Trafik

Användningen Trafik används för områden för väg- och spårtrafik med tillhörande anläggningar samt vägreservat. Här ingår spårområden och liknande anläggningar samt stations- och servicebyggnader. Även komplement till trafikverksamheten ingår i användningen.

Användningen Trafik

I användningen Trafik ingår all trafik och godstrafik inom kvartersmark. Till detta hör trafik med järnväg, bil, buss, taxi, bergbana, linbana med mera. Till användningen räknas också alla de byggnader och anläggningar som kan behövas både för verksamhetens drift och för service till resenärer. Det kan till exempel vara magasin, verkstäder, lastanordningar och tågstationer. På stationsområden får dessutom finnas butiker, resebyråer och liknande som ger service åt resenärer. Handel som inte är för resenärernas behov planeras istället som Detaljhandel.

Användningen Trafik kan även användas för vägreservat.

Tekniska anläggningar kan ingå

Tekniska anläggningar som krävs för verksamhetens drift ingår i användningen och behöver inte planläggas med användningen Tekniska anläggningar.

Trafikanläggningar kan rymmas inom andra användningar

De verksamheter som nämnts ovan planeras företrädesvis med användningen Trafik. Flera av verksamheterna kan också, beroende på dess omfattning, ingå i andra användningar. En mindre väntsal kan till exempel placeras på en allmän plats, ett busstorg eller en omstigningsplats kan rymmas inom användningen Centrum och bussverkstäder kan placeras inom Verksamheter. Större anläggningar som bussterminaler och tågstationer planeras dock som Trafik.

Områden för allmän trafik ingår inte i användningen Trafik utan bör utgöra allmän plats, Väg eller Gata.

Väg

Gata

Vägreservat

Ett område som ska utgöra väg eller gata inom allmän plats i framtiden, men som inte avses att bli utförd under innevarande detaljplans genomförandetid, kan regleras som kvartersmark med användningen Trafik, preciserat till Vägreservat. Det föreligger då inte någon utbyggnadsskyldighet för kommunen eller Trafikverket under planens genomförandetid och området är samtidigt skyddat från att bebyggelse uppförs inom det. Om marken är i enskild ägo kan vissa inlösenregler aktualiseras.

Det är olämpligt att bygga ut vägen eller gatan innan området har planerats som allmän plats i en ny detaljplan.

För att möjliggöra för fortsatt verksamhet och att marken brukas på ett meningsfullt sätt kan kommunen under genomförandetiden ange en tidsbegränsad tillfällig användning inom vägreservatet, till exempel reglera den med användningen Odling och djurhållning. Tiden för den tillfälliga användningen är begränsad till högst tio år efter att planens genomförandetid börjar löpa, men den är möjlig att förlänga. Bestämmelser om tillfällig användning innebär normalt en förmån för markägaren och det förutsätts därför att sådana bestämmelser inte används om markägaren motsätter sig det. För ett vägreservat där en tillfällig användning tillåts är det först när den tillfälliga användningen upphör som det blir aktuellt med inlösensskyldighet för kommunen. Utbyggnad av vägen eller gatan är sedan möjlig när området i en ny detaljplan har reglerats som allmän plats. Om utbyggnad av vägen eller gatan behöver ske innan genomförandetiden har gått ut är det endast möjligt om någon fastighetsägare som berörs inte motsätter sig det. (jfr prop. 1985/86:1 s. 585)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Skyddsavstånd inom detaljplan

I en detaljplan är det inte lämpligt att reglera skyddsavstånd genom måttangivelser i en planbestämmelse. Skyddsavstånd regleras istället indirekt genom att planen anpassas till de specifika förhållandena på platsen. I varje enskilt fall måste kommunen göra en bedömning av vilken omgivningspåverkan den planerade användningen har. Denna bedömning måste göras både för de verksamheter som redan finns etablerade och de verksamheter som planläggningen avser. Bedömningen kan grunda sig på verksamhetens karaktär, områdets topografi och den förhärskande vindriktningen, men också hur känslig den angränsande användningen är.

Detaljplanen utformas alltså så att den planerade verksamheten möjliggörs genom de planbestämmelser som krävs för att göra platsen lämplig. Det kan handla om lokalisering i förhållande till andra användningar eller om egenskapsbestämmelser för placering av byggnader och anläggningar, tekniska åtgärder eller skyddsåtgärder för att motverka exempelvis störningar till eller från omgivningen.

