggnadsnämnden ska ta ut byggsanktionsavgift vid överträdelser medan nämnden får besluta om rättelseföreläggande med vite eller annat verkställighetsmedel, finns det inget hinder mot att först handlägga byggsanktionsavgiften och avvakta med rättelseföreläggande. Det kan exempelvis vara lämpligt om byggnadsnämnden har anledning att tro att rättelse kommer att ske. I ett beslut om byggsanktionsavgift måste byggnadsnämnden vara lika tydlig med vad mottagaren behöver vidta för rättelse för att undvika att byggsanktionsavgift tas ut som i ett beslut om rättelseföreläggande.
Om byggnadsnämnden däremot inte har anledning att tro att rättelse kommer att ske kan det vara lämpligt att handlägga byggsanktionsavgift och rättelseföreläggande samtidigt. Detsamma gäller i de fall möjligheten till rättelseföreläggande riskerar att bli preskriberad eller om beslut om byggsanktionsavgift och beslut om rättelseföreläggande riktar sig mot olika personer. Ett rättelseföreläggande kan endast rikta sig mot ägaren av en fastighet eller ett byggnadsverk medan byggsanktionsavgift även kan tas ut av den som begick eller fått en fördel av en överträdelse i det fall det är någon annan än ägaren.
Ett beslut om rättelseföreläggande gäller också mot en ny ägare. Eftersom beslut om rättelseföreläggande ska skickas till inskrivningsmyndigheten och antecknas i fastighetsregistrets inskrivningsdel blir det på så sätt möjligt för den som avser att förvärva en fastighet att ta reda på om det finns något rättelseföreläggande mot ägaren.
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap. 20 §
20 §
Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap. 39–49 §§
39 §
Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
1. som avses i 8 §, eller
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.
Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2011:335) .
40 §
Den myndighet som beslutar om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller förbud enligt 33 § ska genast skicka sitt beslut till inskrivningsmyndigheten.
41 §
När ett beslut som avses i 40 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten genast göra en anteckning om det i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om föreläggandet eller förbudet har förenats med ett löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten, ska myndigheten göra en anteckning också om detta.
Inskrivningsmyndigheten ska genast i ett rekommenderat brev underrätta den som senast har sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av tomträtt om anteckningen, om föreläggandet eller förbudet inte är riktat mot denne. Lag (2011:335) .
42 §
Om byggnadsnämnden återkallar ett föreläggande eller ett förbud som avses i 40 §, ska nämnden genast anmäla återkallelsen till inskrivningsmyndigheten.
43 §
Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande eller förbud som avses i 40 § har upphävts genom ett lagakraftvunnet beslut eller av annan anledning har upphört att gälla, ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten.
44 §
Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande som avses i 40 § har följts, ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten.
45 §
När en anmälan enligt 42, 43 eller 44 § som avser en anteckning som har gjorts enligt 41 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten ta bort anteckningen.
46 §
Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller förbud enligt 33
§ har riktats mot fastighetens ägare och fastigheten därefter byter ägare, gäller föreläggandet eller förbudet i stället mot den nya ägaren.
47 §
Om ett föreläggande eller förbud i ett fall som avses i 46 § har förenats med löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten och ägarbytet har skett genom köp, byte eller gåva, gäller vitet mot den nya ägaren räknat från och med den första tidsperiod som börjar löpa efter äganderättsövergången under förutsättning att vitesföreläggandet dessförinnan har antecknats enligt 41 §.
48 §
Andra viten än sådana löpande viten som avses i 47 § gäller inte mot den nya ägaren vid ett ägarbyte som avses i 46 §. Byggnadsnämnden får i stället besluta om ett särskilt vitesföreläggande mot den nya ägaren.
49 §
Det som enligt 46 och 48 §§ gäller i fråga om byte av ägare till en fastighet ska tillämpas också på byte av ägare till en byggnad på mark som tillhör någon annan.
