Planeringsunderlag

För att kunna bedöma risken för översvämning behövs olika typer av planeringsunderlag. Vilken typ beror på vad som orsakar översvämningen - om det är tillrinning från omgivande mark, förhöjd grundvattennivå, skyfall, högflöde i sjöar och vattendrag eller högt havsvattenstånd. I praktiken beror en översvämning ofta på en kombination av orsaker. Kombinationseffekter kan leda till högre översvämningsnivåer än vad som förutsetts för olika översvämningstyper var för sig.

Förändrat klimat innebär förändrade planeringsunderlag

Vilka förändringar i klimatet som samhället kommer att behöva anpassa sig till beror i hög grad på hur politiker och beslutsfattare globalt lyckas hantera och begränsa utsläppen av växthusgaser. Trenden är fortfarande ökande halter av koldioxid i atmosfären och arbetet med utsläppsbegränsningar går långsamt. Mycket talar för att klimatet de närmaste hundra åren, och även därefter, kommer att genomgå stora förändringar. Även om relativt snabba utsläppsminskningar sker i närtid kommer förändringar i klimat att fortgå under mycket lång tid.

I flera nationella underlag för sjöar, vattendrag och hav har SMHI och myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, beaktat framtida klimatförändringar. Underlagen kan fungera som utgångspunkt för att bedöma markens lämplighet med avseende på översvämningsrisken i ett förändrat klimat. Det krävs dock en medvetenhet om att underlagen bygger på flera osäkra faktorer och redovisade nivåer och scenarier kan både underskatta och överskatta risken för översvämning.

I takt med att kunskaperna ökar och nya metoder utvecklas så tillkommer nya och förbättrade planeringsunderlag successivt. Ett så uppdaterat underlag som möjligt bör därför användas som utgångspunkt för bedömning av översvämningsrisken vid fysisk planering. Utöver de nationellt tillgängliga planeringsunderlagen behövs många gånger mer detaljerade analyser som beaktar lokala förutsättningar.

Klimat - statistik, forskning och vägledning (på SMHIs webbplats)

MSB ger stöd till kommuner och länsstyrelser i arbetet med att identifiera hot och risker för översvämning

Översvämning - stöd för det förebyggande arbetet (på MSBs webbplats)

MSB har även skapat en översvämningsportal.

Översvämningsportalen (på MSBs webbplats)

Förhöjd grundvattennivå

För att kunna bedöma sannolikheten för översvämning orsakad av förhöjda grundvattennivåer behöver kommunen skaffa sig en bild av grundvattenförhållanden inom planområdet. Grundvattennivån på en plats varierar cykliskt över året. Framtida klimatförändringar beräknas påverka grundvattennivåerna på olika sätt i olika delar av landet. Detta beaktas vid bedömning av översvämningsrisk till följd av höga grundvattennivåer.

I strandnära lägen är grundvattennivån starkt kopplad till vattenståndet i havet eller sjön. Vid strandlinjen anpassas grundvattennivån till samma nivå som vattennivån. Vid förändring av medelvattennivån kommer därmed medelgrundvattennivån vid strandlinjen att förändras lika mycket. Effekten med förändrad grundvattennivå fortsätter in mot land men avtar med ökande avstånd till strandlinjen, olika snabbt beroende på framförallt typ av jordart, berggrund och topografi. I strandnära områden måste effekten av eventuella framtida förändrat medelvattenstånd bedömas, till följd av stigande havsnivåer eller planerad förändrad reglering av sjöar.

Planeringsunderlag grundvattennivå

Kartunderlag över topografi och jordarter finns tillgängligt hos Lantmäteriet och Sveriges Geologiska Undersökning, SGU.

SGU har sammanställt information om klimatförändringarnas inverkan på grundvatten, bland annat grundvattennivåer.

