Ras och skred

Ras och skred är exempel på snabba massrörelser i jord eller berg. Dessa rörelser kan orsaka olyckor med risk för människors hälsa och säkerhet liksom stora skador på mark och byggnader inom det drabbade området.

Vad är ras och skred

Ett ras är en snabb massrörelse i jord eller i berg. I ett ras rör sig de enskilda delarna som sand, grus och stenar fritt i förhållande till varandra under hela förloppet.

Ras: material som faller nedför sluttning, där enskilda delar som block och stenar rör sig fritt i förhållande till varandra. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

I ett skred är det en sammanhängande massa av jord eller en större del av en bergsslänt som kommer i rörelse. Skred är vanligast i jordar med silt och lera.

Skred: en sammanhängande massa av jord eller större del av en bergslänt rör sig utmed en glidyta i marken. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Förutsättningar för ras och skred

En slänts stabilitet avgörs av jordarternas egenskaper och sammansättning, grundvattenförhållanden samt topografiska förhållanden. Störst risk för skred och ras är det i jordslänter som innehåller jordlager med låg hållfasthet och i bergsslänter med svagheter i berggrunden. Med tiden kan stabilitetsförhållanden förändras.

Naturliga erosionsprocesser anpassar branter och slänter till ett jämviktsläge. Faktorer som förändrar jämvikten kan utlösa skred eller ras. Sådana faktorer kan vara förändrade markvattenförhållanden, borttagande av vegetation, ökade belastningar, erosion och landhöjning. Ofta handlar det om en kombination av flera faktorer.

Ras utlöses ofta efter tillfällen med långvarig eller intensiv nederbörd eller vid snabb snösmältning. Ytliga ras kan även utlösas i samband med tjällossning då markens övre tinade jordlager vid nederbörd kan bli vattenmättade och flyta ner längs slänter.

Skred inträffar genom att brott uppstår längs en glidyta i jorden. Jordlagren påverkas dels av pådrivande krafter, dels av mothållande. Före skredet är dessa krafter i jämvikt. En rubbning av jämvikten kan utlösa skred. Jämvikten kan rubbas genom:

• Ökad belastning ovan släntkrön
• Minskad motvikt vid släntfot
• Försämrad hållfasthet i jorden

Ökad belastning

Ökad belastning till exempel i form av ny bebyggelse eller utläggning av fyllningsmassor vid släntkrön medför att de pådrivande krafterna ökar. Fyllningar på marken kan ha stor negativ inverkan på stabiliteten. Exempelvis väger 1 meter tjock packad grusfyllning cirka två ton per kvadratmeter vilket motsvarar belastningen av ett tvåvåningshus.

Ökad belastning, exempel: Ny bebyggelse leder till ökad belastning på marken. Detta gör att de pådrivande krafterna som kan ge upphov till skred ökar. Den mörka linjen illustrerar en möjlig glidyta om skred uppkommer. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Minskad motvikt

Jämvikten påverkas också av vad som händer i släntens nedre del.

En del av de mothållande jordmassorna vid släntfoten kan eroderas bort av ett vattendrag eller avlägsnas genom schaktningsarbeten och muddringsarbeten.

Utmed ett vattendrag eller en sjö fungerar tyngden från vattnet som en mothållande (stabiliserande) kraft mot slänten. En sänkning av vattennivån vid släntfot leder till minskad motvikt.

Minskad motvikt, exempel 1: En del av marken vid foten av en sluttning har eroderats bort, här illustrerat av ett streckat område vid vattendraget. Det gör att den mothållande kraften mot skred minskar. Den mörka linjen illustrerar en tänkbar glidyta om skred uppkommer. Jenny Lilja/Boverket

Minskad motvikt, exempel 2: Vattennivån i vattendraget har sänkts, vilket gör att den mothållande kraften mot skred minskar. Den mörka linjen illustrerar en tänkbar glidyta om skred uppkommer. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Försämrad hållfasthet i jorden

Jordlagrens hållfasthet kan försämras av flera orsaker. Ett exempel är höjning av grundvattennivån som ger ökat vattentryck i jordens porer, det vill säga höjt portryck.

Orsaker till höjning av grundvattennivån kan vara riklig nederbörd, kalhuggna områden och omlagda eller igensatta diken.

Försämrad hållfasthet i jorden, exempel: Den blå linjen med pilar visar hur grundvattenytan i marken höjts efter riklig nederbörd. Detta leder till ökat vattentryck i jordens porer, vilket gör att jordens hållfasthet försämras. Den mörkbruna tjocka linjen illustrerar en tänkbar glidyta om skred uppkommer. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Kombination av orsaker

Det är vanligt att en kombination av de ovan beskrivna situationerna utlöser ett skred.

