För vad kan en detaljplan ändras

Det finns inte någon uttalad gräns för vad som kan göras inom ramen för ändring av detaljplan. Ändringen ska dock uppfylla plan- och bygglagens krav på tydlighet och rymmas inom syftet för den ursprungliga detaljplanen. Det är kommunen som i det enskilda fallet avgör om det är lämpligt att ändra en detaljplan eller om den befintliga planen ska ersättas med en ny eller upphävas.

Ändringen ska vara förenlig med planens syfte

Ändringar i en detaljplan kan göras om ändringen är förenlig med planens syfte, med övriga planbestämmelser och i övrigt inte innebär några olägenheter. Det är kommunen som avgör om det är lämpligt att använda sig av ändring av detaljplan i ett enskilt fall.

Planens syfte avgör

Planens syfte är grunden för de planbestämmelser som kommunen väljer att ange i detaljplanen. I detaljplanens syfte förklaras anledningen till detaljplanen och vad som avses uppnås genom planen. Planens syfte används även vid tolkning av planen vid till exempel ansökan om bygglov.

I sådana fall då kommunen avser att ändra ändamålet för markanvändningen definitivt, det vill säga ändra huvudsyftet med den gällande detaljplanen, behöver detta ske genom att den gamla planen ersätts med en ny detaljplan. (jfr prop. 1990/91:146 sid. 48)

Om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m., prop. 1990/91:146 (på Sveriges riksdags webbplats)

Planens syfte kan vara anspråkslöst och enbart ange vilken användning som avses i planen. Syftet kan också vara mer utförligt och tydligt ange motiv till planbestämmelserna. Ett exempel kan vara ett område som har begränsade byggrätter, vilket i syftet förklaras med att kommunen vill säkerställa karaktären av fritidshusområde. Om kommunen då vill ändra planen för att utöka byggrätterna och möjliggöra permanentboende måste kommunen överväga om det verkligen är förenligt med planens syfte. I ett sådant fall är det förmodligen mer lämpligt att ta fram en ny detaljplan, där de nya förutsättningarna och syftena kan prövas.

Tydlighetskravet gäller

I plan- och bygglagen, PBL, finns det ingen uttrycklig regel som begränsar möjligheterna att ändra en detaljplan. De krav på tydlighet som finns i lagen ska vara tillräckliga för att hindra att planändringar leder till svåröverskådliga planer. (jfr prop. 1990/91:146 sid. 47)

Om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m., prop. 1990/91:146 (på Sveriges riksdags webbplats)

En lång rad beslut om ändring av en plan kan leda till att plansituationen blir svårgenomtränglig och oöverskådlig. Risken för missförstånd och förbiseenden får inte underskattas. Det finns därför anledning till viss försiktighet när det gäller att ändra planer. Tydlighetskravet innebär därför att en ny plan behöver tas fram i stället för att ändra en befintlig, i situationer där det finns behov av många efterföljande ändringar.

Tydlighetskravet innebär också att alla ändringar måste kunna redovisas tydligt. När ändringen har fått laga kraft så är det planen i sin ändrade form som gäller. Om denna inte kan göras tydlig behöver en ny plan i stället tas fram.

Ta bort, justera eller lägga till planbestämmelser

Kommunen kan ändra planer genom att ta bort, justera eller lägga till planbestämmelser. Det går också att ändra en plan genom att upphäva en geografisk del av den.

Ibland kan det vara lämpligt att använda ändring för att ta bort eller justera planbestämmelser som inte längre anses nödvändiga eller relevanta. Det kan till exempel handla om ett område där kommunen upprepade gånger medgett avvikelser mot en viss planbestämmelse vid bygglovhandläggning. Kommunen kan då ändra planen genom att ta bort eller justera den aktuella planbestämmelsen så att planen bättre svarar mot behov och vad kommunen anser är lämpligt i området. Lovhanteringen framöver blir då enklare. Däremot bör ändring inte användas för att legalisera avvikelser för byggnadsåtgärder på enstaka fastigheter.

