Tjänstefel

Granskad: 30 oktober 2024

Byggnadsnämndens politiker och tjänstemän omfattas av regler om tjänstefel. Reglerna innebär ett straffrättsligt ansvar att på ett riktigt sätt följa de lagar och regler som gäller. Reglerna om tjänstefel finns i Brottsbalken.

Reglerna om tjänstefel

Reglerna om tjänstefel har som syfte att skydda medborgarna mot fel vid utövandet av den offentliga makten. Reglerna ställer krav på noggrannhet och omsorg vid myndighetsutövning hos de tjänstemän och politiker i byggnadsnämnden som handlägger frågor som kan ha betydelse för enskilda. (jfr prop. 1988/89:113 sid. 13-14)

Om ändring i brottsbalken (tjänstefel);, prop. 1988/89:113 (på Sveriges riksdags webbplats)

Vad är tjänstefel?

Den som vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften kan dömas för tjänstefel. Detta gäller både om det sker uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Vad är straffet för tjänstefel?

Straffet för tjänstefel är böter eller fängelse i högst två år. Om brottet har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt är det grovt tjänstefel. Straffet är då fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Om brottet däremot är ringa döms inte till ansvar.

1 §
  Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.

Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande.

Den som är ledamot av en beslutande statlig eller kommunal församling är inte underkastad ansvar enligt första eller andra stycket för någon åtgärd som han vidtar i denna egenskap.

Vad som sägs i första och andra styckena skall inte heller tillämpas, om gärningen är belagd med straff enligt någon annan bestämmelse. Lag (1989:608) .

Vem kan begå tjänstefel?

Kommunala tjänstemän och politiker i kommunala nämnder och styrelser, till exempel byggnadsnämnden, omfattas av reglerna om tjänstefel vid sin myndighetsutövning. Däremot är ledamöter i statliga eller kommunala församlingar, det vill säga riksdagsledamöter och ledamöter av kommun- och landstingsfullmäktige, undantagna ansvar för åtgärder som de vidtar i denna egenskap. (NJA II 1975 sid. 656, prop. 1975:78 sid. 186 och Leijonhufvud m.fl., (juli 2015), Brottsbalken: en kommentar. Norstedts Juridik. 20:1).

Regeringens proposition om lagstiftning angående ansvar för funktionärer i offentlig verksamhet, m.m., prop. 1975:78 (på Sveriges riksdags webbplats)

1 §
  Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.

Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande.

Den som är ledamot av en beslutande statlig eller kommunal församling är inte underkastad ansvar enligt första eller andra stycket för någon åtgärd som han vidtar i denna egenskap.

Vad som sägs i första och andra styckena skall inte heller tillämpas, om gärningen är belagd med straff enligt någon annan bestämmelse. Lag (1989:608) .

Myndighetsutövning

För att det ska vara tjänstefel krävs att felet har skett vid myndighetsutövning. Myndighetsutövning är beslut eller faktiska åtgärder som ytterst grundas på samhällets maktbefogenheter. Beviljande av bygglov är därför ett typiskt fall av myndighetsutövning. Myndighetsutövning kan till exempel vara beslut som för den enskilde innebär en förmån, en rättighet eller en skyldighet eller faktiska åtgärder för att verkställa sådana beslut. För myndighetsutövning förutsätts att myndigheten grundar sin befogenhet att bestämma på en författning eller annat beslut av riksdag eller regering till exempel lagar och förordningar. (Hellners-Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 29)

Bestämmelsen om tjänstefel omfattar inte bara handlande som självständigt utgör myndighetsutövning, utan även vissa andra åtgärder som står i ett naturligt och nära samband med myndighetsutövning och som har betydelse för hur den till slut kommer att ske. Sådana åtgärder kan vara förberedande eller efterföljande åtgärder av olika slag, till exempel fel vid protokollföring, registrering eller expediering av beslut. (jfr prop. 1988/89:113 sid. 14 och 23)

Om ändring i brottsbalken (tjänstefel);, prop. 1988/89:113 (på Sveriges riksdags webbplats)

För stor avvikelse från plan kan vara tjänstefel

Hovrätten har i en dom slagit fast att sju ledamöter av byggnadsnämnden samt stadsarkitekten i en kommun gjort sig skyldiga till tjänstefel. De beviljade bygglov för ett stort antal förråd på flytbryggor trots att de hade vetskap om att åtgärderna utgjorde avvikelse från detaljplanen. Avvikelsens omfattning var sådan att den vida översteg vad som kan bedömas vara en mindre avvikelse. Bygglovet var därför inte lagenligt. (HovR för Västra Sverige 2011-09-22, mål nr B 2768-10)