Ett rättelseföreläggande kan förenas med vite. Det finns dock ett förbud mot dubbelbestraffning i plan- och bygglagen. Byggnadsnämnden får därför inte ta ut en byggsanktionsavgift för en överträdelse om den överträdelsen har medfört att ett vite har dömts ut. Det motiveras av den grundläggande principen att den som begått en överträdelse inte ska bestraffas fler än en gång för en och samma sak. Förbudet mot dubbelbestraffning gäller under förutsättning att det är fråga om samma överträdelse. Frågan om vad som utgör samma överträdelse när det gäller byggsanktionsavgift och vite har belysts i ett avgörande från MÖD. I målet hade byggnadsnämnden först tagit ut byggsanktionsavgift för att ha påbörjat byggnadsarbeten utan startbesked. Samtidigt hade nämnden begärt utdömande av vite för att byggherren inte hade följt ett vitesföreläggande om att ta bort det som påbörjats. Enligt domstolen utgjorde detta två separata överträdelser och det fanns därmed inget hinder mot att döma ut vitet. (MÖD 2014-06-05 mål nr P 11322–13)
Mål: P 11322-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap. 20 §
20 §
Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap. 55 §
55 §
En byggsanktionsavgift ska inte tas ut om överträdelsen har medfört att ett vite har dömts ut.
Om ett rättelseföreläggande inte följs kan byggnadsnämnden begära handräckning hos Kronofogdemyndigheten. Byggnadsnämnden har också en möjlighet att förena ett rättelseföreläggande med beslut om att rättelse ska ske på den försumliges bekostnad. På dessa sätt kan byggnadsnämnden säkerställa att rättelse sker även i de fall som ägaren inte självmant vidtar en rättelse.
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap. 27 §
27 §
Om ett föreläggande enligt 17 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.
När den tid för synpunkter som har angetts i ett föreläggande enligt 18 § har gått ut, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att på ägarens bekostnad utreda behovet av underhållsåtgärder.
Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad och hur det ska ske.
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap. 39 §
39 §
Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
1. som avses i 8 §, eller
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.
Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2011:335) .
Som nämnts tidigare får byggnadsnämnden meddela ett rättelseföreläggande. Det innebär att nämnden har ett visst handlingsutrymme. Utrymmet för att underlåta att förelägga om rättelse med hänsyn till ett enskilt intresse anses dock vara mycket begränsat när bygglov inte kan beviljas i efterhand för en åtgärd. Detta eftersom det får anses vara av stort allmänt intresse att åtgärder inte vidtas i strid mot lag eller gällande detaljplan. Det är därför av vikt att en åtgärd som efter en rättslig prövning har bedömts strida mot gällande regler blir undanröjd eller på annat sätt rättad. (MÖD 2014-01-20 mål nr P 4737-13)
Mål: P 4737-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap. 20 §
20 §
Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap. 1 §
1 §
Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.
Kommunikation före beslut
Innan byggnadsnämnden fattar beslut om ingripande måste nämnden underrätta den som ingripandet riktas mot. Underrättelsen bör innehålla information om byggnadsnämndens bedömning av ärendet, vilka ingripanden och byggsanktionsavgifter som kan bli aktuella, att möjlighet till rättelse finns och allt material som är av betydelse för ett kommande beslut.
Den som ingripandet riktas mot ska ges tillfälle att yttra sig över materialet. När det gäller byggsanktionsavgift är det den som anspråket riktas mot som ska ges tillfälle att yttra sig. Det ska ske innan byggnadsnämnden fattar sitt beslut och att det måste ske inom fem år från det olovliga byggandet. Har ingen möjlighet att yttra sig getts inom fem år från det att överträdelsen begicks finns ingen möjlighet att ta ut byggsanktionsavgift. När det gäller rättelseföreläggande ska den som ingripandet riktas mot ges tillfälle att yttra sig inom en bestämd tid.
I vissa fall kan det vara lämpligt att underrättelsen delges genom att till exempel skickas med rekommenderat brev för att byggnadsnämnden ska vara säker på att mottagaren har tagit emot skrivelsen.
