Skydd mot störningar

Granskad: 18 oktober 2023

Bestämmelser om skydd mot störningar används för att reglera skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion, skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen samt högsta tillåtna nivåer på störning.

Bestämmelser om skydd mot störningar

Med bestämmelser om skydd mot störning kan kommunen på kvartersmark reglera möjligheten att utföra skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion. Även skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen kan regleras. Syftet med dessa bestämmelser är att med detaljplanen skapa förutsättningar för att den angivna markanvändningen och lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk inom planområdet blir lämplig. Även högsta tillåtna nivåer på störningar kan regleras för att bevara sådana förutsättningar som är viktiga för att markanvändning och lokalisering av bebyggelse och byggnadsverk ska vara fortsatt lämplig. Skälet till att skydd mot störningar regleras ska anges och motiveras i planbeskrivningen.

12 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion,
   2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
   3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.

Skydd mot störningar

18 §    Bestämmelser om skydd mot störningar ska tillämpas på kvartersmark för att reglera skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion, skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen samt högsta tillåtna nivåer på störning.

Tabell 7.21 Skydd mot störningar

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Motiv till detaljplanens reglering

3 §    I planbeskrivningen ska kommunen redovisa motiven till de enskilda regleringarna i detaljplanen. Redovisningen ska göras utifrån detaljplanens syfte och 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900).

Störningar kan hanteras på olika sätt. Om det är möjligt så bör störningen avlägsnas eller mildras vid källan, till exempel genom överenskommelser. Om detta inte är möjligt så kan kommunen i detaljplan till exempel reglera markanvändning, placering, utformning, utförande av byggnader eller bestämmelser om mark och vegetation. Om dessa regleringar inte är tillräckliga kan även bestämmelser om skydd mot störningar användas.

Använd planbestämmelser för åtgärder för att hantera risk

Skyddsåtgärder enligt 4 kap 12 § 1 och 2

Skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion

Kommunen kan i detaljplan reglera skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion. Detta innebär att kommunen säkerställer möjligheten att vidta skyddsåtgärder som kan vara nödvändiga för att detaljplanen ska kunna antas. Detta med hänsyn till det allmänna kravet i plan- och bygglagens andra kapitel på att bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion.

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

12 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion,
   2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
   3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.

Skydd mot störningar

18 §    Bestämmelser om skydd mot störningar ska tillämpas på kvartersmark för att reglera skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion, skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen samt högsta tillåtna nivåer på störning.

Tabell 7.21 Skydd mot störningar

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Dessa bestämmelser används för att säkerställa att det är möjligt att vidta skyddsåtgärder som är nödvändiga för att ett markområde ska bli lämpligt att bebygga. Det kan till exempel handla om skyddsvallar, erosionsskydd, avåkningsskydd, plank, förbud mot eller krav på avschaktning och stödfyllning. Skyddsåtgärder mot översvämning och erosion kan vara ett sätt för kommunen att i detaljplan hantera det ökade behovet av klimatanpassning.

Skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen

I detaljplanen får kommunen föra in bestämmelser om skyddsåtgärder mot störningar från omgivningen. Det kan handla om skyddsåtgärder mot störningar, som till exempel buller, ljus, vibrationer eller liknande, som behövs med hänsyn till kraven på hälsoskydd, säkerhet och goda yttre miljöförhållanden. Exempel på skyddsåtgärder kan vara vallar och plank.

Skydd mot störningar

18 §    Bestämmelser om skydd mot störningar ska tillämpas på kvartersmark för att reglera skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion, skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen samt högsta tillåtna nivåer på störning.

Tabell 7.21 Skydd mot störningar

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Det är endast möjligt att placera störningsskydd inom planområdet och det är den markanvändning som ska tillåtas genom planen som ska skyddas mot störningar. Bestämmelser om skyddsåtgärder för att motverka störningar kan alltså endast användas för att möjliggöra skydd mot störningar från omgivningen. Om bestämmelser som ska motverka störningar behövs i anslutning till en störande verksamhet inom planområdet används istället bestämmelser om placering, utformning eller utförande.

Placering

8 §    Bestämmelser om placering ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsverks och tomters placering.

Tabell 7.7 Placering

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Utformning

9 §    Bestämmelser om utformning ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsverks form, färg och material, fasadutsmyckningar, typer av byggnadsverk samt utformning av tomt.

Tabell 7.8 Utformning

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Utförande

10 §    Bestämmelser om utförande ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsteknik och markens genomsläpplighet.