SGI har på sin webbplats sammanställt material om de geologiska processerna. Ta del av länk till webbplatsen under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Stabilitetsutredningar för detaljplan

Stabilitetsproblem kan förekomma naturligt eller uppstå till följd av exploatering. Om ett områdes stabilitet inte är tillfredsställande kan stabilitetshöjande åtgärder krävas för att göra marken lämplig.

Om det är uppenbart att ett område inte har förutsättningar för stabilitetsproblem behövs ingen särskild stabilitetsutredning. Sådana områden kan vara områden med fast lagrad jord och små topografiska skillnader. Till exempel områden med liten marklutning med morän- eller friktionsjord (grus, sand och silt). Detta under förutsättning att det inte skapas några slänter genom uppfyllnader eller avschaktningar vid plangenomförandet.

Planbeskrivningen bör innehålla ett ställningstagande avseende om stabilitetsproblem föreligger eller inte, samt information om vilket underlag som bedömningen gjorts utifrån.

I de fall det bedöms kunna finnas förutsättningar för stabilitetsproblem krävs mer ingående utredningar. Beroende på områdets förutsättningar kan utredningsgraden variera men bör normalt göras motsvarande lägst "detaljerad utredningsnivå" enligt Skredkommissionen anvisningar.

Ta del av Skredkommissionen och deras rapporter via länken under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Förutsättningar som bör beaktas vid stabilitetsutredningar för detaljplaner

Stabiliteten ska utredas för befintliga förhållanden och för den markanvändning som planen medger. Markanvändningen som planen medger kan skapa eller förvärra befintlig stabilitetsproblematik. Det kan exempelvis handla om ökad belastning i form av byggnader, markutfyllnader, trafiklast eller minskad belastning genom avschaktningar som vid anläggande av dagvattendammar eller diken.

Även omkringliggande områden behöver vara stabila om de riskerar att påverka planen. Detta kan vara fallet om branta slänter förekommer nära planområdet där ett skred eller ras i slänten riskerar att skapa otillfredsställande stabilitet för planområdet. Ett specialfall utgörs av områden med kvicklera där instabila slänter långt från planområdet kan påverka planen som sådan. Det är även viktigt att klarlägga hur planens genomförande påverkar stabiliteten för intilliggande områden.

SGI har tagit fram en Kartläggning av kvicklera. Ta del av denna på SGI:s webbplats under rubriken "På andra webbplatser" under "Relaterad information".

Stabiliteten ska vara tillfredsställande under bebyggelsens förväntade livslängd. Erosion påverkar slänters stabilitet över tid och det är därför väsentligt att erosionsförhållanden klarläggs. Effekter av ett förändrat klimat behöver beaktas och utredningarna behöver ta hänsyn till exempelvis förändrade portrycks- och grundvattennivåer, förändrade vattennivåer och risken för ökad erosion till följd av ökande flöden i vattendrag.

SGI har skrivit en rapport om Klimateffekter på naturlig mark och geokonstruktioner. Du kan ta del av denna under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Det är viktigt att länsstyrelsen bedömer hur den geotekniska utredningen förhåller sig till utredningar framtagna inom andra teknikområden som exempelvis dagvattenutredningar.

Äldre geotekniska utredningar och äldre detaljplaner

Äldre geotekniska utredningar är inte alltid lämpliga som enda underlag till nya detaljplaner då den geotekniska kunskapen kan ha utvecklats sedan utredningarna togs fram. De gamla utredningarna kan även vara utförda i andra syften, som exempelvis grundläggning och med andra förutsättningar än vad den nya planen medger. Äldre geotekniska utredningar kan utgöra en grund för kompletterande undersökningar och aktualiteten och relevansen av utredningarna för aktuell plan ska alltid värderas av geotekniskt sakkunnig. Många gånger krävs kompletterande undersökningar, beräkningar och rekommendationer som är kopplade till den nya planen.

Att hänvisa till en tidigare fastställd detaljplan är inte heller lämpligt med hänsyn till att praxis avseende geotekniska utredningar har utvecklats genom åren.

Bedömning av utförda geotekniska utredningar

De geotekniska utredningar som utförts ska uppfylla en god kvalitetsnivå. Ett sätt att uppfylla detta är att följa tillämpningsdokument utarbetade av Implementeringskommissionen för Europastandarder inom Geotekniken, IEG rapport 4:2010 och 6:2008 . I dessa anvisningar och dokument beskrivs vedertagna metoder och praxis för att utreda geotekniska säkerhetsfrågor i jord. I rapporterna anges även säkerhetsnivåer för olika typer av markanvändning.