Förvaltningslag (2017:900) 25 §
25 §
Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.
Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.
Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap. 58 §
58 §
Innan tillsynsmyndigheten beslutar att ta ut en byggsanktionsavgift ska den som anspråket riktas mot ges tillfälle att yttra sig.
En byggsanktionsavgift får inte beslutas, om den som anspråket riktas mot inte har getts tillfälle att yttra sig inom fem år efter överträdelsen.
Möjlighet till rättelse före beslut
Det finns en möjlighet att undvika byggsanktionsavgift genom att ta bort det som har gjorts olovligt. Rättelse måste i så fall ske innan frågan om byggsanktionsavgift tas upp till överläggning vid ett sammanträde med byggnadsnämnden. Det är viktigt att ägaren ges skälig tid att göra rättelse. Vad som är skälig tid varierar med hänsyn till omfattningen och komplexiteten av det som ska rättas.
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap. 54 §
54 §
En byggsanktionsavgift ska inte tas ut om rättelse sker innan frågan om sanktion eller ingripande enligt detta kapitel har tagits upp till överläggning vid ett sammanträde med tillsynsmyndigheten.
Beslut om ingripande och påföljd
Innan byggnadsnämnden beslutar om byggsanktionsavgift eller föreläggande bör nämnden kontrollera om rättelse har gjorts. Har rättelse gjorts ska byggnadsnämnden avsluta tillsynsärendet med ett beslut.
Om rättelse inte skett ska byggnadsnämnden besluta om ingripande och byggsanktionsavgift. Beslutanderätten får inte delegeras om ett föreläggande förenas med vite eller upplysning om att åtgärden kan komma att utföras på byggherrens bekostnad. Detta innebär att en enskild tjänsteman inte får fatta ett sådant beslut, utan det måste tas av byggnadsnämnden. Detsamma gäller befogenhet att besluta om att ta ut byggsanktionsavgift.
Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap. 6 §
6 §
Ett delegationsuppdrag enligt 6 kap. 37 §, 7 kap. 5 § och 9 kap. 30 § och 37 § andra stycket kommunallagen
(2017:725) får, utöver det som följer av 6 kap. 38 § kommunallagen, inte omfatta befogenhet att
1. avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
2. i andra fall än som avses i 11 kap. 30-32 §§ och 33 § 1 besluta förelägganden eller förbud som förenas med vite,
3. besluta förelägganden som förenas med en upplysning om att den åtgärd som föreläggandet avser kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på bekostnad av den som föreläggandet riktas mot, eller
4. avgöra frågor om byggsanktionsavgift enligt 11 kap. Lag (2018:578) .
Om ärendet inte ska beslutas av en enskild tjänsteman förbereds beslutsunderlag inför sammanträde i byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden bör redan i sitt beslut om byggsanktionsavgift informera ägaren om att en ny byggsanktionsavgift kan komma att tas ut med dubbla beloppet om rättelse inte vidtas senast vid en viss angiven tidpunkt. Tiden ska bestämmas så att ägaren får skälig tid att vidta rättelse.
Byggnadsnämnden kan besluta om lovföreläggande. I föreläggandet bör byggnadsnämnden informera om att nämnden på ägarens bekostnad kan låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.
Om lov inte kan ges i efterhand för det olovligt uppförda eller om rättelse inte sker trots att byggnadsnämnden beslutat om maximal byggsanktionsavgift, det vill säga 50 prisbasbelopp, ska byggnadsnämnden normalt sett meddela ett rättelseföreläggande om återställande av det olovligt byggda. Ett sådant rättelseföreläggande bör med hänsyn till att ägarens ovilja att rätta, förenas med en upplysning om åtgärden kan komma att genomföras på ägarens bekostnad. Följs inte rättelseföreläggandet kan byggnadsnämnden ansöka om handräckning hos kronofogdemyndigheten.