Tabell 7.9 Utförande

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Komplettera med villkor för lov eller startbesked

För att säkerställa att skyddsåtgärder kommer till stånd behöver bestämmelserna kompletteras med bestämmelser om villkor för lov eller startbesked. Ett sådant villkor innebär att lov eller startbesked för det som ska skyddas endast får ges under förutsättning att skyddsåtgärderna är utförda.

Villkor för lov

21 §    Bestämmelser om villkor för lov ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att lov för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Tabell 7.28 Villkor för lov, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Tabell 7.29 Villkor för lov, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Villkor för startbesked

22 §    Bestämmelser om villkor för startbesked ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Tabell 7.30 Villkor för startbesked, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Tabell 7.31 Villkor för startbesked, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Ett villkor om att en skydds- eller säkerhetsåtgärd måste vidtas får, bortsett från när det gäller omgivningsbuller, endast omfatta åtgärder som kan vidtas på den egna tomten och som syftar till att göra den egna tomten lämplig.

14 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
   1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
   2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
   3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
   4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
   5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902) .

Villkor för lov eller startbesked kan endast bestämmas för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning och är därmed främst tillämpliga för ny bebyggelse eller då användningen ändras. I en plan som i huvudsak reglerar befintliga förhållanden får planbestämmelser om skyddsåtgärder därför inte någon större verkan då de sällan går att villkora.

14 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
   1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
   2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
   3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
   4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
   5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902) .

Villkor för att förebygga olägenheter från omgivningsbuller

Villkor som förutsätter att åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits kan utöver anordningar på den egna tomten även avse åtgärder på andra fastigheter. Villkor för att förebygga störningar från omgivningsbuller begränsas inte heller till att åtgärder ska utföras inom planområdet. När den här typen av bestämmelse används är det viktigt att kommunen har gjort bedömningen att de åtgärder villkoren avser kommer att kunna genomföras. Detta eftersom den enskilde fastighetsägaren som är beroende av de villkorade åtgärderna annars inte kan utnyttja sin byggrätt. Det är också viktigt att klarlägga hur drift och underhåll av det som åtgärden avser ska skötas. (jfr prop. 2013/14:128 sid. 47 f.)

Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, prop. 2013/14:128 (på Sveriges riksdags webbplats)

Precisera bestämmelserna för att få önskad effekt

En förutsättning för att det i en detaljplan ska gå att medge bebyggelse med skyddsåtgärder kopplade till villkor för lov eller förhandsbesked är att det redan vid detaljplaneläggningen kan visas att marken genom den föreslagna skydds- eller säkerhetsåtgärden blir lämplig att bebygga. Åtgärderna som ska regleras behöver därför vara så preciserade och effektbeskrivna att det står klart att de är genomförbara och får önskad effekt. (jfr prop. 2009/10:170 sid 209)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

En bestämmelse om en skyddsåtgärd kan reglera att en skyddsåtgärd får placeras på en viss plats, och bestämma anordningens utformning. Bestämmelsen kan också ange vad skyddet ska uppnå och på vilken plats detta ska uppnås, alltså exempelvis hur mycket en viss anordning ska dämpa buller. Om en viss teknisk lösning eller ett visst material behövs kan detta regleras i bestämmelsen även om detta så långt det är möjligt bör undvikas.

Tillämpning av planbestämmelser om skyddsåtgärder

Enligt plan- och bygglagen, PBL, har fastighetsägare en principiell rätt till pågående markanvändning. Befintlig bebyggelse får finnas kvar i strid mot bestämmelser i en ny detaljplan. Det går därför inte att kräva omedelbar efterlevnad av en planbestämmelse så fort beslutet att anta planen vunnit laga kraft. Krav på att planen följs kan ställas först då någon förändring ska ske, till exempel när någon ansöker om lov.

Bestämmelser om skydd mot störningar som reglerar skyddsåtgärder behöver kombineras med bestämmelser om villkor för att byggnadsnämnden ska kunna kontrollera att åtgärden blir utförd. Villkoret krävs för att säkerställa att skyddsåtgärderna genomförs innan det som ska skyddas får lov eller startbesked. Innan bygglov eller startbesked lämnas kontrolleras att åtgärden är utförd så att villkoret är uppfyllt. För att byggnadsnämnden i lovskedet ska kunna avgöra om åtgärden uppfyller bestämmelsen krävs att sökanden lämnar in de handlingar som behövs för att kunna avgöra om villkoret är uppfyllt.

Villkor för lov

21 §    Bestämmelser om villkor för lov ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att lov för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Tabell 7.28 Villkor för lov, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Tabell 7.29 Villkor för lov, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Villkor för startbesked

22 §    Bestämmelser om villkor för startbesked ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Tabell 7.30 Villkor för startbesked, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Tabell 7.31 Villkor för startbesked, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30 a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

21 §
  En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.

