Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Planering / Detaljplanering / Att reglera med detaljplan / Egenskapsbestämmelser / Utformning
Egenskapsbestämmelser

Utformning

Granskad: 28 augusti 2023

Bestämmelser om utformning används för att reglera byggnadsverks form, färg och material, fasadutsmyckningar, typer av byggnadsverk samt utformning av tomter.

Bestämmelser om utformning

Med bestämmelser om utformning kan kommunen på kvartersmark reglera form, färg och material på byggnadsverk. Kommunen kan även reglera fasadutsmyckningar och typer av byggnadsverk. Utformningsbestämmelser kan också användas för att reglera utformning av tomter. Utformningen kan regleras för att ta tillvara specifika förutsättningar eller traditioner på platsen. Bestämmelserna kan också användas om ett syfte med planen är att området ska ha ett visst gestaltningsmässigt uttryck.

Utformning

9 §    Bestämmelser om utformning ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsverks form, färg och material, fasadutsmyckningar, typer av byggnadsverk samt utformning av tomt.

Tabell 7.8 Utformning

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

16 §
   I en detaljplan får kommunen
   1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
   2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .

Varför använda utformningsbestämmelser

Det är bara lämpligt att använda bestämmelser om utformning om det finns särskilda skäl för att ta hänsyn till förhållanden på platsen eller i omgivningen. Förhållanden att ta hänsyn till är i första hand natur- och kulturvärden eller anpassning till terrängen.

Utformningsbestämmelser kan också användas om det finns en ambition om en speciell karaktär eller arkitektoniskt uttryck. Sådana bestämmelser måste alltid vara väl underbyggda och ha ett tydligt stöd i planens syfte. Bland annat kan det vara att det finns stöd i översiktsplanen, gestaltningsprogram eller andra politiska beslut om en viss utformning av ett område.

Skälet till att utformningen regleras ska anges och motiveras i planbeskrivningen.

Motiv till detaljplanens reglering

3 §    I planbeskrivningen ska kommunen redovisa motiven till de enskilda regleringarna i detaljplanen. Redovisningen ska göras utifrån detaljplanens syfte och 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900).

Vad kan regleras med utformningsbestämmelser

Med utformningsbestämmelser kan kommunen reglera form på byggnadsverk eller på delar av byggnadsverk som exempelvis takutformning, takkupor, andel fönsterarea, fönstersättning, burspråk, entréer, verandor, balkonger eller antal våningar som en byggnad visuellt uppfattas ha utifrån. Kommunen kan också reglera material och färgsättning på till exempel fasad, tak eller på specifika byggnadsdelar. Det går även att reglera fasadutsmyckning.

Kommunen kan med utformningsbestämmelser reglera vilken typ av bebyggelse som får finnas över eller under mark, det kan till exempel vara flerbostadshus eller en- och tvåbostadshus. Det kan också handla om att byggnader ska vara friliggande eller sammanbyggda så som parhus, kedjehus och radhus. Om marken är starkt sluttande och det av olika skäl inte är lämpligt att tillåta större schaktningar eller utfyllnader kan kommunen anse att markområdet bäst utnyttjas om bostadshusen utformas som suterränghus.

Utformningsbestämmelser kan även användas för att reglera bort sådant som inte är lämpligt på platsen. Det kan till exempel handla om att kommunen inte vill tillåta utkragande byggnadsdelar som balkonger och loftgångar. 

Utformning av tomter

Enligt plan- och bygglagen, PBL, kan kommunen i detaljplan reglera utformning av tomter. Utformningsbestämmelser kan då användas. Det går till exempel att slå vakt om befintliga mark- och naturförhållanden som behöver bibehållas. Det kan handla om en träddunge eller berg i dagen som ska finnas kvar för att skapa en bra lekmiljö eller bibehållande av vegetation för att motverka ras, skred och erosion. Det går också att utforma tomten för att ge förutsättningar för olika typer av ekosystemtjänster.

16 §
   I en detaljplan får kommunen
   1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
   2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .

Utformningsbestämmelser eller skydd av kulturvärden och varsamhetsbestämmelser

När det handlar om att skydda utformning av bebyggelse i befintliga kulturhistoriskt värdefulla områden ska bestämmelser om skydd av kulturvärden eller varsamhetsbestämmelser användas.

Skydd av kulturvärden

15 §    Bestämmelser om skydd av kulturvärden ska på allmän plats tillämpas för att reglera hur befintliga miljöer som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas.

Bestämmelser om skydd av kulturvärden ska på kvartersmark tillämpas för att reglera hur befintliga byggnader, bygglovspliktiga anläggningar, bebyggelseområden och tomter som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas.

