Detaljplanens utformning

Granskad: 20 september 2023

Bebyggelsens och miljöns utformning inom detaljplaneområdet har betydelse för möjligheten att begränsa klimatpåverkan. Det kan handla om att skapa en bebyggelsemiljö som är väl utformad för att främja klimatvänliga transporter och begränsar behovet av transporter. Bebyggelsen kan också ordnas för att gynna en långsiktigt hållbar energiförsörjning och nyttjandet av lokala energikällor. Många frågor av betydelse går inte att reglera utan hanteras genom hur planen utformas med bebyggelse, grönytor, teknisk infrastruktur och olika trafikfunktioner.

Vad säger plan- och bygglagen, PBL?

I PBL:s portalparagraf anges det att syftet med lagen bland annat är att främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. I lagen sägs det också uttryckligen att kommunen ska ta hänsyn till miljö- och klimataspekter vid all planering enligt PBL.

1 §
  I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

3 §
  Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

Prioritera trafikfunktioner som begränsar klimatutsläppen

För att skapa gena och snabba stråk för kollektivtrafik och cykling i attraktiva lägen behöver de vara med i ett inledande skede av planeringen. En högre exploateringsgrad i anslutning till stråken ger fler möjligheten att välja ett miljövänligt transportsätt samtidigt som underlaget för kollektivtrafiken ökar. På motsvarande sätt medverkar fler bostäder i anslutning till butiker och annan service till ett minskat transportbehov.

Även utformningen av kollektivtrafikens hållplatser och gångvägarna till dem är av betydelse. Är de välplacerade, nära och lätta att nå? Upplevs de som attraktiva och trygga? Finns väderskydd och cykelställ som underlättar övergången från ett trafikslag till ett annat?

För att en cykelväg ska uppfattas som attraktiv behöver den inte endast vara snabb. Andra faktorer som kan ha betydelse är:

  • trafiksäkerhet
  • upplevd trygghet
  • frånvaro av hinder, stopp och nivåskillnader
  • orienterbarhet
  • att omgivningen erbjuder positiva upplevelser under färden

Cykelvägar kan behöva vara dimensionerade så att de klarar en framtida trafikökning och så att de erbjuder en säker trafikmiljö för såväl snabba elcyklar, lastcyklar som för cyklande skolbarn. Genom att skapa utrymme för väderskyddade cykelparkeringar i nära anslutning till entréerna på bostadshus och olika serviceinrättningar skapas goda förutsättningar för cykling. För elcyklar kan det finnas ett behov av en låsbar cykelförvaring.

Även gångtrafiken är ett trafikslag som behöver ges plats i det offentliga rummet.

Minskas utrymmet för bilarna i form av smalare vägar och färre parkeringsplatser skapas det större utrymme för andra trafikslag och ett tätare byggande. Utformas parkeringsplatserna med tanke på att de lätt ska kunna förses med laddstolpar, så skapas det förutsättningar för en biltrafik med mindre klimatpåverkan.

Utnyttja platsens förutsättningar för hållbar energiförsörjning

Genom bebyggelsens utformning och placering kan en framtida anslutning till fjärrvärme underlättas. Är bebyggelsen tillräckligt tät för att ge underlag för ett fjärrvärmenät? Är placeringen sådan att den ger korta ledningssträckor?

Finns det förutsättningar för lokala bioeldade värmeanläggningar, energilagring i mark eller gemensamma solcellsanläggningar, kan plats för det behöva avsättas i detaljplanen.

Byggnadernas placering, utformning och orientering kan styras så att det möjliggör bra energiutbyte vid integrering av solceller eller solfångare i takbeläggning eller fasader.

Växtlighetens betydelse

Genom att skapa utrymme för träd och annan växtlighet kan positiva effekter uppnås. Träd binder koldioxid under sin tillväxtperiod, men kan även bidra till att minska kylbehovet under varma dagar.

Naturens betydelse för klimatanpassning

En medvetet utformad växtlighet kan även bidra till att göra cykelstråk attraktiva och ge lä i utsatta lägen. För att läplanteringar ska få avsedd effekt behöver dock detaljutformningen studeras.