En ansökan om lov ska dessutom innehålla
   1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga enligt det som följer av 10 kap. 9 och
10 §§, och
   2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt
10 kap., om ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring av ett en- eller tvåbostadshus.

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 32 b § har använts för projektering och sökanden önskar att bygglov med stöd av 32 c § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska en ansökan om lov dessutom innehålla en uppgift om vilket företag som har använts. Lag (2022:1084) .

Andra typer av bestämmelser kan reglera skydd

Skydd kan också åstadkommas genom regleringar av byggnadstekniska åtgärder. Detta regleras då med bestämmelser om utförande och kräver inte komplettering med bestämmelser om villkor för lov eller startbesked eftersom bestämmelser om utförande tas om hand i bygglovet eller i startbeskedet. Det kan exempelvis handla om att reglera hur en byggnad ska grundläggas. Bestämmelser om markens anordnande och vegetation kan användas för att göra marken lämplig ur hälso- och säkerhetssynpunkt. Det kan till exempel handla om markhöjder för avrinning. Även bestämmelser om placering av bebyggelsen eller begränsningar av markens utnyttjande kan användas för att skapa skydd.

Begränsning av markens utnyttjande

5 §    Bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande ska tillämpas på kvartersmark för att reglera att marken inte får förses med byggnadsverk eller viss typ av byggnadsverk, att marken endast får endast förses med viss typ av byggnadsverk eller att marken endast får förses med byggnadsverk under mark.

Tabell 7.4 Begränsning av markens utnyttjande

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Placering

8 §    Bestämmelser om placering ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsverks och tomters placering.

Tabell 7.7 Placering

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Utformning

9 §    Bestämmelser om utformning ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsverks form, färg och material, fasadutsmyckningar, typer av byggnadsverk samt utformning av tomt.

Tabell 7.8 Utformning

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Utförande

10 §    Bestämmelser om utförande ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsteknik och markens genomsläpplighet.

Tabell 7.9 Utförande

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

13 §    Bestämmelser om markens anordnande och vegetation ska tillämpas på kvartersmark för att reglera markförhållanden, vegetation och parkering.

Tabell 7.12 Markens anordnade och vegetation

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Stängsel, utfart och annan utgång

Ibland bättre att reglera som allmän plats

Ofta kan det vara lämpligt att kommunen ansvarar för att en skyddsåtgärd genomförs istället för att ansvaret läggs på privata fastighetsägare. Detta kan göras genom att en skyddsåtgärd placeras inom allmän plats med kommunalt huvudmannaskap. Kommunen är skyldig att anlägga den allmänna platsen i den takt som detaljplanen genomförs vilket innebär att skyddsåtgärden behöver vidtas när planen genomförs. Skyddsåtgärder på allmän plats kan användas då det inte räcker med en skyddsåtgärd på en enskild tomt utan skyddsåtgärden behöver genomföras i ett större sammanhang. Det kan också användas i befintliga miljöer där det inte är möjligt att villkora lov eller startbesked.

18 §
  Efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ska kommunen ordna de gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för, så att platserna kan användas för deras avsedda ändamål.

Kommunen ska upplåta platserna för allmän användning så snart det område som platserna finns inom har bebyggts enligt planen eller, om genomförandetiden har löpt ut, efter hand som bebyggelsen färdigställs.

När platserna upplåts för allmän användning ska de vara ordnade på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. De ska i fråga om gatubredd, höjdläge och utformning i övrigt följa detaljplanen. Kommunen får göra små avvikelser från planen, om det inte motverkar syftet med planen.

Högsta tillåtna nivåer på störning enligt 4 kap 12 § 3

Om det finns särskilda skäl får kommunen i detaljplan bestämma högsta tillåtna värden för störningar genom luftföroreningar, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av miljöbalkens nionde kapitel. En förutsättning för en sådan reglering är att störningarna ska ha en viss varaktighet. Bestämmelserna används för att garantera att en lokalisering som prövats lämplig även fortsatt blir lämplig.

12 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion,
   2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
   3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.

Skydd mot störningar

18 §    Bestämmelser om skydd mot störningar ska tillämpas på kvartersmark för att reglera skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion, skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen samt högsta tillåtna nivåer på störning.