Plan- och byggförordning (2011:338) 9 kap. 2 §
2 §
Om en byggsanktionsavgift har beslutats för en överträdelse och den avgiftsskyldige därefter inte vidtar rättelse, ska en ny avgift för överträdelsen tas ut. Varje sådan ny avgift tas ut med dubbla det belopp som togs ut senast i enlighet med detta kapitel. Den sammanlagda avgiften för överträdelsen får dock uppgå till högst 50 prisbasbelopp.
En ny avgift får beslutas endast om den avgiftsskyldige har fått skälig tid att vidta rättelse. Förordning (2013:308).
Beslut om byggsanktionsavgift ska delges den avgiftsskyldige. Rättelseföreläggande ska delges den som föreläggandet riktas mot. Oavsett om rättelseföreläggandet är förenat med vite eller inte ska det också skickas till inskrivningsmyndigheten.
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap. 59 §
59 §
Ett beslut om att ta ut en byggsanktionsavgift ska delges den avgiftsskyldige.
Förvaltningslag (2017:900) 33–34 §§
33 §
En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om parten får överklaga beslutet ska han eller hon även underrättas om hur det går till. Myndigheten ska samtidigt upplysa parten om avvikande meningar som har antecknats enligt 30 § eller enligt särskilda bestämmelser i någon annan författning. En underrättelse om hur man överklagar ska innehålla information om vilka krav som ställs på överklagandets form och innehåll och vad som gäller i fråga om ingivande och överklagandetid.
Myndigheten bestämmer hur underrättelsen ska ske. En underrättelse ska dock alltid vara skriftlig om en part begär det. Underrättelse får ske genom delgivning.
34 §
Bestämmelserna i 33 § om underrättelse om innehållet i beslut och hur ett överklagande går till tillämpas också om någon som inte är part begär att få ta del av ett beslut som han eller hon får överklaga.
Lag (1985:206) om viten
2 §
2 §
Ett vitesföreläggande skall vara riktat till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer (adressater). Om föreläggandet innebär en skyldighet för adressaten att vidta en viss åtgärd, skall det av föreläggandet framgå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist åtgärden skall vidtas.
Vite får inte föreläggas, om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet.
När vite har förelagts, får nytt vite mot adressaten i samma sak inte föreläggas förrän det tidigare föreläggandet har vunnit laga kraft.
Ett vitesföreläggande skall delges adressaten.
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap. 40–44 §§
40 §
Den myndighet som beslutar om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller förbud enligt 33 § ska genast skicka sitt beslut till inskrivningsmyndigheten.
41 §
När ett beslut som avses i 40 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten genast göra en anteckning om det i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om föreläggandet eller förbudet har förenats med ett löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten, ska myndigheten göra en anteckning också om detta.
Inskrivningsmyndigheten ska genast i ett rekommenderat brev underrätta den som senast har sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av tomträtt om anteckningen, om föreläggandet eller förbudet inte är riktat mot denne. Lag (2011:335) .
42 §
Om byggnadsnämnden återkallar ett föreläggande eller ett förbud som avses i 40 §, ska nämnden genast anmäla återkallelsen till inskrivningsmyndigheten.
43 §
Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande eller förbud som avses i 40 § har upphävts genom ett lagakraftvunnet beslut eller av annan anledning har upphört att gälla, ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten.
44 §
Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande som avses i 40 § har följts, ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten.
Utformning av beslut
Det är viktigt att byggnadsnämndens tillsynsbeslut är tydligt utformat. Det måste bland annat framgå vilken fastighet som beslutet avser, skälen för beslutet, vad som ska göras, vem som ska göra det, inom vilken tid det ska göras, vad som händer om det inte görs och hur beslutet överklagas.
Du kan läsa mer om utformning av beslut på sidan om exempel på tillsynsbeslut.
Filmer
Boverket (2023).
Olovligt byggande.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/tillsyn/exempel-pa-tillsynsarenden/olovligt-byggande/
Hämtad 2024-12-21
Tack för att du hjälper oss bli bättre!
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.