Delegering av beslut

Delegering innebär att den som ska fatta beslut uppdrar åt någon annan att fatta beslut i dennes ställe. Detta kallas att beslutanderätten delegeras. Exempelvis kan byggnadsnämnden få delegation på att ta beslut om att anta detaljplaner i kommunfullmäktiges ställe.

Beslutanderätten kan delegeras

Vad som kan delegeras från kommunfullmäktige till byggnadsnämnden framgår av kommunallagen och plan- och bygglagen, PBL. Oftast beslutar kommunen om en så kallad delegationsordning eller delegationsförteckning där det framgår vilka beslut som får fattas på delegation och vilken funktion eller vem som har rätt att fatta olika beslut.

Kommunfullmäktige har fortfarande det fulla ansvaret för de beslut som byggnadsnämnden fattar på delegation. Fullmäktige kan inte återkalla eller ändra enskilda detaljplanebeslut som har tagits på delegation men kan däremot dra tillbaka delegeringen för framtida beslut. (jfr prop. 2016/17:171 sid. 382)

En ny kommunallag, prop. 2016/17:171 (på Sveriges riksdags webbplats)

Planärenden som går att delegera till byggnadsnämnden

En detaljplan ska som huvudregel antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Det är upp till kommunen att besluta vilka gränser som ska gälla för delegation. Planer som handläggs med standardförfarande kan oftast delegeras. Kommunfullmäktige kan besluta om en mindre omfattande delegation, till exempel att delegationen inte omfattar planförslag där samordning behöver ske mellan flera nämnder eller att planer som förutsätter att kommunfullmäktige beslutar om genomförandeavtal ska antas av kommunfullmäktige. Byggnadsnämnden får inte delegera vidare rätten att besluta om antagande av detaljplan. (jfr. prop. 2016/17:151 sid. 40 och 42)

Fler steg för en effektivare plan- och bygglag, prop. 2016/17:151 (på Sveriges riksdags webbplats)

Planärenden som inte går att delegera till byggnadsnämnden

Beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan kan inte delegeras till byggnadsnämnden om planen är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

Planer som handläggs enligt det utökade förfarandet kan anses vara sådana planer som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. När genomförandet av en detaljplan medför stor påverkan på omgivningen är det oftast lämpligt att planen beslutas av fullmäktige. Det kan även handla om planer som medför betydande ekonomiska åtaganden för kommunen. (jfr. prop. 2016/17:151 sid. 40-43)

Fler steg för en effektivare plan- och bygglag, prop. 2016/17:151 (på Sveriges riksdags webbplats)

I undantagsfall kan även en plan som handläggs med utökat förfarande vara av sådan karaktär att beslutet kan delegeras. Exempelvis om planen har ett tydligt stöd i ett detaljplaneprogram som kommunfullmäktige har antagit, eller om planen i någon begränsad del inte är förenlig med översiktsplanen men planens allmänna inriktning ändå har ett tydligt stöd i översiktsplanen. (jfr. prop. 2016/17:151 sid. 42)

Fler steg för en effektivare plan- och bygglag, prop. 2016/17:151 (på Sveriges riksdags webbplats)