Detaljplanen styr markanvändning och bebyggelseutformning

Möjligheterna att styra bebyggelsemiljöns användning och utformning begränsas av vad som kan regleras enligt fjärde kapitlet PBL. Härutöver kan i vissa fall ytterligare åtgärder säkerställas via avtal eller andra former av överenskommelser. Har detaljplanen utformats med en medveten ambition om att medverka till att begränsa klimatpåverkan bör detta anges som en del i planen syfte. De olika planbestämmelserna som syftar till detta kan med fördel motiveras särskilt i planbeskrivningen. Nedan följer några möjliga regleringar i detaljplanen som kan medverka till begränsade klimatutsläpp.

Användning av kvartersmark

Bestämmelser om markanvändning kan användas för att säkerställa blandade funktioner i området, boende, arbetsplatser, service och rekreationsmiljöer, för att på så sätt begränsa transportbehovet eller skapa förutsättningar för ett transportsnålt levnadssätt.

5 §
  I en detaljplan ska kommunen
   1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
   2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
   3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

Användning och utformning av allmän plats

Genom bestämmelser om användningen och utformningen av allmänna platser i form av gator, torg och parker går det att säkerställa att kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik får ett tillräckligt utrymme och ges en utformning som gör dem trygga och attraktiva att använda. Tillgodoses behoven av lek- och rekreationsmiljöer i närområdet, begränsas behoven av att använda klimatbelastande transporter för att nå sådana miljöer.

5 §
  I en detaljplan ska kommunen
   1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
   2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
   3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

Bebyggelsens omfattning

Genom bestämmelser om bebyggelsens omfattning går det att skapa förutsättningar för en tätare bebyggelse i områden med god tillgång till klimatvänliga transportalternativ.

11 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. bebyggandets omfattning över och under markytan,
   2. byggnaders användning, och
   3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas storlek.

Markreservat

I detaljplanen kan mark reserveras för teknisk infrastruktur som behövs för allmänna ändamål som exempelvis fjärrvärmeledningar. Genomtänkta allmännyttiga lösningar kan på detta sätt främja minskad klimatpåverkan. Även utrymmesbehov för fjärrvärmeledningar som ska försörja framtida bebyggelseområden kan behöva beaktas. Däremot kan inte bebyggelsens anslutning till fjärrvärmenätet regleras med planbestämmelser, utan det får hanteras på andra sätt.

6 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma markreservat för sådana trafik- och väganläggningar, energianläggningar, anordningar för elektroniska kommunikationsnät och ledningar som behövs för allmänna ändamål.

Mark och vegetation

Behöver markytans höjdläge regleras för att säkerställa välfungerande gång- och cykelvägar utan besvärande nivåskillnader, kan det ske genom bestämmelser i detaljplan. I en detaljplan kan kommunen bestämma omfattningen och utformningen av vegetation på allmän plats som kommunen är huvudman för. På kvartersmark går det att skydda befintliga träd.

10 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma om vegetation och om markytans utformning och höjdläge.

5 §
  I en detaljplan ska kommunen
   1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
   2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
   3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

15 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma omfattningen av kraven på
   1. bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§,
   2. rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 1 och andra stycket, och
   3. marklov enligt 9 kap. 11 och 12 §§.

Parkering

Både omfattning och utformning/placering av parkeringsplatser på kvartersmark kan regleras, liksom ytor som inte får användas för parkering. Syftar planen till att främja resandet med klimatvänliga transportalternativ, kan det finnas skäl att välja låga parkeringstal.

13 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. de krav i fråga om att ordna utrymme för parkering, lastning och lossning som behövs med hänsyn till 8 kap. 9 § första stycket 4,
   2. placeringen och utformningen av parkeringsplatser, och
   3. att viss mark eller vissa byggnader inte får användas för parkering.

Placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter

Bebyggelsen kan utformas för att stödja ett nyttjande av klimatvänliga transporter. Exempel på detaljer kan vara placering av bebyggelse som korresponderar med bekväma och attraktiva gångvägar till kollektivtrafikhållplatser eller andra servicepunkter samt att tomter planeras så att tillräckligt utrymme ges för cykelparkering. Vid utformning av eventuella planbestämmelser om fasad- och takmaterial kan det vara aktuellt att beakta möjligheterna att montera solceller. Det kan till exempel avse lämpliga takvinklar.

16 §
  I en detaljplan får kommunen
   1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
   2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .

Boverket (2023). Detaljplanens utformning. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/lamplighetsbedomning/klimatpaverkan/utformning/ Hämtad 2024-12-21