Kommunen kan använda sig av ändring när det finns en plan där syftet fortfarande är aktuellt, men där justeringar av planen behövs för att den ska bli mer användbar och funktionell. Äldre planer kan till exempel kompletteras genom att öka eller minska byggrätten eller lovplikten i befintlig bebyggelse. Ändring kan även behövas för att föra in bestämmelser om skydd av kulturmiljöer eller bestämmelser för klimatanpassning, som till exempel att införa källarförbud på grund av översvämningsrisk. (jfr prop. 1990/91:146 sid. 48)

Om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m., prop. 1990/91:146 (på Sveriges riksdags webbplats)

Ändra huvudmannaskap

Kommunen kan också använda ändring för att byta huvudmannaskap för allmänna platser. Ofta kan det vara aktuellt i områden som planlades som fritidshusområden med enskilt huvudmannaskap men där det nu ställs andra krav på väghållning med mera på grund av alltfler permanentboende. I de fallen kan det då vara aktuellt att ändra från enskilt till kommunalt huvudmannaskap för de allmänna platserna. Numera finns även möjlighet att ha delat huvudmannaskap för olika allmänna platserna inom en och samma plan. (jfr prop. 1990/91:146 sid. 48)

Om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m., prop. 1990/91:146 (på Sveriges riksdags webbplats)

Huvudmannaskap

Ändra genomförandetid

Ändring kan användas för att förlänga eller förnya planens genomförandetid. Vid förlängning av genomförandetiden kan ett förenklat förfarande tillämpas.

Process vid ändring av detaljplan

Om genomförandetiden har gått ut finns vid bygglovsprövningen möjligheter att medge avvikelser från plan. Det kan innebära att kommunen behöver förlänga alternativt förnya genomförandetiden i vissa planer där det inte bedöms vara lämpligt med mer omfattande avvikelser.

Fastighetsindelningsbestämmelser

Fastighetsindelningsbestämmelser är viktiga för en plans användbarhet och genomförbarhet och det kan därför vara aktuellt att ändra en plan för att föra in, justera eller ta bort sådana bestämmelser.

Grundregeln är att en detaljplan inte kan ändras före genomförandetidens utgång om någon berörd fastighetsägare motsätter sig det. Detta gäller dock inte för att föra in fastighetsindelningsbestämmelser enlig 4 kap 18 § andra stycket plan- och bygglagen. Fastighetsindelningsbestämmelser är så centrala för en plans genomförande att de kan införas om det bedöms att det behövs för att planen ska kunna genomföras. Införandet av fastighetsindelningsbestämmelser innan genomförandetidens utgång får dock inte strida mot någon annan planbestämmelse. Det grundläggande skyddet mot planändringar före genomförandetidens utgång innebär att det, mot berörda fastighetsägares vilja, inte är möjligt att ändra eller ta bort fastighetsindelningsbestämmelser utan endast att införa nya sådana. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 219)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Mindre ändringar av användning

Det är möjligt för kommunen att göra mindre ändringar av användningsbestämmelser under förutsättning att avsikten med den ursprungliga planens grundstruktur bevaras och att ändringen är förenlig med planens syfte. Grundstrukturen består av den avsedda användningen av mark och vattenområden och anges genom användningsbestämmelser. Planens grundstruktur har tagits fram genom den lämplighetsprövning som gjorts vid planläggningen. Den avsedda användningen är också ofta angiven i planens syfte. Det är därför inte möjligt att göra större förändringar av den planlagda markanvändningen genom ändring av detaljplan. Det behöver i så fall göras genom en ny planläggning med en ny lämplighetsprövning.

Ett exempel på ändring av användning kan vara om kommunen behöver ta en liten del av ett naturområde i anspråk för en vändplats för att få till en bättre trafiklösning och därmed öka tillgängligheten till naturområdet. Om det är förenligt med planens syfte och inte motverkar avsikten med grönområdet så kan en sådan ändring av användningen vara möjlig.

Planstridighet

En ändring av en detaljplan kan göras om ändringen är förenlig med planens syfte och övriga planbestämmelser. Boverkets uppfattning är därför att det endast i begränsad omfattning är möjligt att göra ändringar som innebär att bebyggelsen som uppförts med stöd av den ursprungliga planen blir planstridig.

En planstridighet innebär inget omedelbart krav på fastighetsägarna att bygga om sina hus i enlighet med ändringen av planen. Sådana krav kan göra sig gällande först när byggnaden ändras, till exempel när bygglov söks. Det finns alltså i plan- och bygglagen en inneboende rätt till pågående markanvändning. Det innebär att befintlig bebyggelse får finnas kvar även om den strider mot bestämmelserna i en ny eller ändrad detaljplan.

Om en planstridighet skapas genom en planändring kan detta dock innebära att bygglov för nya åtgärder inte kan ges för den befintliga bebyggelsen, även om åtgärden i sig är planenlig. Byggnadsnämnden kan dock under vissa förutsättningar förklara att en sådan avvikelse ska anses som godtagbar.