Allmänna intressen och krav vid gestaltning i detaljplanering
Granskad: 27 juni 2023
Genom detaljplaneringen gestaltar kommunen livsmiljön med hänsyn till flera olika allmänna intressen som räknas upp i plan- och bygglagen. Utifrån dessa intressen ges kommunen möjligheter och verktyg för att konkretisera gestaltningsfrågor på en plats eller i ett område.
Gestaltning och allmänna intressen
Flera av de allmänna intressena i plan- och bygglagen, PBL, är grunden för kommunens arbete med gestaltning i detaljplaneringen. I denna text beskrivs de allmänna intressen som i första hand berör gestaltning utifrån upplevelsemässiga värden. Dessa handlar om att främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, detta med hänsyn till bland annat natur- och kulturvärden. Det handlar även om att bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap. 3 §
3 §
Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap. 6 §
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
Ändamålsenlig struktur
Det är ett allmänt intresse att den sammanvävda strukturen av bebyggelse, grönområden, öppna platser och kommunikationsleder ska vara ändamålsenlig. Det är lämpligt att kommunen i översiktsplanen på en översiktlig nivå formulerar hur man vill utveckla mark- och vattenområden utifrån befintlig struktur. På en mer detaljerad nivå är strukturfrågorna även en viktig del av detaljplanearbetet. Hur kan bebyggelse, vägar, platser, kommunikationsleder och grönområden samspela, och hur arbetar kommunen för att främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö? Människors uppfattning av hur en plats, en stad, ett samhälle eller ett landskap fungerar påverkas av hur arkitekturens byggstenar, vägar, gator och stråk, öppna platser såsom torg och parker, och byggnader är sammanfogade och hur de förvaltas och utvecklas. Här har kommunen stora möjligheter att främja, förvalta och utveckla jämlika och goda sociala levnadsförhållanden utifrån hur kommunen på lämpligt sätt planerar sin mark- och vattenanvändning och på lång sikt hushåller med mark och vatten.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap. 3 §
3 §
Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .
Estetiskt tilltalande utformning
Det allmänna intresset estetiskt tilltalande utformning relaterar till hur kommunen i sin planläggning identifierar och utformar olika områdens karaktär. Det kan till exempel vara bebyggelsemönster, grönområden, parker, torg, kommunikationsleder och andra anläggningar. Estetiskt tilltalande handlar generellt om att bibehålla eller tillföra något som är positivt till miljön och till helhetsbilden. Att tillföra värden i detta sammanhang kan handla om olika samband såsom relation mellan byggnad och gata eller parker, volymer och skalor, bottenvåningar, entréer och gårds- och rumsbildningar.
Om kommunen på förhand, till exempel i en arkitekturstrategi, har identifierat och beskrivit hur det allmänna intresset estetiskt tilltalande utformning kan tillämpas på olika miljöer kan dessa ställningstaganden vara till stor hjälp i detaljplanearbetet. Det kan till exempel röra sig om att kommunen beskrivit olika karaktärsdrag, värden och bebyggelsemönster och formulerat strategier för den fortsatta utvecklingen.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap. 3 §
3 §
Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .
Stads- och landskapsbild
Hänsyn till stads- och landskapsbilden handlar om att kommunen i sin planering utgår från den enskilda platsens karaktär och värden. Stads- och landskapsbilden kan avse hur en byggd miljö eller ett mer öppet landskap uppfattas på olika avstånd och i förhållande till varandra, men kan också avse exempelvis hur enskilda gaturum är utformade.
Byggnader, parker, platser och miljöer ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt i förhållande till bebyggelsemönstret i närmiljön. Det innebär inte att utveckling eller nya tillägg ska hindras utan att detta behöver ske i samspel med det befintliga och dess värden. Kommunen behöver bedöma hur tillskott ska komplettera och anpassas till det befintliga sammanhanget till exempel när det gäller placering och skala.
När det gäller anpassning till det ännu obebyggda landskapet kan det handla om att följa naturliga gränser såsom höjd- och siktlinjer, berg och floder. Landskapet byggs även upp av levande och föränderliga element såsom träd och annan vegetation. I mer glesbebyggda områden kan vägar och byggnader skapa mönster som skapar värden för landskapsbilden. (MÖD 2020-05-08 mål nr P 1820–19)
Mål: P 1820-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Placering av bebyggelse i ett öppet landskap kan innebära stor exponering och påverkan på befintliga värden. Samma sak kan gälla om bebyggelsen placeras på höjder i ett kuperat landskap. Det kan då vara lämpligare att placera byggnader på en lägre nivå än de högsta partierna där de kan bryta landskapets konturer. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 481 och MÖD 2018-03-19 mål nr P 10184–17)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Mål: P 10184-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Utsikter, vyer och siktlinjer kan vara viktiga för upplevelsen av en stads- eller landskapsbild, vare sig det är anlagda eller mer spontana utsiktspunkter. (jfr MÖD 2015-04-09 mål nr P 8223–14)
Mål: P 8223-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Stads- och landskapsbild kan i vissa fall handla om kulturlandskap, om människans brukande av landskapet och de spår detta lämnat. Då behöver hänsyn tas till de unika förutsättningarna i just det området och till hur de tillkommit. Hänsyn handlar inte om att hindra nya tillägg utan om medvetenhet, omsorg och ansträngning för att nya värden ska tillföra något till de värden som redan finns på platsen. För att kunna ta hänsyn och göra bedömningar är det lämpligt att kommunen konkretiserar vad kravet innebär för olika platser och områden, exempelvis i översiktsplanen, olika underlag och inventeringar, eller genom att ta fram en arkitekturstrategi.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap. 6 §
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
Natur- och kulturvärden
Kravet på hänsyn till natur- och kulturvärden handlar om att förvalta befintliga värden och att förstå och bedöma hur tillägg och ändringar kan komma att påverka dem. I praktiken överlappar natur- och kulturvärden många gånger varandra.