Så påverkar klimatförändringar grundvattnet (SGUs webbplats)

Framtida medelvattenstånd i havet har beräknats kommunvis fram till år 2150. Beräkningar har utförts för flera olika framtidsscenarier och tillhandahålls av SMHI.

Framtida medelvattenstånd (på SMHIs webbplats)

För information om tänkbar förändrad reglering av Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren, se stycket om översvämningskartering av sjöar och vattendrag.

Skyfall - extrem korttidsnederbörd

För att kunna bedöma sannolikheten för översvämning till följd av skyfall i ett planområde krävs ofta ett visst kvantitativt underlag. En lågpunktskarta kan användas för en inledande bedömning. Det är viktigt att väga in att tillrinnande vatten från omgivande mark kan ha stor inverkan och förvärra problematiken. Om en byggrätt i planen berör en karterad lågpunkt är det kommunens uppgift att visa att marken är lämplig. Detta kan göras exempelvis genom en kartering av markavrinning med föreslagen åtgärd för att hantera problematiken.

Oavsett om karterade lågpunkter berörs finns det ofta behov av kartering av markavrinning vid förtätning av stadsmiljö. Flödesvägar kan behöva identifieras. En hög andel hårdgjorda ytor kan kräva omfattande åtgärder för att förtätning ska kunna genomföras med hänsyn till översvämningsrisk vid skyfall. Det kan till exempel handla om att anlägga öppna dagvattenlösningar, att förändra höjdsättning på allmän plats och att skapa fördröjningsytor för dagvatten.

Planeringsunderlag skyfall

Det finns huvudsakligen tre metoder för att analysera översvämningsrisker från skyfall:

• kartering av lågpunkter
• kartering av markavrinning
• kartering av markavrinning och ledningsnät.

MSB har tagit fram en vägledning för skyfallskartering samt beskrivit de olika metoderna och deras begränsningar.

Vägledning för skyfallskartering (på MSBs webbplats)

I vissa län har länsstyrelsen tagit fram lågpunktskarteringar som finns tillgängliga för kommunerna.

Skyfallsstatistik och framtida förändring

SMHI har underlag med statistisk information om extrem korttidsnederbörd i Sverige, samt analyser av påverkan från klimatförändringar. 

Statistik för extrem korttidsnederbörd (på SMHIs webbplats)

SMHI har även tagit fram en applikation för beräkning av extrem korttidsnederbörd med olika återkomsttid och varaktighet, för olika delar av landet. Framtida klimatförändringar beaktas utifrån olika scenarier.

Regional statistik för extrem korttidsnederbörd (på SMHI:s webbplats)

Sjöar och vattendrag

Underlagen ska klarlägga om den planerade bebyggelsen hotas av översvämning vid högflöde och högvattenstånd i sjöar och vattendrag. I områden med översvämningsrisk kan det även behövas information om vilka vattendjup och strömningshastigheter som kan förväntas.

I MSBs nationella översvämningskarteringar är utgångspunkten att inga fördämningar eller broar brister och att vattnet är rent, det vill säga det finns inga trädstammar eller andra objekt som förs med det strömmande vattnet. Vid en kraftig översvämning i praktiken finns ofta olika föremål som följer med i vattnet, som fastnar på olika ställen och dämmer upp vattnet lokalt. Erosion och annan påverkan på vattenflödet kan även medföra att nya vattenvägar uppkommer. Den typen av situationer fångas alltså inte av de nationella översvämningskarteringarna.

För några av de stora reglerade sjöarna i Mellansverige finns beräknat vattenstånd i framtida klimat med hänsyn till olika tänkbara framtida tappningsstrategier som kan vara relevant att beakta. Vid vissa kraftverksdammar genomförs kartering av riskområde för översvämning i händelse av dammbrott.

