Kalmar kommun

Kalmars stadsarkitekt har under de senaste åren skapat ett ökat intresse hos kommunens politiker för både arkitektur och gestaltad livsmiljö genom information och inspiration. Genom ett involverande arbetssätt har en ökad medvetenhet skapats om hur arkitektur och gestaltad livsmiljö kan integreras i olika skeden för att skapa en vacker och levande stad.

Omorganisation där stadsarkitekten fick ett utökat ansvar

Maria Houmann, Kalmars stadsarkitekt. Foto: Jan Magnusson

Maria Houmann klev in i rollen som stadsarkitekt i Kalmar kommun för drygt två och ett halvt år sedan. Samtidigt genomförde kommunen en omorganisation där stadsarkitekten, som tidigare verkat som internt specialiststöd, fick ett utökat ansvar och ledarskap. Sedan Maria tillträdde har mycket förändrats och kommunen arbetar nu på flera nya sätt gällande gestaltningsfrågor. Bland annat har nya rutiner och arbetsformer såsom interna gestaltningsmöten och konceptbeskrivningar införts. Just nu pågår även ett stort arbete med kommunens nya översiktsplan som nu kommer att bli digital och där en arkitekturpolicy för första gången kommer att finnas med.

Den interna dialogen - viktig för både politiker och tjänstepersoner

Den konstruktiva dialogen och samtalet med kommunens politiker har enligt Maria varit en viktig framgångsfaktor för kommunens arbete med gestaltningsfrågor under de senaste åren. Maria beskriver att många politiker under den här tiden har blivit alltmer intresserade och nyfikna på frågor kopplade till både arkitektur i stort och gestaltad livsmiljö i synnerhet. Under de senaste åren har kommunen exempelvis lagt till en stående punkt på varje nämndmöte där just arkitektur diskuteras. Maria berättar att de, från tjänstepersonsnivå, ofta har tagit dessa tillfällen i akt för att informera och berätta på en mer teoretisk nivå om själva fältet i stället för att enbart presentera olika projekt. Detta upplever Maria har lett till en djupare kunskap och förståelse för ämnet vilket har lett till att politiken ställer mer krav både i bygglovs- och planskede.

Vi har en stående punkt varje nämndmöte för att prata om arkitektur. Vi har ofta haft fokus på vad det egentligen handlar om, i stället för att bara dra massa projekt. Vi har bland annat pratat om politik för gestaltad livsmiljö, var den kommit ifrån, varför den finns till, och använt propositionen som en murbräcka inom organisationen för att sätta i gång ett samtal. Detta har skapat en nyfikenhet. - Maria Houmann

Maria berättar vidare att kommunen vid olika tillfällen har tagit hjälp av andra aktörer för att informera och sprida kunskap om arkitektur. Bland annat har de på nämndmöten fått lyssna till arkitekter som berättat om sin arbetsprocess och om hur en arkitekt kan arbete med planlösningsfrågor. Denna typ av kunskap är viktig för förståelsen av arkitektur och dess sammanhang, vilket även gör det enklare för de lokala politikerna att ställa relevanta frågor och krav kopplat till arkitektur i olika skeden av en utvecklingsprocess. Maria nämner som exempel vad som kan styras i en detaljplan och vad som passar bättre att styra i bygglovsskedet. Ett medskick från Maria till andra kommuner:

Rådet till andra kommuner är att om man får möjlighet, och politiken är mottaglig, så ta tillfälle i akt att prata om arkitektur och gestaltad livsmiljö på nämndmöten. Sen är det ju väldigt olika hur mycket involverad politiken vill vara, vår politik i Kalmar vill gärna vara involverade i tidigt skede via dialog och information. Kom ihåg att när man pratar om frågan så väcks också intresset! - Maria Houmann

Gestaltningsmöten och konceptbeskrivningar

Sedan Maria började sin tjänst som stadsarkitekt i Kalmar så har kommunen även börjat med så kallade ”gestaltningsmöten” dit kommunens tjänstepersoner kan söka sig för att diskutera aktuella ärenden och hur de ska hanteras. Gestaltningsmötena hålls en gång per vecka och varar cirka en och en halv timme, men ofta lite längre säger Maria. På gestaltningsmötena medverkar stadsarkitekten, bygglovshandläggare och bygglovsarkitekter och mötena är tänkt som en möjlighet att lyfta gestaltningsfrågor brett och i enskilda ärenden. Då Kalmar centrum är ett riksintresse för kulturmiljö är det särskilt viktigt att ha en tidig dialog med sökande och en intern diskussion kring vad kommunen behöver begära in för underlag, menar Maria.

Just gestaltningsmötena är bra, att ha det kontinuerligt och stående. Där pratar vi och tar beslut om nästa steg, om vi behöver begära in nya handlingar eller om vi behöver avsätta tid för mer dialog med mera. När det är svåra frågor så är ett konkret tips till andra kommuner att bjuda med presidiet på besök till den aktuella platsen för att diskutera ärendet. - Maria Houmann

För vissa större projekt, särskilt de med stor påverkan på stadsbilden, har kommunen under den senaste tiden även börjat efterfråga konceptbeskrivningar från den som söker bygglov. I konceptbeskrivningen ombeds den sökande att mer utförligt förklara de gestaltningsmässiga ställningstaganden som har gjorts. På så sätt kan kommunen skapa sig en bättre förståelse för projektet och via konceptbeskrivningen även få bättre möjligheter att diskutera gestaltningsfrågorna med den sökande. Maria nämner att de initialt mer utförligt fick förklara för sökande vad de ville se, men att många exploatörer och arkitekter snabbt förstod vad kommunen är ute efter.