Du kan läsa mer om geotekniska stabilitetsutredningar på SGI:s webbplats. Ta del av en länk till webbplatsen under rubriken "På andra webbplatser" i relaterad information.

Följande frågeställningar kan användas som stöd för att bedöma om tillräckliga utredningar utförts som underlag för kommunens bedömning av risken för ras och skred i planskedet:

• Omfattar den geotekniska bedömningen hela planområdet?
• Är området som undersökts utanför planområdet tillräckligt stort med hänsyn till planens påverkan på omgivningen och omgivningens påverkan på planområdet?
• Finns kvicklera inom eller i anslutning till området? I så fall kräver det att större områden undersöks.
• Har erosionsförhållanden utretts?
• Har undersökningar och utredningar utförts för planändamålet, det vill säga tagit hänsyn till de tillkommande laster från till exempel byggnader, trafik, uppfyllnader, översvämningsskydd och bullervallar som planen medger?
• Har undersökningar/utredningar tagit hänsyn till de avschaktningar i form av diken, dagvattendammar eller liknande som planen medför?
• Har hänsyn tagits till ett förändrat klimat med avseende på erosion, vattenstånd, portryck med mera under bebyggelsens förväntade livslängd?

Stöd av SGI

Den geotekniska utredningens omfattning och kvalitet kan vara avgörande för om de resultat som presenteras är tillförlitliga. För bedömning av geotekniska undersökningar kan länsstyrelsen kostnadsfritt få hjälp av SGI. Exempel på vad som kan behöva bedömas är val av parametrar, beräkningar, omfattning och kvalitet av utförda undersökningar, val av säkerhetsfaktorer i förhållande till aktuell markanvändning, verifiering av topografi för mark och i vattendrag samt val av representativa sektioner vid beräkning.

Läs mer om SGI:s arbete med planärenden på SGI:s webbplats. Ta del av länk till webbplatsen under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Bedömning av hur resultaten av geotekniska undersökningar tagits omhand i planen

Länsstyrelsen måste bedöma om resultaten från den geotekniska undersökningen har tagits om hand i planen på ett acceptabelt sätt.

Det bör framgå i planbeskrivningen hur de geotekniska förutsättningarna som utretts i planärendet har beaktats. Visar utförda geotekniska utredningar att det krävs förstärkningsåtgärder eller restriktioner för att marken ska anses lämplig måste dessa omhändertas i planen på ett juridiskt godtagbart sätt.

Att göra marken lämplig med avseende på ras och skred är nästan alltid möjligt med åtgärder men det kan vara kostsamt och olämpligt ur ett hållbarhetsperspektiv.

Ansvar för åtgärder

Vissa åtgärder, till exempel erosionsskydd och sänkning av grundvattennivå, kräver kontroll under hela åtgärdens livslängd. Vid behov krävs även underhåll så att effekten inte går förlorad med tiden. Det är viktigt att ansvaret för kontroller och underhåll klarläggs i planskedet. I första hand bör kommunen vara ansvarig för större skyddsåtgärder och åtgärderna bör placeras på allmän plats med kommunalt huvudmannaskap eller annan mark som kommunen äger.

Åtgärder som kräver tillstånd enligt annan lagstiftning

Vissa åtgärder kräver tillstånd eller prövning utifrån annan lagstiftning. Som regel bör denna prövning vara klar innan planen antas. Länsstyrelsen utövar tillsyn och prövar åtgärder utifrån flera lagar och så långt möjligt bör de olika prövnings- och tillståndsprocesserna samordnas.

Planeringsunderlag från nationella myndigheter

Planeringsunderlag som berör översvämning, ras, skred och erosion finns samlade i en myndighetsgemensam kartvisningstjänst. I den tillhörande vägledningen finns produktblad som anger detaljeringsgrad för de olika planeringsunderlagen och vad de är avsedda att användas till.
Det är viktigt att vara medveten om att det kan förekomma stora osäkerheter i planeringsunderlagen. Att okritiskt använda sig av underlagen kan i vissa fall leda till en överskattning av risken, och i andra fall till en underskattning. I de enklaste fallen kan nationella planeringsunderlag vara tillräckliga för att bedöma risken, men i andra fall behövs ofta komplettering med mer detaljerade utredningar.

SGI har en kartvisningstjänst med planeringsunderlag från nationella myndigheter. Ta del av länk till denna under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

SGI har tagit fram kartunderlag om ras, skred och erosion. Ta del av länk till denna under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".