Planeringsunderlag sjöar och vattendrag

För cirka tio procent av Sveriges större vattensystem har MSB utfört översvämningskarteringar som finns tillgängliga för kommunerna. Översvämningskartorna visar vattnets utbredning vid beräknat högsta flöde och högflöde med ett antal olika återkomsttider. Återkomsttiden är det genomsnittliga tidsintervallet mellan två översvämningar till en viss nivå. Beräknat högsta flöde tas fram enligt en metod som används inom dammsäkerhet. I beräkningarna antas extrema nederbördsmängder samverka med kraftig smältning av stora snömagasin och vattenmättade markförhållanden.

MSBs arbete med översvämningskarteringar har pågått sedan slutet av 1990-talet. Under arbetets gång har metodiken utvecklats samtidigt som kvalitén på underlagsdata har förbättrats. Sedan år 2013 uppdaterar MSB kontinuerligt de äldre karteringarna med mer detaljerad höjddata med klimatkompenserade 100- och 200-årsflöden fram till nästa sekelskifte. Samtidigt transformeras karteringarna till de nationella referenssystemen SWEREF 99TM och RH 2000. Analyser av hur beräknade högsta flöden kan utvecklas i framtida klimat visar generella tendenser till minskande extrema flöden, även om resultaten inte är helt entydiga. Därför har inte metoden att ta fram beräknat högsta flöde klimatanpassats.

MSBs översvämningskarteringar är avgränsade till de karterade vattendragens huvudfåra. Vid bedömning av översvämningsrisken för ett område är det viktigt att kontrollera så att området verkligen ingår i översvämningskarteringen, och inte ligger inom ett okarterat biflöde till huvudfåran.

Ett antal områden i Sverige har pekats ut att ha en betydande översvämningsrisk. För dessa områden ha MSB tagit fram hot- och riskkartor. Hotkartorna visar beräknat vattendjup och hastighet vid olika högflöden, medan riskkartorna visa vad som riskerar att översvämmas.

Kartunderlag och tillhörande rapporter för respektive kartering kan hämtas från översvämningsportalen, länk nedan. I rapporterna beskrivs använd metodik och kartunderlagets noggrannhet, vilket är avgörande för om underlaget har tillräckligt god upplösning för att användas vid bedömningar i detaljplan.

Översvämningsportalen (på MSBs webbplats)

För de stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren har SMHI analyserat vattennivåer i framtida klimat. Även effekter på vattennivån av kraftig vind behandlas.

Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren i ett framtida klimat (på SMHI:s webbplats)

Dammhaveri

Det finns flera underlag som kan vara till stöd för bedömning av risk för översvämning vid dammhaveri. Konsekvensutredning för dammhaveri finns framtaget för många dammar, men inte för alla. I konsekvensutredningarna ingår inte heller nödvändigtvis en översvämningskartering, utan om skador och störningar bedömts vara små eller okomplicerade kan översvämningens omfattning och följder beskrivas i textform. Om det saknas konsekvensutredning för dammar som är av betydelse för planområdet har kommunen ansvar för att se till att det finns tillräckligt underlag för bedömning av platsens lämplighet.

Det är viktigt att beakta att den föreslagna planen kan innebära att tidigare utförda risk- och konsekvensanalyser blir delvis inaktuella och behöver uppdateras. Detta eftersom den planerade exploateringen kan medföra ökade konsekvenser vid ett dammhaveri, jämfört med när analysen utfördes.

Länsstyrelsen spelar en viktig roll och bör ha inblick i pågående arbeten och processer som är relevanta för bedömning av översvämningsrisk till följd av dammhaveri. Dialog mellan länsstyrelse och kommun i tidigt skede under planprocessen är en viktig förutsättning för att kunna fånga upp sådana risker på ett bra sätt. Detta är särskilt viktigt eftersom det under de senaste åren har tillförts nya och förbättrade konsekvensutredningar för många dammar. De nya underlagen har inte alltid hunnit få genomslag i länsstyrelsens beslut om farliga verksamheter eller i kommunens olika planeringsdokument.

