Planbestämmelser enligt föreskriften

Boverkets föreskrift om detaljplan anger vilka planbestämmelser som får användas i detaljplaner. Föreskriften anger även vad planbestämmelserna reglerar och i vissa fall hur de ska formuleras. Det finns också bestämmelsekoder för de olika planbestämmelserna. Koderna fungerar som digitala identifierare och gör planbestämmelserna sökbara.

Enhetliga bestämmelser

Planbestämmelser som används i detaljplaner bör så långt som möjligt vara enhetliga eftersom det underlättar tolkning och skapar rättssäkerhet. Föreskriften anger därför vilka planbestämmelser som får användas, vad de reglerar och i vissa fall hur de ska formuleras. För att planbestämmelserna ska vara digitalt överförbara och sökbara på ett enhetligt sätt anges också vilka bestämmelsekoder dessa ska ha.

Bestämmelsekoderna fungerar som digitala identifierare vilket innebär att planbestämmelserna blir sökbara. Till exempel gör koderna det möjligt att söka ut planbestämmelser av en viss typ som använts i en eller flera detaljplaner. Det kan handla om att söka ut planbestämmelser som reglerar byggrätt eller vilka planbestämmelser som skyddar kulturvärden inom ett visst område.

Användningsbestämmelser

I föreskriften anges de användningsbestämmelser som får användas i en detaljplan. Det beskrivs vad användningen reglerar och vad som ingår i användningen. Beskrivningarna är bindande vid val av användningsbestämmelser och ska även användas vid tolkning av bestämmelsen. Normalt är beskrivningarna allmänt hållna för att bestämmelserna ska gå att använda i flera olika situationer.

Till varje användningsbestämmelse finns tabeller som anger hur bestämmelserna ska formuleras samt vilka bestämmelsekoder som gäller för dessa. Inga andra formuleringar eller bestämmelsekoder får användas.

Exempel på tabell för användningsbestämmelser

Exempel på tabell för precisering av användningsbestämmelser

Tabellerna innehåller en grundformulering för bestämmelsen och hur den får preciseras. En precisering innebär att endast det som anges i preciseringen är tillåtet. Om ingen av preciseringarna passar får kommunen formulera egna preciseringar genom att använda [Annan precisering] och den tillhörande bestämmelsekoden. Möjligheten att använda [Annan precisering] finns för de flesta av användningsbestämmelserna. Där tabellen saknar möjlighet till egen precisering beror det på att de preciseringar som anges är de enda som får användas. Eftersom egna preciseringar inte blir digitalt sökbara i samma utsträckning som övriga preciseringar får de endast användas när tillämpbar formulering saknas.

Om det inte finns en användningsbestämmelse som passar får kommunen formulera egna användningsbestämmelser genom att använda Annan allmän plats och Annan kvartersmark. Dessa bestämmelser har endast [Annan precisering] och kan därför formuleras fritt efter behov. Användningsbestämmelsen ska ha den kod som föreskriften anger. Sådana bestämmelser blir inte digitalt sökbara i samma utsträckning som övriga bestämmelser och får därför bara användas i undantagsfall när annan lämplig användning saknas i föreskriften.

Egenskapsbestämmelser

I föreskriften anges de egenskapsbestämmelser som får användas i en detaljplan. Det beskrivs vad egenskapsbestämmelsen reglerar. Beskrivningarna är bindande vid val av egenskapsbestämmelser och ska även användas vid tolkning av bestämmelsen. Normalt är beskrivningarna allmänt hållna för att egenskapsbestämmelserna ska gå att använda i flera olika situationer.

Till varje egenskapsbestämmelse finns en tabell som anger tillgängliga underkategorier. I några av tabellerna står även hur bestämmelserna ska formuleras. För varje formulering eller underkategori finns tillhörande bestämmelsekoder eller underkategorikoder. Inga andra planbestämmelser, underkategorier, formuleringar eller koder får användas.

Egenskapsbestämmelser innehåller mer detaljerad information än användningsbestämmelser och formuleringen behöver kunna anpassas till varje situation. Till exempel behöver en egenskapsbestämmelse om skydd av kulturvärden ange vad skyddet syftar till och en bestämmelse om nockhöjd behöver ange en siffra som anger vilken höjd som gäller. Föreskriften styr därför inte hur de flesta egenskapsbestämmelserna ska formuleras. Om formulering saknas i tabellen betyder det att kommunen ska välja en lämplig underkategori och själv formulera planbestämmelsen.

Exempel på tabell med egenskapsbestämmelser sorterade i underkategorier

Varje underkategori har en egen underkategorikod. Detta innebär att varje underkategori blir digitalt sökbar även om bestämmelseformuleringen inte blir det. Det går då att söka fram exempelvis egenskapsbestämmelser som sorterats i underkategorin Grundläggning oavsett hur bestämmelserna är formulerade. Om lämplig underkategori saknas får kommunen använda den öppna underkategorin i tabellen med tillhörande underkategorikod. Sådana bestämmelser blir inte digitalt sökbara i samma utsträckning som övriga bestämmelser.

För de så kallade byggrättsbestämmelserna, utnyttjandegrad, höjd på byggnadsverk, takvinkel och fastighetsstorlek, anger föreskriften hur de ska formuleras. För dessa bestämmelser finns en bestämmelsekod för varje formulering. I varje formulering finns fritextfält där en variabel ska anges. I vissa formuleringar finns också valbara fritextfält där ytterligare information kan anges om det behövs för att anpassa bestämmelsen till en viss situation.

Exempel på tabell med formulerade egenskapsbestämmelser

Kommunen får även formulera egna byggrättsbestämmelser med stöd av tabellraden som anger [fritext]. Sådana bestämmelser blir inte digitalt sökbara och analyserbara i samma utsträckning som övriga bestämmelser. Dessa får därför bara användas i undantagsfall när annan lämplig formulering saknas i tabellen.

Planbestämmelsekatalogen

Sedan 2017 finns Planbestämmelsekatalogen tillgänglig på PBL kunskapsbanken. Planbestämmelsekatalogen utgör vägledning för planbestämmelser och innehåller bland annat alla de planbestämmelser, bestämmelsekoder och underkategorikoder som anges i föreskriften. Varje bestämmelse i katalogen har också ett UUID som är en unik kod avsedd för maskinell inläsning.

För användningsbestämmelser innehåller katalogen både de bestämmelser och preciseringar av bestämmelser som anges i föreskriften. För de egenskapsbestämmelser där föreskriften endast reglerar underkategorier innehåller Planbestämmelsekatalogen förslag på formuleringar som kommunen kan använda. För dessa förslag på formuleringar är inte koderna bestämda i föreskriften. Bestämmelserna blir dock fortfarande sökbara om koderna från katalogen används.

Boverket rekommenderar att Planbestämmelsekatalogen används för att ta fram detaljplaner eftersom det garanterar att reglerna om planbestämmelser och koder i föreskriften följs. När olika exempel på bestämmelseformuleringar som finns inom underkategorierna används garanterar det att bestämmelsen blir sökbar.

Planbestämmelsekatalogen innehåller också bestämmelser som rekommenderats i äldre allmänna råd och vägledningar av Boverket och motsvarande ansvariga myndigheter från 1949 och framåt. Dessa kan användas för tolkning och digitalisering av planer som inte är upprättade enligt föreskriften. Äldre planer som tolkas om till nu gällande system utifrån föreskriften blir sökbara på samma sätt som nya planer. Vid omtolkning är det dock viktigt att komma ihåg att det alltid är den ursprungliga planen som är det juridiskt gällande dokumentet.

Så fungerar Planbestämmelsekatalogen