Tabell 7.15 Skydd av kulturvärden, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Tabell 7.16 Skydd av kulturvärden, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Varsamhet

17 §    Bestämmelser om varsamhet ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera vilka karaktärsdrag och värden hos befintliga byggnader och bygglovspliktiga anläggningar som varsamheten speciellt ska inriktas på.

Tabell 7.19 Varsamhet, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Tabell 7.20 Varsamhet, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Tillämpning av planbestämmelse om utformning

Bestämmelser om utformning prövas i bygglovsskedet för byggnadsverk eller åtgärder som kräver lov. För att byggnadsnämnden i lovskedet ska kunna avgöra om åtgärden uppfyller bestämmelsen krävs att sökanden lämnar in de handlingar som behövs för prövningen. En åtgärd behöver alltså uppfylla utformningsbestämmelsen för att nämnden ska bevilja bygglov.

30 §
   Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30 a §
   Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

21 §
   En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.

En ansökan om lov ska dessutom innehålla
   1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga enligt det som följer av 10 kap. 9 och
10 §§, och
   2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt
10 kap., om ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring av ett en- eller tvåbostadshus.

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 32 b § har använts för projektering och sökanden önskar att bygglov med stöd av 32 c § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska en ansökan om lov dessutom innehålla en uppgift om vilket företag som har använts. Lag (2022:1084) .

En del av det som kan regleras med utformningsbestämmelser är inte lovpliktigt. Däremot så måste sådana åtgärder ändå följa planen. Om det exempelvis finns planbestämmelser om färg eller material på fasader eller tak så måste byggherren följa dessa även om de omfattas av lovbefrielse enligt lagen. Det är byggherren som ansvarar för att utformningsbestämmelser för åtgärder som inte kräver lov följs. Om sådana åtgärder inte följer utformningsbestämmelserna i detaljplan så är det möjligt för byggnadsnämnden att i efterhand ingripa med tillsyn enligt PBL. Kommunen kan även införa lovplikt i planen för vissa åtgärder som i PBL är lovbefriade.

5 §
   För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.

Första stycket gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov. Lag (2018:636) .

5 a §
   För en- och tvåbostadshus inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel, om den inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte om
   1. kommunen enligt 8 § första stycket 8 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .

6 a §
   För andra byggnader än sådana som avses i 5 § inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård.

Första stycket gäller inte om
   1. kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .

8 §
   Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
   1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
      a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
      b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
   3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
   4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
   5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
   6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
   7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
   8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
   9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.

Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) .

2 §
   Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
   1. det lov som har getts för åtgärden, eller
   2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.

Åtgärder som avses i 9 kap. 4-4 c §§ får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.

En åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Detsamma gäller en åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap. 2 §, om åtgärden
   1. vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
   2. inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/

2 a §
    /Träder i kraft I:2025-01-01/
Bygg-, rivnings- och markåtgärder ska planeras och utföras med aktsamhet. Vad som krävs för att uppfylla kravet på aktsamhet framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 a §. Lag (2024:943) .

Bygglov för ändring av byggnaders yttre utseende

Bygglovsbefriad ändring av en byggnads yttre utseende

Bestämmelsen måste följa föreskriften

I Boverkets föreskrifter om detaljplan anges vad som kan regleras med en bestämmelse om utformning, vilka underkategorier som bestämmelsen ska sorteras under och vilken kod som hör till respektive underkategori. Det är endast de underkategorier och koder som räknas upp i föreskriften som får användas.

Underkategori Underkategorikod
En- och tvåbostadshus DP_KM_Eg_Utform_EnOchTva
Flerbostadshus DP_KM_Eg_Utform_Flerbostad
Annan typ av byggnadsverk DP_KM_Eg_Utform_AnnanTypAvByggnadsverk
Byggnadsverks form, färg och material DP_KM_Eg_Utform_Form
Annan utformning DP_KM_Eg_Utform_AnnanUtform
Utformning

9 §    Bestämmelser om utformning ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsverks form, färg och material, fasadutsmyckningar, typer av byggnadsverk samt utformning av tomt.

Tabell 7.8 Utformning

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Kommunen kan formulera bestämmelsen själv, så länge den ryms under någon av underkategorierna. Det går också att hämta en formulering ur Boverkets Planbestämmelsekatalog.