Planeringsunderlag om dammhaveri

För större reglerade vattendrag, där ett haveri i en damm kan förorsaka översvämningar längs en lång älvsträcka, finns framtaget planeringsunderlag för beredskap för dammhaveri tillgängligt hos berörda länsstyrelser och kommunala räddningstjänster.

Uppgifter om dammanläggningar beslutade som farlig verksamhet

Finns tillgängligt hos kommunen samt hos länsstyrelsen.

Konsekvensutredningar för dammhaveri

Finns tillgängligt hos länsstyrelsen.

Planeringsunderlag för beredskap för dammhaveri

Finns tillgängligt hos kommunens räddningstjänst samt hos länsstyrelsen. Övergripande information ges på Svenska kraftnäts webbplats.

Dammsäkerhet (på Svenska kraftnäts webbplats)

Framtida havsnivåer

SMHI har sammanställt underlag om nutida och framtida havsvattenstånd. Scenarier för framtida medelvattenstånd presenteras för landets kustkommuner, från år 2030 till år 2150.

Framtida medelvattenstånd (på SMHIs webbplats)

Havsnivåhöjning på långa tidsskalor (på SMHIs webbplats)

Underlag om framtida högvattenhändelser och beräkningsmetoder finns hos SMHI. Geografin på platsen och vågor kan leda till högre högvattenstånd än det som beräknats för närliggande mätstationer. Beskrivning av metodik för att beräkna lokala effekter finns på SMHI:s webbplats om högvattenhändelser och extremnivåer, rubrik Lokala förhållanden.

Högvattenhändelser och extremnivåer (på SMHI:s webbplats)

Rekord: vattenstånd (på SMHI:s webbplats)

Ett antal områden i Sverige har pekats ut att ha en betydande översvämningsrisk. För dessa områden ha MSB tagit fram hot- och riskkartor. Hotkartorna visar beräknat vattendjup och riskkartorna visar vad som riskerar att översvämmas vid olika högvattenstånd. Kartunderlag och tillhörande rapporter för respektive kartering kan hämtas från översvämningsportalen, länk nedan.

Översvämningsportalen (på MSBs webbplats)

På översvämningsportalen finns även utbredningsskikt för visualisering av kustöversvämning vid vattenstånd mellan 0,1–5,0 m (höjdsystem RH 2000) med 0,1 meters intervall.

Översvämningsportalen (se Kustöversvämning i kartvisningstjänst på MSB:s webbplats)

Vilket höjdsystem gäller?

De planeringsunderlag som finns tillgängliga för bedömning av översvämningsrisker är oftast utformade i RH 2000, som är Sveriges nationella höjdsystem sedan år 2005, men i vissa fall förekommer äldre höjdsystem. När det gäller havsnivåhöjning anges ofta en höjddifferens i förhållanden till medelvattenståndet för en referensperiod. Vid användning av höjdinformation från olika kartor och andra planeringsunderlag är det viktigt att kontrollera om höjden är angiven som en differens eller i ett visst höjdsystem, och hur det i sin tur förhåller sig till höjdsystemet som kommunen använder i plankartor.

När höjdnivåer används i planbestämmelser bör de utformas i det höjdsystem som plankartan är upprättad i, där höjdsystemet anger läget för kartans nollplan. Höjdnivåer angivna i RH 2000 som kommer från de nationella planeringsunderlagen behöver transformeras till det höjdssystem som används i plankartan.

Höjdsystem (på Lantmäteriets webbplats)

Transformationer (på Lantmäteriets webbplats)

Illustration av grundläggningsnivån för en byggnad angiven i tre olika höjdsystem. Höjdsiffran skiljer sig åt beroende på vilket höjdsystem som används. Hur stor skillnad det är mellan de olika höjdsystemen varierar över landet. Vid arbete med höjdnivåer är det viktigt att ha klart för sig vilket höjdsystem som används. Illustration: Altefur Development / Boverket