Klimatsmarta strukturer för hållbar samhällsplanering

En klimatsmart struktur är en struktur som främjar ett beteende som leder till minskad klimatpåverkan.

En lokalisering av bostäder och arbetsplatser i närheten av kollektivtrafikstråk gör det lättare att pendla till och från arbetet. Men arbets- och bostadsmarknaden har idag inga kommunala gränser, därför behövs en samordnad fysisk planering och en regional helhetsbild för att skapa ett klimatsmart samhälle.

Att tänka på i översiktsplaneringen

Följande behöver man tänka på vid översiktsplanering:

• Dialog med kommunens medlemmar, näringsliv och ideella föreningar är en betydelsefull utgångspunkt för att analysera efterfrågan på utbud och beteendemönster.
• Definiera den funktionella analysregionen. Studera pendlingsmönster.
• Definiera behovet av utveckling av kommunikationsstråk i den funktionella regionen till exempel i form av tåg och bussar.
• För dialog med näringslivet för att följa tendenser och analysera behov för etablering.
• Klargöra vilka orter eller noder i ett regionalt och kommunalt perspektiv som behöver förstärkas med förutsättningar för en ökad funktionsblandning och närhet till service.
• Visa tydligt principer i översiktsplanen som ska gälla för funktionsblandning och närhet.

Vad är klimatsmart struktur?

En klimatsmart struktur är en struktur som främjar ett beteende som leder till en minskad klimatpåverkan. De fysiska strukturerna bör ses som ett ramverk för mänskligt agerande som kan främja eller motverka ett klimatsmart beteende.

Lokaliseringen av bostäder, arbetsplatser och samhällsservice lägger grunden för hur människor kan göra klimatsmarta val i sin vardag. Men hur mycket var och en av oss påverkar klimatet har också att göra med saker som invanda beteenden, vilka valmöjligheter vi har när det gäller arbetsmarknad och om vi bor i glesbygd eller centralt. Andra faktorer som påverkar är kön, ålder och inkomst.

En klimatsmart struktur har en fysisk miljö med hög attraktionskraft och närhet till ett brett utbud av samhällsfunktioner. 

Uppsala kommun har tagit fram en strukturbild inom översiktsplanearbetet. Läs om exemplet på sidan Uppsala.

Uppsala

Lokalisering vid kollektivtrafiknoder

I mindre orter, som är beroende av sitt omland och av större tätorter, är ett högt transportberoende ofrånkomligt. Om dessa tätorter ligger utmed kollektivtrafikstråk har invånarna goda förutsättningar att utveckla ett hållbart och klimatsmart resande. Detta förutsätter närhet till en effektiv och attraktiv resekedja där de lokala resorna kan ske med cykel eller till fots.

En lokalisering av bostäder och arbetsplatser i närheten av kollektivtrafiknoder gör det lättare att på ett klimatsmart sätt pendla till och från arbetet och det ger dessutom ett ökat resandeunderlag för kollektivtrafiken. Det är viktigt att varje region och kommun utgår från sina egna förutsättningar för att uppnå goda resultat. För att nå en samhällsutveckling med minskad klimatpåverkan är en fungerande regional infrastruktur avgörande.

I Relaterad information kan du ta del av Region Skånes planerings-verktyg "Planera klimatsmart – fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan".

Den funktionella analysregionen

Lokal arbetsmarknad, transportinfrastruktur och bostadsmarknad har inga kommunala gränser. Den funktionella analysregionen definieras av hur kommuninvånarna från olika kommuner och administrativa regioner arbetspendlar och var de väljer att bo. Den funktionella analysregionen är föränderlig beroende på hur bostads- och arbetsmarknaden utvecklas.

Planera för en region som är funktionell

För att kommuner ska kunna planera för ett samhälle som medverkar till att klimatmålen nås så behövs ett mellankommunalt samarbete. En samordnad planering och en regional helhetsbild kan skapa större säkerhet på arbets- och bostadsmarknaden. Ur transportsynpunkt finns det också fördelar med en flerkärnig utveckling på den regionala nivån. Den regionala tillgängligheten, det vill säga närheten och enkelheten, att nå ett regionalt centrum är en viktig faktor för att uppnå klimatsmarthet.