I planbeskrivningen beskrivs närmare vilken typ av verksamhet planen möjliggör.

När planen ska genomföras och en verksamhet eller anläggning ska lokaliseras inom området kan det krävas bygglov och prövning enligt annan lagstiftning exempelvis miljöbalken. För de flesta sådana prövningar krävs att åtgärden är planenlig.

Bestämmelsen måste följa föreskriften

I Boverkets föreskrifter om detaljplan anges vad som ingår i användningen Trafik, hur bestämmelsen ska formuleras och vilken bestämmelsekod bestämmelsen ska ha.

Formulering av bestämmelse	Bestämmelsekod
Trafik	DP_KM_T2

Precisering av bestämmelsen

Om ett område ska ha en särskild funktion som kommer att dominera användningen, få stor betydelse för områdets utformning eller innebära en betydande omgivningspåverkan så kan användningen preciseras. Användningen kan även preciseras om kommunen vill avgränsa användningen till en specifik funktion, exempelvis för att undvika störningar. Trafikområden innehåller många olika funktioner och behöver därför ofta preciseras.

En precisering innebär att enbart det som anges i preciseringen är tillåtet. En preciserad användningsbestämmelse ger alltså mindre utrymme för tolkning än då användningen inte preciseras. En precisering innebär att planen blir mindre flexibel samtidigt som det blir tydligt vilket ändamål som avses för området. Flera olika preciseringar av samma användning kan finnas inom samma detaljplan.

I Boverkets föreskrifter om detaljplan anges de preciseringar av Trafik som får användas. Om kommunen behöver göra en precisering som ryms inom Trafik men som inte finns med i föreskriften får kommunen formulera egna preciseringar. Detta görs genom att använda Annan precisering. På så sätt begränsar inte föreskriften kommunens möjlighet att göra regleringar i detaljplan. Preciseringar som inte finns med i föreskriften blir dock inte digitalt sökbara i samma utsträckning som övriga preciseringar och får endast användas när tillämpbar formulering saknas.

Formulering av precisering	Bestämmelsekod
Resecentrum	DP_KM_T2_Resecentrum
Busstation	DP_KM_T2_Busstation
Järnvägsstation	DP_KM_T2_Jarnvagsstation
Taxistation	DP_KM_T2_Taxistation
Järnväg	DP_KM_T2_Jarnvag
Spårväg	DP_KM_T2_Sparvag
Tunnelbana	DP_KM_T2_Tunnelbana
Linbana	DP_KM_T2_Linbana
Spårreservat	DP_KM_T2_Sparreservat
Vägreservat	DP_KM_T2_Vagreservat
[Annan precisering]	DP_KM_T2_Annan

En närmare utformning av ett område regleras med egenskapsbestämmelser.

Redovisning av regleringar i detaljplan

Det finns inga bindande regler för hur en detaljplans reglering ska redovisas på plankartan. Det enda krav som måste uppfyllas är det så kallade tydlighetskravet som finns i plan- och bygglagen, PBL, och som ställer krav på att alla regleringar som görs i en detaljplan ska vara tydliga. Tydlighetskravet är i sig teknikneutralt och kan uppfyllas på flera olika sätt vilket innebär att redovisningen av regleringar i detaljplan kan göras på olika sätt så länge det tydligt framgår vad som regleras. Med den digitala teknikens hjälp är det därför möjligt att ta fram nya sätt att redovisa planbestämmelser.

Redovisning enligt det allmänna rådet om redovisning av reglering i detaljplan

Ett sätt att redovisa regleringar i detaljplan är att följa Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan. Vid redovisning enligt det allmänna rådet kan användningen Trafik anges med versalt T på plankartan och vid färgläggning av detaljplanen ges användningen grå färg.

Enligt det allmänna rådet kan precisering anges genom att beteckningen förses med index i form av en nedsänkt siffra, exempelvis T₁ - Vägreservat.

Det allmänna rådet anger bara ett sätt som redovisningen kan göras för att tillgodose kravet på tydlighet i PBL och föreskriftens regler. Redovisningen kan alltså även göras på andra sätt. För att underlätta framtida tolkning av detaljplanen är det lämpligt att det framgår av detaljplanen om det allmänna rådet använts.