Uppsåt och oaktsamhet

Det är inte enbart den som har uppsåt, det vill säga med avsikt gör något, utan även den som är oaktsam som kan begå tjänstefel. Oaktsamhet innebär ett ansvar för den som borde ha förstått eller insett att dennes handlande är i strid med vad som gäller för uppgiften. Detta ställer stora krav på den enskilde tjänstemannen eller politikern att vara påläst och ta reda på vilka regler som gäller vid myndighetsutövning, till exempel vid ett beslut om att bevilja bygglov. (prop. 1988/89:113 sid. 24, Ulväng m.fl. (2014). Brotten mot allmänheten och staten. Iustus. sid. 270 och Leijonhufvud m.fl. (juli 2015). Brottsbalken: en kommentar. Norstedts Juridik. 20:1)

Om ändring i brottsbalken (tjänstefel);, prop. 1988/89:113 (på Sveriges riksdags webbplats)

1 §
  Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.

Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande.

Den som är ledamot av en beslutande statlig eller kommunal församling är inte underkastad ansvar enligt första eller andra stycket för någon åtgärd som han vidtar i denna egenskap.

Vad som sägs i första och andra styckena skall inte heller tillämpas, om gärningen är belagd med straff enligt någon annan bestämmelse. Lag (1989:608) .

Handling och underlåtenhet

Det är inte enbart aktiva handlingar som faller inom begreppet tjänstefel. Att underlåta att agera, det vill säga passivitet, kan även det utgöra ett felaktigt handlande.

Vid myndighetsutövning innefattar uttrycket alltså även situationer där det finns en skyldighet att agera från en tjänstemans eller politikers sida men där denne istället låter bli att agera, det vill säga underlåter att göra det som krävs. (jfr prop. 1975:78 sid. 180-181, prop. 1988/89:113 sid. 24)

Regeringens proposition om lagstiftning angående ansvar för funktionärer i offentlig verksamhet, m.m., prop. 1975:78 (på Sveriges riksdags webbplats)

Om ändring i brottsbalken (tjänstefel);, prop. 1988/89:113 (på Sveriges riksdags webbplats)

Åsidosätta vad som gäller för uppgiften

Med uttrycket vad som gäller för uppgiften, avses regler som mera konkret tar sikte på hur en viss uppgift ska handläggas, till exempel förvaltningslagens förfaranderegler eller myndighetsföreskrifter, som direkt gäller myndighetsutövningen. (prop. 1988/89:113 sid. 24)

Om ändring i brottsbalken (tjänstefel);, prop. 1988/89:113 (på Sveriges riksdags webbplats)

Svea hovrätt har i en dom slagit fast att det inte utgör tjänstefel att vägra lämna ut allmänna handlingar med e-post. Enligt förvaltningslagens bestämmelser om myndigheters serviceskyldighet ska myndigheter bland annat ta emot besök och samtal från enskilda, se till att det är möjligt för enskilda att ha kontakt med myndigheten via e-post samt att ha öppet för att till exempel ta emot framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras hos myndigheten. Bestämmelsen innefattar dock inte en rätt för enskilda att ta del av allmänna handlingar per e-post. I det aktuella fallet rymdes inte de digitaliserade handlingarna i en e-postförsändelse. Den enskilde hade därför uppmanats att besöka stadsbyggnadskontorets expedition för att hämta ut handlingarna antingen gratis på till exempel ett USB-minne eller utskrivna till en mindre kostnad. Domstolen ansåg att kommunen därmed uppfyllt serviceskyldigheten enligt förvaltningslagen. (Svea hovrätt 2014-11-14, mål nr B 8062-14)

Vid bedömningen av om någon har begått ett tjänstefel kan hänsyn även tas till andra principer än sådana som finns i lag eller författning. Det kan till exempel vara i situationer där ett visst tillvägagångssätt framstår som självklart och naturligt och det är uppenbart oriktigt att inte agera utifrån detta tillvägagångssätt. (jfr prop. 1988/89:113 sid. 24)

Om ändring i brottsbalken (tjänstefel);, prop. 1988/89:113 (på Sveriges riksdags webbplats)

Boverket (2024). Tjänstefel. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/roller-och-ansvar/byggnadsnamnden/tjanstefel/ Hämtad 2024-12-21