Tabell 7.21 Skydd mot störningar

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Möjligheterna att införa högsta tillåtna värden är begränsade eftersom det krävs särskilda skäl för regleringen. Sådana skäl kan vara att detaljplanen avser särskilt störningskänslig verksamhet, till exempel vissa typer av vårdinrättningar, en skola för särskilt känsliga personer eller ett laboratorium för störningskänslig verksamhet. Den här typen av bestämmelser är alltså inte generellt sett avsedd att användas vid planläggning av exempelvis bostäder. Ett särskilt skäl kan också vara att detaljplaneområdets lokalisering innebär att kommunen behöver ange en gränsnivå för den framtida miljöbelastning som i ett visst avseende kan tillåtas för planområdet. Vid planläggning där bestämmelser om högsta nivåer används bör kommunen också överväga behovet av att reglera placering, utförande eller skyddsåtgärder. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 164 f. och 584 f.)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

12 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion,
   2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
   3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.

En bestämmelse om högsta tillåtna nivåer riktar sig mot och ställer krav på den verksamhet som är störande. Till skillnad från andra regleringar i en detaljplan kan bestämmelser om störningsnivåer riktas både mot verksamheter inom och utanför planområdet. Bestämmelserna kan reglera vilka nivåer som får nå planområdet eller den störningskänsliga verksamheten.

Vid planläggningen måste hänsyn tas till givna tillstånd enligt miljöbalken och den verksamhet som potentiellt kan komma att bedrivas på en viss plats enligt befintliga tillstånd. Bestämmelser om högsta tillåtna värden för störningar är alltså inte tänkta att användas för att minska befintliga störningar. Det är endast möjligt att reglera bort möjligheten att ge tillstånd till en ökad störning jämfört med vad ett tillstånd tillåter. Om en detaljplan innehåller bestämmelser med högsta tillåtna störningsnivåer, får nya verksamheter som orsakar störningar över denna nivå inte komma till stånd. Pågående verksamheter påverkas endast på så sätt att nya tillstånd inte kan ges för störningar som överskrider det bestämmelsen medger. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 585 f.)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Bestämmelser om högsta tillåtna nivåer på störningar bör inte användas om samma nivåer på störningar redan generellt är reglerad i annan lagstiftning för den verksamhet som avses.

Tillämpning av planbestämmelser om högsta nivå på störning

Bestämmelser om högsta nivå på störning riktar sig inte till den som ska bygga den särskilt störningskänsliga verksamheten utan till den som ger upphov till störningen. Den här typen av bestämmelser prövas därför inte i lovet för den särskilt störningskänsliga verksamheten. Bygglovet för den särskilt störningskänsliga verksamheten är alltså oberoende av en sådan planbestämmelse.

Planbestämmelserna kan istället tillämpas vid tillstånds- eller dispensprövning enligt miljöbalken för den verksamhet som ger upphov till störningen. Enligt miljöbalken får ett tillstånd eller en dispens inte ges i strid mot en detaljplan. Det innebär att ett tillstånd för miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet inte får strida mot en bestämmelse om högsta nivå på störning. Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. Det är den myndighet som prövar tillståndsfrågan som avgör om en verksamhet är förenlig med detaljplanen men yttrande kan inhämtas från kommunen i frågan.

6 §
  För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Vid prövning av frågor enligt 7 kap., tillståndsprövning enligt 9 och 11 kap., regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. och prövning av verksamheter enligt 9 kap. 6, 6 a och 6 b §§, 11 kap. 9 a § och 12 kap. 6 § ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden.

Ett tillstånd eller en dispens får inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900). Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. Lag (2013:758) .

Undvik att reglera nivåer på störningar

Även om det i undantagsfall är möjligt att reglera högsta tillåtna nivåer på störningar är en sådan reglering oftast inte lämplig. Riktvärden eller nivåer för till exempel buller, skyddsavstånd, luftföroreningar med mera anger värden som behöver klaras inom planområdet för att marken ska bli lämplig. Det är utifrån dessa värden som detaljplanen utformas med de regleringar som behövs för att marken ska bli lämplig för den planerade användningen. För att riktvärden och nivåer ska klaras kan flera olika typer av planbestämmelser användas, som till exempel användning, placering, utformning, utförande och skydd mot störningar.

Bestämmelsen måste följa föreskriften

I Boverkets föreskrifter om detaljplan anges vad som kan regleras med en bestämmelse om skydd mot störningar, vilka underkategorier som bestämmelsen ska sorteras under och vilken kod som hör till respektive underkategori. Det är endast de underkategorier och koder som räknas upp i föreskriften som får användas.

