Kommunens syn på hur klimatrelaterade risker kan minska eller upphöra

Kommunen kan ge sin syn på klimatrelaterade risker genom att redovisa förhållningssätt och strategier för att hantera identifierade risker och riskområden. En långsiktig planering ger förutsättningar för att det i framtiden finns fysiskt utrymme och möjlighet att genomföra skyddsåtgärder. Risker för översvämning, ras, skred och erosion kan även påverka närliggande kommuner vilket också behöver beaktas i planeringen.

Kommunens syn

Kommunen ska ge sin syn på klimatrelaterade risker och kan i översiktsplanen redovisa förhållningssätt och strategier. Foto: Astrakan Images AB/Scandinav

Översiktsplanen är kommunens verktyg för att göra avvägningar mellan olika allmänna intressen och få en helhetssyn på den fysiska planeringen med målet om ett hållbart samhälle och god livsmiljö. Ett innehållskrav för översiktsplanen är att kommunen ska ge sin syn på hur de risker som beror på klimatförhållanden kan upphöra eller minska. Det kan innebära att kommunen redovisar förhållningssätt och strategier för att hantera identifierade risker och riskområden. Kommunen kan även ange om det behövs fördjupade undersökningar om planeringsunderlaget inte är tillräckligt men också åtgärder om det finns lämpligt planeringsunderlag att ta stöd av. När kommunen i översiktsplanen planerar för hur riskerna kan upphöra eller minska kan kommunen ha stöd av en riskbedömning. 

Du kan läsa mer om riskbedömning på sidan Bedöm riskerna.

Bedöm riskerna

Strategier för att hantera klimatrelaterade risker

I översiktsplaneringen ska kommunen ta hänsyn till vad som är lämplig markanvändning utifrån de risker som kommer med förändrat klimat. Kommunen kan använda sig av olika tillvägagångssätt för att planera för en hållbar samhällsutveckling med hänsyn till klimatrelaterade risker.

Områden som inte är lämpliga att bebygga

I översiktsplanen kan kommunen ta ställning om att obebyggda områden, som på grund av risken för översvämning, ras, skred eller erosion, inte är lämpliga för ny bebyggelse eller att befintliga bebyggelseområden inte är lämpliga för ytterligare bebyggelse. Områden som inte är lämpliga att bebygga kan redovisas på en karta för att ge tydlig vägledning för efterföljande planering och prövning.

När kommunen planerar för bebyggelse i ett tidigare obebyggt område är det särskilt viktigt att klargöra att marken är säker att bygga på. Om det finns indikationer om klimatrelaterade risker i eller i anslutning till området behövs en närmare utredning för kommunens lämplighetsbedömning. Inom befintlig bebyggelse kan öppna ytor vara värdefulla att bibehålla för att minska riskerna för till exempel översvämning men också möjliggöra luftcirkulation, skapa skugga och svalka genom växtlighet och vattenytor.

För befintliga bebyggelseområden kan kommunen i vissa fall göra bedömningen att det inte är samhällsekonomiskt lönsamt att skydda områden mot översvämningsrisken. Då kan kommunen överväga att upphäva berörd detaljplan med dess byggrätter för att på så sätt inleda en reträtt från riskutsatta områden. Vid ett sådant ställningstagande behöver kommunen beakta såväl ekonomiska som sociala och kulturella värden.

Förenklat förfarande för upphävande av detaljplan

Områden som är prioriterade för åtgärder

Om befintlig bebyggelse riskerar att översvämmas eller där det finns risk för ras, skred eller erosion kan kommunen ta ställning för att området ska prioriteras för skyddsåtgärder. I översiktsplanen bör kommunen redogöra för vilka åtgärder som behövs. Områden för åtgärder bör prioriteras utifrån både sannolikhet av att något inträffar och utifrån hur stora konsekvenserna blir på den byggda miljön, samt hur brådskande det är att genomföra åtgärder. Till stöd för en sådan bedömning kan kommunen använda sig av en riskmatris. Du kan läsa mer om riskmatris på sidan Genomför riskvärdering.

Genomför riskvärdering

Om kommunen har tillräcklig information för att ta fram samhällsekonomiska kostnads-nyttoanalyser kan det ge bättre grund för bedömning av vilken åtgärd som lämpar sig bäst på en plats och när skyddsåtgärden behöver genomföras. Åtgärder som planeras behöver bedömas om de är tekniskt, ekonomiskt och juridiskt genomförbara, men även hur åtgärderna påverkar miljön och sociala förhållanden. I tillsynsvägledning avseende naturolyckor, på sidan om tillämpning och avsteg, finns mer information om storskaliga framtida skyddsåtgärder.

Tillämpning och avsteg

Om det finns starkt vägande allmänna intressen kan kommunen planera för ny bebyggelse tillsammans med skyddsåtgärder för att marken på så vis ska bli möjlig att bebygga. Starka allmänna intressen kan exempelvis vara att området är den enda möjliga utbyggnadsriktningen för kommunen. Åtgärder för planerad bebyggelse kan ge synergieffekter och även skydda närliggande befintlig bebyggelse.  