Att tänka på i översiktsplaneringen

Det här behöver man tänka på vid översiktsplanering:

• Studera in- och utpendling och var det finns potentialer att öka det kollektiva resandet.
• Studera hur anslutningar fungerar i gång- och cykelnät mellan olika målpunkter till och från kollektivtrafiken. Förenkla byten mellan cykel-, gång- och kollektivtrafik. Utveckla kompletterande system till kollektivtrafiken, exempelvis elcyklar och samåkningsplatser.
• Studera hur befolkningen rör sig inne i staden.
• Ny bebyggelse bör i första hand ske inom dagens tätortsområde för att undvika att tätortens yta ökar, men utan att miljön förlorar attraktionskraft.
• All ny bebyggelse planeras så att man samtidigt säkrar god kollektivtrafikförsörjning och goda möjligheter att gå och cykla.
• Koncentrera ny bebyggelse till hållplatslägen. Bygg tätast närmast hållplatsen. Placera verksamheter med många besökare nära buss och tåg. Placera arbetsplatser där det finns kollektivtrafik.
• Studera kvartersstorlek och hur gatunät hänger ihop, grad av fotgängar- och cykelvänlighet.
• Minska utrymme och framkomlighet för biltrafik och öka tryggheten i att röra sig i gatumiljön. Ge mer plats till gång-, cykel- och kollektivtrafik samt ny bebyggelse.

Korta avstånd

Många städer har utvecklats genom att de vuxit utåt. Det har lett till större avstånd och ett ökat bilberoende. Att förtäta ses som en strategi för att kunna bygga men utan att staden breder ut sig och tar värdefull mark i anspråk och därmed ökar avstånd till olika funktioner. Det handlar om hur man förtätar i den befintliga bebyggelsen och/ eller adderar nya stadsdelar till den befintliga orten. Ny bebyggelse bör planeras så att det fungerar att gå och cykla och att resandeunderlaget för kollektivtrafiken förstärks.

Avståndet mellan olika målpunkter, som avståndet och restiden mellan bostads och arbetsplats påverkar valet av transporter. Lokal tillgänglighet är av betydelse, som exempelvis avstånd från bostad till butik. Livsmedelsbutiker är bland de mest frekvent besökta målpunkterna. Avståndet till butikerna har ökat, både i tätorterna och på landsbygden de senaste årtiondena.

Ett finmaskigt gatunät ger möjlighet till olika vägval och därmed variation. Kortare kvarter ökar rörelserna mellan olika gator och ger både upplevda och verkligt kortare avstånd. Gators utformning har stor betydelse för trafiksäkerheten och för gående och cyklisters upplevda säkerhet. En ökad mängd folk som rör sig i staden bidrar också till ökad säkerhet och jämställdhet.

Hur mycket var och en av oss påverkar klimatet handlar om invanda beteenden. Det handlar om att främja en struktur som underlättar ett klimatvänligt beteende.

Betydelse för mikroklimatet

På tätorts- och stadsdelsnivå har andelen hårdgjord och bebyggd markyta betydelse för lokalklimatet genom värmeackumulering främst sommartid. Det kan innebära avsevärd energianvändning i syfte att få ett stabilt inomhusklimat i lokaler och bostäder. Bebyggelsens rumsliga organisering och täthet liksom mellanrummens form påverkar mikroklimatet på så sätt att täta stadsmiljöer med slutna stadsrum generellt bidrar till högre medeltemperatur utomhus. Grönytor har en positiv inverkan på temperatur, vind och luftfuktighet. Grönytorna har också en betydande roll för att hantera dagvatten. Mer om mikroklimatets betydelse kan du läsa om i kunskapsöversikten Den byggda formens betydelse.

Den byggda formens betydelse