Hotkartor – befintligt underlag, ytterligare behov

En hotkarta kan visa områden med förutsättningar att utsättas för exempelvis översvämning eller skred. Många underlag från nationella myndigheter innehåller karteringar och annan geodata som är användbara till hotkartor. Det finns stora skillnader mellan underlagen, bland annat avseende tillgång och detaljeringsgrad i olika geografiska områden, samt hur framtida klimatförändringar hanteras.

Begreppet hotkarta

Bebyggelse utmed Klarälven. Foto: Mikael Svensson /Scandinav

I den föreslagna riskbedömningen används begreppet hotkarta för kartunderlag som beskriver ett klimatrelaterat hot, exempelvis områden med förutsättningar att utsättas för översvämning eller skred.

Nationella myndigheter, länsstyrelser och många kommuner har tagit fram underlag om förutsättningar för översvämning, ras, skred, erosion och höga temperaturer, där underlagen direkt kan användas som hotkartor i riskbedömning. I vissa fall behövs viss hantering av underlaget, exempelvis kan en höjdnivå för högvattenstånd appliceras på topografiskt kartunderlag för att användas som hotkarta.

Länsstyrelsen ger stöd om relevanta underlag

Det finns många underlag från nationella myndigheter med karteringar och annan geodata som beskriver förutsättningar för översvämning, ras, skred eller erosion. Utöver underlag från nationella myndigheter har länsstyrelsen ibland tagit fram ytterligare, eller mer detaljerade, underlag och karteringar för det egna länet. Många kommuner har också själva tagit fram lokala karteringar för olika typer av klimatrelaterade risker. Aspekter som behöver beaktas för att bedöma relevansen av olika underlag är bland annat detaljeringsgrad, osäkerheter och eventuella kunskapsframsteg som gjorts efter att underlaget togs fram.

Alla underlag från nationella myndigheter som finns tillgängliga är inte relevanta för landets alla kommuner. Länsstyrelsen kan ge information om vilka statliga karteringar och geodata som är relevanta vid riskbedömning för den aktuella kommunen.

En sammanställning av karteringar och annan geodata från nationella myndigheter som är användbara för analys av klimatrelaterade risker vid översvämning, ras, skred och erosion finns på sidan Sammanställning av statliga planeringsunderlag.

Sammanställning av statliga planeringsunderlag

Länsstyrelsens roll

Olika generationer av klimatscenarier används parallellt

Kunskapsutvecklingen om framtida klimateffekter går snabbt framåt och scenarierna för framtida klimat utvecklas och blir mer tillförlitliga. Karteringar som utförs med stöd av klimatscenarier behöver därför ofta uppdateras efter större kunskapsframsteg. Uppdatering av beräkningar och karteringar för olika risktyper är i vissa fall mycket tidskrävande.

Det innebär att karteringar baserade på äldre scenarier, som RCP-scenarier, kan behöva användas parallellt med karteringar som hunnit uppdateras enligt nyare scenarier, som SSP-scenarier. För analys av olika typer av översvämningsrisk kan kommunen exempelvis behöva använda översvämningskarteringar för vattendrag som baseras på en tidigare generation av scenarier, samtidigt med underlag om havsnivåhöjning som baseras på den senaste generationen av scenarier.

Vid tidpunkten för riskanalys är det bra använda så nya karteringar som möjligt för den typ av risk som analyseras.

Översikt om underlag för hotkartor – bra att känna till inför riskanalys

Det finns stora skillnader mellan underlagen som finns tillgängliga bland annat avseende tillgång och detaljeringsgrad för karteringar i olika geografiska områden, samt hur framtida klimatförändringar hanteras. På följande sidor får du en kort översikt kring underlag från nationella myndigheter med information om vissa förhållanden som är bra att känna till inför riskanalys. Det finns även webblänkar vid ytterligare behov av stöd.

Översvämning - sjöar och vattendrag

Översvämning - havskust

Översvämning - skyfall

Ras och skred

Erosion

Höga temperaturer och värmebölja