Beskrivning av detaljplanen

För att skapa bättre förståelse för detaljplanen ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av detaljplanens huvuddrag samt de överväganden som legat till grund för detaljplanens utformning. Även prövningar enligt annan lagstiftning som genomförts under detaljplaneprocessen ska redovisas.

Beskrivning av planens huvuddrag

Planbeskrivningen ska utgöra underlag för beslutsfattare och berörda under detaljplaneprocessen men ska också kunna användas vid genomförande och tillämpning av detaljplanen när den fått laga kraft. För att göra detaljplanen lättare att förstå och tolka ska planbeskrivningen därför innehålla en redovisning av den planerade markanvändningen och den utveckling som kommunen har avsett med planen. Detta kan till exempel göras som en sammanfattande beskrivning av planens huvuddrag, det vill säga en kortfattad beskrivning av hur området kommer att bli när planen har genomförts. En sådan beskrivning ger den som läser en snabb förståelse för planen.

I beskrivningen ska planens omfattning och lokalisering redovisas. Detta kan beskrivas såväl i text som med kartor och kan till exempel ange var i kommunen planområdet ligger, varför planen är lokaliserad på denna plats, hur stort området är och varför kommunen har valt den aktuella avgränsningen.

I planbeskrivningen ska kommunen ange vilket huvudmannaskap de allmänna platserna ska ha samt, om det är enskilt huvudmannaskap, vilka särskilda skäl som finns för detta. Även planens genomförandetid ska redovisas. Information om huvudmannaskap och genomförandetid är ofta väsentlig för förståelsen av planens effekter och behöver därför tydligt framgå av planbeskrivningen.

Principer och utgångspunkter

Planbeskrivningen kan innehålla mer detaljerade beskrivningar av hur den planerade miljön ska utformas och fungera. Det kan vara beskrivningar av valda lösningar för till exempel buller, dagvatten eller översvämning med mera. Beskrivningar av hur lösningarna är tänkta att fungera underlättar förståelsen för planen och hur enskilda planbestämmelser bidrar till den valda helhetslösningen. När en planbestämmelse kan uppfyllas på flera olika sätt, kan planbeskrivningen också illustrera exempel. Planbeskrivningen kan då bidra med tolkningsstöd utan att vara direkt styrande.

Planbeskrivningen kan också innehålla beskrivningar av principer och utgångspunkter för gestaltningen. Utifrån de värden och karaktärsdrag som finns i området eller på platsen, och som konkretiseras i planeringsförutsättningarna, kan kommunen beskriva hur dessa omhändertas och utvecklas i planen utifrån de allmänna intressena och andra krav i plan- och bygglagen, PBL. Det bör även beskrivas vilka karaktärsdrag och värden som planen förväntas åstadkomma. Med genomarbetade principer och utgångspunkter för gestaltningen kan planbeskrivningen bli ett stöd för tolkningen av detaljplanen. En sådan beskrivning underlättar bygglovsprövningen, exempelvis i fråga om intresset av en god helhetsverkan eller kravet på tomter.

Överväganden som legat till grund för detaljplanens utformning

I planbeskrivningen ska kommunen redovisa de överväganden som legat till grund för planens utformning. Under planarbetet ska kommunen hantera många olika intressen och avgöra vilken reglering som leder till godtagbara konsekvenser. Bland annat ska kommunen ta hänsyn till ett stort antal aspekter utifrån andra kapitlet PBL som exempelvis stads- och landskapsbilden, människors hälsa och säkerhet eller möjligheterna att ordna avfallshantering. Kommunen ska överväga hur dessa aspekter påverkas och ska hanteras och därefter utforma en lämplig reglering. Redovisningen kan grunda sig på beskrivningar av karaktärsdrag och värden på platsen eller olika utredningar som använts som underlag för detaljplanen och ska övergripande beskriva hur resultatet av dessa har påverkat planutformningen. Kommunen behöver också hantera enskilda intressen som ska vägas mot varandra och mot de allmänna intressena. Dessa överväganden och ställningstaganden, den så kallade lämplighetsbedömningen, ska alltså övergripande redovisas i planbeskrivningen.

Om detaljplanen avviker från översiktsplanen så ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av på vilket sätt den avviker samt kommunens skäl för att avvika från översiktsplanen.