Kravet på hänsyn till naturvärden innefattar både ekologiska och mer upplevelsemässiga värden i naturen. Exempelvis att värna ett område med ekologiska värden eller skapa eller bevara miljöer för umgänge, avkoppling och välbefinnande. (jfr prop. 1994/95:230 s. 30–31)
Kulturvärden handlar om värden som skapats genom människans formande och brukande av sin livsmiljö. Det kan gälla allt ifrån enskilda byggnader eller byggnadsdelar till stora landskapsavsnitt som kan berätta om och ge förståelse för historiska sammanhang. Kravet på hänsyn till kulturvärden innefattar inte bara områden som betecknas som särskilt värdefulla utan hänsyn ska även tas till värden i mer vardagliga miljöer. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 481)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap. 3 §
3 §
Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap. 6 §
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
Enligt rättspraxis ligger det ett kulturvärde i att vi kan se och förstå hur ett bebyggelseområde har använts historiskt och hur detta präglat bebyggelsens placering och utformning. Olika användningar formar i olika utsträckning bebyggelse och detta kan berätta om hur ett område har använts. I ett fall från MÖD fanns ett tydligt bebyggelsemönster med verksamheter vid vattnet och bostäder placerade bakom dessa. Domstolen ansåg att mönstret var en viktig del i bedömningen av områdets kulturvärden. (MÖD 2017-02-03 mål nr P 4278–16)
Mål: P 4278-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Även enskilda byggnadsverk kan ha en karaktäristisk utformning som är viktig för området som helhet. I ett fall från MÖD ansåg domstolen att en tidigare folkskolebyggnad hade sådana värden att omgivande bebyggelse behövde placeras och utformas på ett sådant sätt att möjligheten att förstå byggnadens ursprungliga karaktär och funktion inte försvårades. (MÖD 2014-10-28 mål nr P 7125–13)
Mål: P 7125-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Intresset av en god helhetsverkan
Helhetsverkan handlar om hur olika element i miljön samspelar med varandra. Allting som finns i vår livsmiljö såsom bebyggelse, vägar, platser, offentliga konstverk, grönområden och landskap hänger ihop och behöver därför ses i ett sammanhang. Det är byggnader, tomrum, parker och torg med mera som alla tillsammans samspelar och skapar en gemensam miljö. Till exempel kan en förändring av en byggnad eller en grönyta i ett bebyggelseområde med en viss karaktär ha stor påverkan på den sammantagna upplevelsen av helheten. Samma sak gäller för närmiljön och förändringar av skala, form och proportioner. Att värna det allmänna intresset av en god helhetsverkan kan även handla om specifika egenskaper hos ett kvarter eller ett område på såväl strukturell nivå som byggnadsnivå. I vissa fall bärs värdet upp av enhetliga fasader, införlivandet av offentlig konst på ett torg eller byggnadernas proportioner och då är det detta som ska värnas för att skapa en god helhetsverkan. Utifrån ett områdes karaktär kan god helhetsverkan ligga såväl i variation som enhetlighet. Ett medvetet utformat avbrott kan också bidra till en god helhetsverkan.
Att ta hänsyn innebär alltså inte att tillkommande bebyggelse nödvändigtvis måste utformas som befintlig. I ett fall från MÖD ansågs en bebyggelse ha höga arkitektoniska värden, men samtidigt stora variationer i fråga om byggnadsstil. Det var viktigt att tillkommande bebyggelse skulle gestaltas på ett medvetet sätt och samspela med den befintliga. (MÖD 2015-06-18 mål nr P 10636–14)
Mål: P 10636-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap. 6 §
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
Krav på byggnadsverk och vid ändring av byggnader
Utöver de allmänna intressena innehåller lagen krav på byggnadsverk och krav vid ändring av byggnader. Här finns även generella krav på tomter, allmänna platser och andra områden. Kraven är mer specifika än de allmänna intressena och kan i många fall ses som preciseringar av dessa inom olika sakområden. Dessa krav är inte direkt tillämpliga i detaljplaneringen men kan få viss betydelse eftersom detaljplanen inte får medföra att dessa krav inte kan uppfyllas när den genomförs.
Krav på byggnadsverk, tomter med mera
Boverket (2023).
Allmänna intressen och krav vid gestaltning i detaljplanering.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/lamplighetsbedomning/gestaltning-i-dp/allmanna-intressen-mm/
Hämtad 2024-12-21
Tack för att du hjälper oss bli bättre!
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.