Underkategori Underkategorikod
Buller DP_KM_Eg_Skydd_Buller
Vibration DP_KM_Eg_Skydd_Vibration
Ljus DP_KM_Eg_Skydd_Ljus
Markföroreningar DP_KM_Eg_Skydd_Markfororening
Olyckor DP_KM_Eg_Skydd_Olyckor
Översvämning DP_KM_Eg_Skydd_Oversvamning
Erosion DP_KM_Eg_Skydd_Erosion
Högsta tillåtna värden DP_KM_Eg_Skydd_HogstaTillatnaVarden
Annat skydd mot störningar DP_KM_Eg_Skydd_AnnatSkyddMotStorning
Skydd mot störningar

18 §    Bestämmelser om skydd mot störningar ska tillämpas på kvartersmark för att reglera skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion, skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen samt högsta tillåtna nivåer på störning.

Tabell 7.21 Skydd mot störningar

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Kommunen kan formulera bestämmelsen själv, så länge den ryms under någon av underkategorierna. Det går också att hämta en formulering ur Boverkets Planbestämmelsekatalog.

Formulering av bestämmelser om skydd mot störningar

Vid formulering av bestämmelser om skydd mot störningar är det viktigt att det av bestämmelserna framgår vad som krävs av skyddet eller hur det ska utformas för att få den effekt som krävs. Det kan handla om att formuleringen behöver innehålla en beskrivning av vad skyddet ska uppnå och på vilken plats detta ska uppnås, vilka skyddande egenskaper som krävs av skyddet, hur högt, djupt, långt eller brett skyddet ska vara, om det ska vara i något särskilt material eller om en särskild teknisk lösning krävs.

Redovisning av regleringar i detaljplan

Det finns inga bindande regler för hur en detaljplans reglering ska redovisas på plankartan. Det enda krav som måste uppfyllas är det så kallade tydlighetskravet som finns i PBL och som ställer krav på att alla regleringar som görs i en detaljplan ska vara tydliga. Tydlighetskravet är i sig teknikneutralt och kan uppfyllas på flera olika sätt vilket innebär att redovisningen av regleringar i detaljplan kan göras på olika sätt så länge det tydligt framgår vad som regleras. Med den digitala teknikens hjälp är det därför möjligt att ta fram nya sätt att redovisa planbestämmelser.

32 §
  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Redovisning enligt det allmänna rådet om redovisning av reglering i detaljplan

Ett sätt att redovisa regleringar i detaljplan är att följa Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan. Vid redovisning enligt det allmänna rådet kan en egenskapsbestämmelse om skydd mot störningar anges med beteckningen m på plankartan.

7.18 Skydd mot störningarAllmänt rådBestämmelser om skydd mot störningar kan betecknas m.

Vid reglering med flera olika bestämmelser om skydd mot störningar i samma detaljplan kan detta redovisas genom att beteckningen indexeras med en nedsänkt siffra, till exempel m1, m2 och så vidare.

2.3 Indexering av beteckningarAllmänt rådVid precisering av planbestämmelser eller vid olika formuleringar av planbestämmelser med samma beteckning kan detta redovisas genom att beteckningen indexeras med en nedsänkt siffra.

Alla planbestämmelser kan redovisas i en lista med planbestämmelser. Bestämmelser om skydd mot störningar kan redovisas under rubriken Egenskapsbestämmelser för kvartersmark. 

2.1 Redovisning av planbestämmelser m.m. Allmänt rådDetaljplanens bestämmelseformuleringar och beteckningar kan redovisas i en lista med planbestämmelser.Listan med planbestämmelser kan redovisas med följande rubriker: 
  • 1.  Gränslinjer. 
  • 2.  Användning av allmän plats. 
  • 3.  Användning av kvartersmark. 
  • 4.  Användning av vattenområde. 
  • 5.  Egenskapsbestämmelser för allmän plats. 
  • 6.  Egenskapsbestämmelser för kvartersmark.
  • 7.  Egenskapsbestämmelser för vattenområde.
  • 8.  Genomförandetid.
Var en planbestämmelse gäller kan på plankartan redovisas med beteckningar och olika typer av gränslinjer. Om en planbestämmelse gäller all kvartersmark, all allmän plats eller allt vattenområde behövs ingen beteckning på plankartan.

Det allmänna rådet anger bara ett sätt som redovisningen kan göras för att tillgodose kravet på tydlighet i PBL och föreskriftens regler. Redovisningen kan alltså även göras på andra sätt. För att underlätta framtida tolkning av detaljplanen är det lämpligt att det framgår i detaljplanen om det allmänna rådet använts.

2.2 Redovisning av ärendeinformationAllmänt rådInformation enligt 2 kap. 4–6 §§ Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan kan redovisas på detaljplanen.Om dessa allmänna råd har använts för redovisning kan det anges tillsammans med informationen enligt första stycket.

32 §
  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Boverket (2023). Skydd mot störningar. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/planbestammelser/egenskapsbestammelser_/storningar/ Hämtad 2024-12-21