Prövning enligt annan lagstiftning

Under planprocessen behöver ofta prövningar göras utifrån annan lagstiftning än PBL. Planbeskrivningen ska då innehålla en beskrivning av denna prövning. Det kan till exempel handla om att kommunen i detaljplanen upphäver strandskydd genom en planbestämmelse. Upphävandet görs enligt reglerna i 7 kap. miljöbalken. För att det ska vara tydligt för länsstyrelsen och andra berörda på vilka grunder strandskyddet upphävs i detaljplanen så ska de särskilda skäl som finns för upphävandet och den avvägning som gjorts redovisas i planbeskrivningen.

När en detaljplan innehåller fastighetsindelningsbestämmelser ska prövningar, som vanligtvis görs av lantmäterimyndigheten när detaljplanen genomförs, utföras redan i planärendet innan detaljplanen antas. Beroende på vad fastighetsindelningsbestämmelserna reglerar så kan prövningar enligt fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen eller anläggningslagen bli tillämpliga. Prövningen enligt dessa lagstiftningar ska redovisas i planbeskrivningen.

Det kan även beskrivas vad som kan hända om till exempel en fastighetsindelningsbestämmelse inte genomförs under genomförandetiden. En konsekvens av detta blir att lantmäterimyndigheten inte längre är bunden av kommunens bedömningar vilket kan leda till att det som bestämmelserna reglerar inte blir genomfört.

Ärendeinformation

Kommunen ska i planbeskrivningen också redovisa information om den aktuella detaljplanen, denna information kallas för ärendeinformation. Ärendeinformation är:

• kommunens namn,
• detaljplanens namn,
• kommunens diarienummer för detaljplanen,
• hänvisning till beslutsprotokollet,
• vilket datum detaljplanen är påbörjad, och
• vilket datum detaljplanen fick laga kraft.

Detaljplanens namn är det namn som kommunen gett detaljplanen under detaljplaneprocessen. Detaljplanens namn är ofta baserat på fastighetsbeteckningen på de fastigheter som omfattas av detaljplanen, men kan också vara ett populärnamn. 

Vilket datum en detaljplan anses vara påbörjad avgörs av kommunen. PBL reglerar inte hur eller när en detaljplan påbörjas utan kommunen behöver ha en tydlig rutin för hur planarbeten startas. Det är en fördel om rutinen anger att planarbetet startas vid ett kommunalt beslut, till exempel när kommunen fattar beslut om att påbörja ett planarbete.

Hänvisning till beslutsprotokollet anges först när detaljplanen antagits och protokollet justerats.

Detaljplanen får laga kraft när tiden för överklagande gått ut. Datumet anges därför först när planen fått laga kraft.

Laga kraft

Sortering och taggning av digital information

Planbeskrivningens information, så som text, bilder, kartor, diagram, tabeller med mera, sorteras och taggas digitalt i teman, grupper och ibland även undergrupper. Sorteringen innebär att den digitala informationen blir sökbar på den nivå den sorterats under.

Sorteringen och taggningen ska göras enligt listan i bilagan till Boverkets föreskrifter och allmänna råd om planbeskrivning. Beskrivning av planens huvuddrag och av överväganden som legat till grund för planens utformning ska sorteras och taggas under temat ”Beskrivning av detaljplanen” och innehållet grupperas utifrån vilken typ av information det handlar om. Om det finns en passande undergrupp så ska informationen också sorteras till denna. Finns ingen passande undergrupp behöver informationen inte sorteras på den nivån.

Läs mer i bilagan sist i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om planbeskrivning.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2020:8) om planbeskrivning (i Boverkets författningssamling)

Föreskrifterna innehåller inga regler om hur planbeskrivningen ska redovisas och struktureras i ett dokument. Sorteringen i teman, grupper och undergrupper behöver alltså inte användas som rubriker, utan samma stycke i planbeskrivningen kan tillhöra flera olika grupper. Så länge det blir tydligt är kommunen fri att utforma planbeskrivningen efter behov. Om det finns frågor inom temat som hör till olika grupper men som för tydlighetens skull behöver beskrivas i ett sammanhang är det ofta lämpligt att redovisa dessa frågor tillsammans.