Lovföreläggande

Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov ska byggnadsnämnden i ett lovföreläggande ge fastighetens eller byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov. Lovföreläggande får endast användas om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden.

Olovlig åtgärd

För att få påbörja en lovpliktig åtgärd krävs att byggnadsnämnden först har beslutat om lov och startbesked. Om åtgärden påbörjas utan att byggnadsnämnden har beslutat om lov är åtgärden olovlig. Detta gäller även om en ansökan om lov har lämnats in men beslut ännu inte har fattats av byggnadsnämnden. Om en ansökan har lämnats in ska byggnadsnämnden pröva ansökan och bevilja lov i efterhand om det är möjligt.

Det finns inte någon möjlighet att koppla vite till ett lovföreläggande. Reglerna om byggsanktionsavgift gäller även om ett lovföreläggande beslutas.

Byggsanktionsavgifter

Vem riktas lovföreläggande mot?

Ett lovföreläggande riktas i de flesta fall mot fastighetsägaren. Om åtgärden avser ett byggnadsverk på så kallad ofri grund, det vill säga om byggnadsverket ägs av någon annan än fastighetsägaren, ska föreläggandet istället riktas mot byggnadsverkets ägare. Det får endast riktas till den som är ägare vid tidpunkten för föreläggandet. Förelägganden till juridiska personer ska riktas direkt till den juridiska personen och inte till dess ställföreträdare. (JO 1972 sid. 433)

Tillfälle till synpunkter före lovföreläggande

Innan byggnadsnämnden meddelar ett lovföreläggande ska byggnadsnämnden enligt förvaltningslagen ge den som föreläggandet är tänkt att riktas till tillfälle att yttra sig.

Exempel på material som ska kommuniceras är skrivelser med klagomål från anmälare, minnesanteckningar som gjorts efter muntliga klagomål, dokumenterade iakttagelser som gjorts vid besök på platsen när mottagaren inte själv varit närvarande, remissvar och andra skrivelser från sådana som i ett tidigare skede av ärendets handläggning beretts tillfälle att yttra sig samt annat faktaunderlag som myndigheten på olika sätt erhållit. Kommunicering behöver dock inte ske i fråga om sådant som saknar betydelse för ärendets utgång.

Lovföreläggande eller rättelseföreläggande

Om byggnadsnämnden kommer fram till att det inte är sannolikt att lov kan ges ska nämnden inte meddela något lovföreläggande utan omedelbart ta ställning till om det finns förutsättningar att meddela rättelseföreläggande. Även om byggnadsnämnden bedömt att det är sannolikt att lov kan ges i efterhand så är nämnden inte bunden av den bedömningen. Visar det sig vid lovprövningen efter ett lovföreläggande att lov inte kan ges ska byggnadsnämnden avslå lovansökan och omedelbart ta ställning till om det finns förutsättningar att meddela rättelseföreläggande.

I rättspraxis har det tydliggjorts att byggnadsnämnden först måste ta ställning till om lovföreläggande ska meddelas innan nämnden använder sig av rättelseföreläggande. (MÖD 2016-04-15 mål nr P 11688–15)

Mål: P 11688-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

När bygglov söks i efterhand för en olovligt uppförd byggnad har det i rättspraxis tydliggjorts att byggnadsnämnden är skyldig att fatta beslut i bygglovsfrågan senast i samband med att nämnden utfärdar rättelseföreläggande med krav om att riva det olovligt utförda (RÅ 1995 ref. 36, RÅ 1997 not. 179, MÖD 2016-09-08 mål nr P 2214–16 och MÖD 2022-02-07 mål nr P 11473–20) 

Mål: P 2214–16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 11473–20 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Om en ansökan om bygglov har lämnats in först efter det att rättelseföreläggande med vite har utfärdats kan vitet enligt en dom i Mark- och miljööverdomstolen dömas ut innan byggnadsnämnden tar ställning till bygglovsansökan. (MÖD 2013-01-08, mål nr P 6260-12)

Mål: P 6260-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Rättelseföreläggande

Byggnadsnämndens prövning

Byggnadsnämndens prövning av lovföreläggande och ansökan om lov ska göras mot bakgrund av de förhållanden som råder vid prövningstillfället oavsett om åtgärden redan har utförts eller inte.

Lov med villkor

Om en bygglovspliktig eller marklovspliktig åtgärd redan har utförts får byggnadsnämnden i ett beslut om lov i efterhand bestämma om skyldighet att vidta de ändringar i det utförda som behövs. Detta är även tillämpligt i de fall åtgärden avviker från lovet. I lovbeslutet ska nämnden ange den tid inom vilken ändringarna ska vara utförda. Denna möjlighet ska byggnadsnämnden ta hänsyn till vid sitt ställningstagande om lovföreläggande.

Om villkoren i ett lov med villkor inte följs får byggnadsnämnden i ett åtgärdsföreläggande förelägga fastighetsägaren att utföra dem i enlighet med villkoren.

Upprätta ritningar på ägarens bekostnad

Om fastighetsägaren eller byggnadsverkets ägare inte följer ett lovföreläggande får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.

Bestämmelsen har tillkommit för att byggnadsnämnden inte ska tvingas utfärda rättelseföreläggande för åtgärder som det skulle ha kunnat beviljas lov för i efterhand om ägaren lämnat in en fullständig lovansökan.

Överklagande

Beslut om lovföreläggande får överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot.

Du kan läsa mer om utformning av beslut om lovföreläggande på sidan Exempel på tillsynsbeslut: Lovföreläggande

Lovföreläggande

Filmer