Formulering och sortering av utformningsbestämmelser

Eftersom formuleringen av bestämmelsen är fri enligt föreskriften kan kommunen välja en formulering som passar för bestämmelsens syfte. Det är viktigt att formuleringen är tydlig så att det klart framgår vad bestämmelsen reglerar. Det är inte lämpligt att bestämmelserna formuleras med kriterier som är rent subjektiva eller känslomässiga, så som att ett kvarter ska upplevas som öppet eller att en byggnad ska utformas med omsorg. Sådana bestämmelser kommer med stor sannolikhet tolkas olika beroende på vem som läser dem. Alla som berörs måste kunna förstå vad bestämmelsen innebär och hur den påverkar dem. Även de politiker som ska fatta beslut om detaljplanen och de som ska tolka och genomföra planen, som till exempel bygglovshandläggare, måste förstå regleringen.

32 §
   En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

De flesta utformningsbestämmelserna sorteras under underkategorin Byggnadsverks form, färg och material. Hit sorteras till exempel bestämmelser som reglerar form på byggnadsverk eller byggnadsdelar, fasadutsmyckningar, färger, material eller kombinationer av dessa. Olika typer av byggnadsverk sorteras under En- och tvåbostadshus, Flerbostadshus eller Annan typ av byggnadsverk.   

Redovisning av regleringar i detaljplan

Det finns inga bindande regler för hur en detaljplans reglering ska redovisas på plankartan. Det enda krav som måste uppfyllas är det så kallade tydlighetskravet som finns i PBL och som ställer krav på att alla regleringar som görs i en detaljplan ska vara tydliga. Tydlighetskravet är i sig teknikneutralt och kan uppfyllas på flera olika sätt vilket innebär att redovisningen av regleringar i detaljplan kan göras på olika sätt så länge det tydligt framgår vad som regleras. Med den digitala teknikens hjälp är det därför möjligt att ta fram nya sätt att redovisa planbestämmelser.

32 §
   En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Redovisning enligt det allmänna rådet om redovisning av reglering i detaljplan

Ett sätt att redovisa regleringar i detaljplan är att följa Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan. Vid redovisning enligt det allmänna rådet kan en egenskapsbestämmelse om utformning anges med beteckningen f på plankartan.

7.9 UtformningAllmänt rådBestämmelser om utformning kan betecknas f.

Vid reglering med flera olika bestämmelser om utformning i samma detaljplan kan detta redovisas genom att beteckningen indexeras med en nedsänkt siffra, till exempel f1, f2 och så vidare.

2.3 Indexering av beteckningarAllmänt rådVid precisering av planbestämmelser eller vid olika formuleringar av planbestämmelser med samma beteckning kan detta redovisas genom att beteckningen indexeras med en nedsänkt siffra.

Alla planbestämmelser kan redovisas i en lista med planbestämmelser. Bestämmelser om utformning kan redovisas under rubriken Egenskapsbestämmelser för kvartersmark. Om en egenskapsbestämmelse gäller all kvartersmark behövs ingen beteckning på plankartan. Var någonstans egenskapsbestämmelsen gäller framgår då av att bestämmelsen redovisas under rubriken Egenskapsbestämmelser för kvartersmark.

2.1 Redovisning av planbestämmelser m.m. Allmänt rådDetaljplanens bestämmelseformuleringar och beteckningar kan redovisas i en lista med planbestämmelser.Listan med planbestämmelser kan redovisas med följande rubriker: 
  • 1.  Gränslinjer. 
  • 2.  Användning av allmän plats. 
  • 3.  Användning av kvartersmark. 
  • 4.  Användning av vattenområde. 
  • 5.  Egenskapsbestämmelser för allmän plats. 
  • 6.  Egenskapsbestämmelser för kvartersmark.
  • 7.  Egenskapsbestämmelser för vattenområde.
  • 8.  Genomförandetid.
Var en planbestämmelse gäller kan på plankartan redovisas med beteckningar och olika typer av gränslinjer. Om en planbestämmelse gäller all kvartersmark, all allmän plats eller allt vattenområde behövs ingen beteckning på plankartan.

Det allmänna rådet anger bara ett sätt som redovisningen kan göras för att tillgodose kravet på tydlighet i PBL och föreskriftens regler. Redovisningen kan alltså även göras på andra sätt. För att underlätta framtida tolkning av detaljplanen är det lämpligt att det framgår i detaljplanen om det allmänna rådet använts.

2.2 Redovisning av ärendeinformationAllmänt rådInformation enligt 2 kap. 4–6 §§ Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan kan redovisas på detaljplanen.Om dessa allmänna råd har använts för redovisning kan det anges tillsammans med informationen enligt första stycket.

32 §
   En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Boverket (2023). Utformning. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/planbestammelser/egenskapsbestammelser_/utformning/ Hämtad 2024-12-21