Områden med osäkra markförhållanden

Det kan finnas områden med indikationer på osäkra markförhållanden och där kommunen har för lite kunskap för att ta ställning till om området är lämpligt för bebyggelseutveckling. Om kommunen under översiktsplaneprocessen inte har möjlighet att ta fram tillräckligt underlag för att bedöma exempelvis markstabiliteten, kan kommunen istället ange för vilka områden det behöver göras fördjupade geotekniska undersökningar. Vid detaljplanering eller bygglovsprövning ger ett sådant ställningstagande vägledning om att området inte är tillräckligt utrett och att det behöver undersökas mer innan det går att avgöra om området även utifrån stabilitetsförhållandena är lämpligt att bebygga.

Kommunen behöver säkerställa att den geotekniska undersökningen inför detaljplaneskedet omfattar tillräckligt stor yta i anslutning till det tänkta detaljplaneområdet. Det behövs för kunna avgöra om det finns risk för ras, skred eller erosion och hur det påverkar det föreslagna bebyggelseområdet. Platsen för eventuella skyddsåtgärder bör ingå i detaljplanen.

Områden med funktionen att skydda andra områden

Vissa områden kan behöva avsättas till skydd för befintlig bebyggelse eller för områden som planeras för bebyggelse, exempelvis ytor för skyddsvall eller översvämningsytor. Dessa platser bör då undantas från exploatering. Områdena kan ha en flexibel användning och kombineras med andra funktioner för att tillskapa mervärden. Översvämningsytor kan samtidigt vara en våtmark som gynnar vissa djurarter eller en dagvattendamm som inslag i ett rekreationsområde. Andra exempel är att skyddsvallar blir promenadstråk eller cykelbanor. I takt med att riskerna ökar kan användningen behöva ändras.

Anpassningsbara skyddsåtgärder

Det är lämpligt att kommunens syn på risken för skador som kan uppstå både omfattar vad som kan ske i närtid och i ett längre tidsperspektiv. En långsiktig planering ger förutsättningar för att det i framtiden finns fysiskt utrymme och möjlighet att genomföra skyddsåtgärder, som till exempel skyddsvallar eller sammanhängande system med fördröjningsytor och flödesvägar för dagvatten. Osäkerheterna kring omfattningen av framtida klimatförändringar är stora och därför bör behov av säkerhetsmarginal alltid övervägas. De skyddsåtgärder som planeras bör vara flexibla och anpassningsbara för att kunna justeras efter förändrade framtidsscenarier och teknikutveckling.

Kommunens rådighet över mark för skyddsåtgärder

Det krävs ofta storskaliga åtgärder för att hantera risker för översvämning, ras, skred eller erosion i ett område. Många gånger behöver åtgärder genomföras helt, eller delvis, utanför det riskutsatta området. Det innebär att åtgärder kan behöva utföras i områden där markägaren inte själv är utsatt för risk och därmed inte har uppenbar nytta av åtgärden. De områden som kommunen planerar att använda för klimatanpassningsåtgärder behöver kommunen därför rådighet över eller möjlighet att skaffa sig rådighet över. Ett samarbete med berörda markägare kan också vara ett alternativ.

Vågbrytare anlagda för att motverka stranderosion. Foto: Cecilia Näslund/Boverket

Mellankommunal samordning

Risker för översvämning, ras, skred och erosion kan påverka flera kommuner. Det kan till exempel handla om att skredområden i en kommun riskerar att skada bebyggelse som finns i angränsande kommun, eller att bebyggelse i flera kommuner riskerar att skadas vid översvämning av ett vattendrag. Planering av åtgärder som kan påverka förhållandena i omgivande kommuner behöver samordnas för att åtgärderna ska få god effekt.

Planeringsunderlag som stöd

Till stöd för att hantera vissa frågor som har betydelse för användningen av mark- och vattenområden och klimatrelaterade risker kan kommunen ta fram underlag som hanterar ett allmänt intresse. Det kan exempelvis vara:

• grönstrukturplan, som hanterar problematik med värme, översvämning och skyfall.
• blåstrukturplan, som inkluderar skyfall och dagvatten.
• vattenförsörjningsplan, som identifierar eventuella behov av ytterligare vattentäkter, eventuella behov av ökad hänsyn etcetera.
• klimatanpassningsplan, som även hanterar åtgärder som rör verksamheter och rutiner, lokaler och utrustning samt beredskapsfrågor och löpande kontroll.

De delar av planeringsunderlaget som rör fysisk planering behöver hanteras och avvägas mot andra intressen i översiktsplanen.

På följande webblänkar kan du läsa mer om planer för olika allmänna intressen.

Ta fram en grönplan

Vattenförsörjning i översiktsplanering

Rapporter om skyfall - strukturplaner och annat underlag (på Göteborgs Stad:s webbplats)  

Klimatanpassning i kommuner – klimatanpassningsplan (på Klimatanpassningsportalen)