Under det senaste året har vissa fått göra en konceptbeskrivning när vi inte riktigt förstått och när vi vill kunna diskutera gestaltningen. Det har varit långt ifrån i alla projekt, primärt i större projekt som har stor betydelse på stadsbild och så. Det är ofta inte jättemycket arbete för den sökande, men det är viktigt för kommunens förståelse för projektet. - Maria Houmann

Ett nytt arkitektur- och stadsbyggnadspris

Varje år delar Kalmar kommun ut ett arkitektur- och stadsbyggnadspris. Detta görs för att uppmärksamma vikten av arkitektur och gestaltad livsmiljö och blir en del av ett kontinuerligt samtal med invånarna. Både nya byggnader, omvandlingar av befintliga byggnader och/eller platser kan nomineras av kommunens invånare. Motiveringarna, som publiceras på kommunens hemsida, ska illustrera vad som utmärker det nominerade projektet ur både ett socialt, ekologiskt, ekonomiskt och gestaltningsmässigt perspektiv.

Vi vill genom priset visa att kommunen tycker att de gestaltningsmässiga frågorna är viktiga, gör man bra projekt i Kalmar så uppmärksammas det också från kommunen. - Maria Houmann

Projekten bedöms av en intern jury bestående av bland annat stadsarkitekten, chefen för stadsbyggnadsförvaltningen samt nämndordföranden. Tidigare har priset delats ut på ett nämndmöte, men framöver är det tänkt att priset ska delas ut vid ett mer publikt tillfälle i samband med "Byggmästardagen” eller vid ”Vad händer i Kalmar dagen” för att det ska uppmärksammas mer. År 2020 tilldelades priset ett omvandlingsprojekt där ett tidigare posthus har gjorts om till nytt stadsbibliotek. Motiveringen löd:

”Med varsam, hållbar ombyggnation som på ett kvalitativt sätt tillför värden bidrar projektet till att utveckla en god livsmiljö för alla Kalmarbor och möjliggör för en mötesplats. Projektet kommunicerar gestaltningsmässig omsorg i helhet och i detaljer såväl exteriört som interiört där en balanserad avvägning mellan funktion, gestaltning och hållbarhet gjorts för att uppnå god arkitektur. Projektet tar hänsyn till sin kulturhistoria och med omsorgsfulla val har nytt tillförts i en äldre byggnad som kan åldras vackert och med värdighet. Projektet bidrar positivt till platsens värde och är en nod i den framtida utvecklingen av området.”

Det gamla posthuset som efter renovering blivit nytt stadsbibliotek. Foto: Kalmar kommun

Digitalisering kommer att påverka kommunens framtida arbete med gestaltad livsmiljö

Med en ökad digitalisering kommer även nya arbetssätt och metoder, även för arbetet med gestaltad livsmiljö. Kalmar kommun arbetar just nu bland annat med att utveckla en digital tvilling för staden. Maria menar att den digitala tvillingen kommer att bidra positivt, både för kommunens tjänstepersoner och för allmänheten då den digitala tvillingen kommer att vara tillgänglig via kommunens hemsida.

Med den digitala tvillingen kommer det bli enklare att se projekt i sitt sammanhang och staden i sin helhet. Olika projekt är ju inte isolerade från varandra utan allt hänger ihop. För de gestaltningsmässiga frågeställningarna tror jag också att det kommer att underlätta dialogen med både de som söker bygglov och med allmänheten, exempelvis vad olika volymer kan innebära i ett område. - Maria Houmann

Maria menar vidare att en digital tvilling kan vara ett bra diskussionsunderlag och underlätta dialogen med kommunens politiker.

Vi vill gärna få in 3D-modeller i bygglovsskedet. Många sökande ritar ju i 3D redan idag. Vi har därför börjat efterfråga deras 3D-modell så att vi kan titta på den för att se hur det gestaltningsmässigt passar ihop med den övriga bebyggelsen. - Maria Houmann

Maria berättar att kommunen just nu arbetar med en 3D-modell i ett projekt i stadens kulturkvarter där en befintlig byggnad ska göras om och där modellen används för att se hur den befintliga byggnaden ska passa in i omgivningen.

Avslutningsvis bör det återigen lyftas fram att en viktig nyckel för ett framgångsrikt arbete med arkitektur och gestaltad livsmiljö är att få med sig politiken. Genom ett långsiktigt arbete, där Maria med kollegor kontinuerligt lyft upp arkitekturfrågor på dagordningen, har det politiska intresset väckts. Detta är något som till exempel lett till att kommunens nya översiktsplan, som förväntas antas hösten 2022, anger att kommunen ska ta fram sin första arkitekturpolicy.