Sammanställning av statliga planeringsunderlag

Här följer en sammanställning av karteringar och andra geodata från nationella myndigheter som är relevanta för identifiering av områden med förutsättningar för klimatrelaterade risker. Sammanställningen är användbar i kommunens översiktsplanering vid bedömning av risker för översvämning, ras, skred, erosion och värme. Sammanställningen är framtagen av Boverket i samarbete med MSB, SGI och SMHI.

Tillgängliga karteringar och annan geodata från nationella myndigheter

Flera nationella myndigheter tillhandahåller karteringar och annan geodata som beskriver förutsättningar för översvämning, ras, skred, erosion och värme. Följande sammanställning ger en kort introduktion till relevanta underlag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, Statens geotekniska institut, SGI, Sveriges geologiska undersökning, SGU, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, Skogsstyrelsen, Trafikverket och Lantmäteriet.

Sammanställningen som presenteras här omfattar endast karteringar och annan geodata som tas fram inom ordinarie myndighetsverksamhet. Några myndigheter kan även ta fram planeringsunderlag på beställning från exempelvis länsstyrelser och kommuner, mot ersättning. Sådana regionala eller lokala underlag kan ha hög relevans för en riskanalys, men ingår inte i denna sammanställning.

Alla underlag från nationella myndigheter är inte relevanta för samtliga kommuner, utan det varierar med vilka naturgeografiska förutsättningar som finns inom respektive kommun. Länsstyrelsen har en viktig roll i att ge kommunerna information om vilka statliga underlag som är relevanta för analys av klimatrelaterade risker i den enskilda kommunen. Syftet med denna sammanställning är främst att utgöra ett stöd åt länsstyrelserna.

Länsstyrelsens roll

Det finns stora skillnader mellan underlagen som finns tillgängliga avseende tillgång och detaljeringsgrad för karteringar i olika geografiska områden, samt hur framtida klimatförändringar har beaktats. Under vägledningssidan om hotkartor finns en översikt kring underlag från nationella myndigheter med information om vissa förhållanden som är bra att känna till inför riskanalys.

Hotkartor – befintligt underlag, ytterligare behov

Uppdatering av underlag och sammanställning

Sammanställningen är framtagen av Boverket i samarbete med MSB, SGI, och SMHI. Observera att planeringsunderlag såväl som kartvisningstjänster, portaler, vägledningar och webbsidor utvecklas över tid. Denna sammanställning är uppdaterad senast 2023‑05‑02.

Underlag med högre detaljeringsgrad kan behövas

I översiktsplaneringen kan kommunen välja att använda olika detaljeringsgrad för olika områden. En högre detaljeringsgrad kan användas exempelvis för tätorter eller kommundelar där det finns stor konkurrens mellan olika intressen och anspråk, såsom kustområden med hårt bebyggelsetryck och stora bevarandevärden. Även där det finns förutsättningar för översvämning, ras, skred eller erosion i anslutning till befintlig eller planerad bebyggelse kan det vara lämpligt att använda en högre detaljeringsgrad för det aktuella området.

För de områden där kommunen arbetar med högre detaljeringsgrad kan det behövas mer detaljerade underlag än vad som ingår i denna sammanställning. 

Karteringar som kan finnas tillgängligt hos länsstyrelsen

Hos länsstyrelsen finns information om dammanläggningar samt konsekvensutredningar för dammhaveri. Även dammanläggningar uppströms aktuell kommun och egna länet kan innebära översvämningsrisk vid dammhaveri.

Flera länsstyrelser har även beställt eller på egen hand utarbetat regionala kartunderlag eller annan geodata om översvämning, ras, skred, erosion eller andra klimatrelaterade risker till stöd för riskbedömning. Underlag som tagits fram av länsstyrelserna ingår inte i denna sammanställning. Kommunen kan kontakta länsstyrelsen i aktuellt län för information kring framtagna underlag.

Detaljerade karteringar vid statlig infrastruktur

Trafikverket arbetar systematiskt med att genomföra detaljerade karteringar i syfte att identifiera riskpunkter för såväl ras, skred, erosion samt översvämning som kan påverka den statliga infrastrukturens funktion, på och i direkt anslutning till statliga vägar och järnvägar. Detta utförs som ett led i Trafikverkets proaktiva riskreducerande arbete kring underhåll och förebyggande åtgärder i väg- och järnvägsanläggningen. För information om dessa underlag kan Länsstyrelsen kontakta Trafikverket.

Essingeleden i Stockholm, exempel på statlig infrastruktur. Foto: Peter Lydén/Scandinav

Översvämning – sjöar och vattendrag

Översvämningsportalen på MSB:s webbplats innehåller senaste versionen av alla de översvämningskarteringar som MSB tagit fram till stöd för kommunernas och länsstyrelsernas arbete. Där visas underlagen i karta och tillhörande rapporter och data för nedladdning. Data presenteras och tillhandahålls som WMS-tjänster och data kan även laddas ned för vidare bearbetning.

Översvämningsportalen (på MSB:s webbplats)

Översvämning av Mölndalsån. Foto: Mikael Svensson/Scandinav

Översvämningskartering

På fliken Kartor under rubrik Översvämningskartering visas samtliga översvämningskarteringar för vattendrag från MSB i karta.

Kartor (på Översvämningsportalen

Hot- och riskkartor enligt förordningen om översvämningsrisker

Hot- och riskkartor som tagits fram för de områden som pekats ut att ha en betydande översvämningsrisk nås via fliken Kartor under rubriken Hot och riskkartor enligt förordningen om översvämningsrisker.

Kartor (på Översvämningsportalen)

Övriga karteringar

Det finns även översvämningskarteringar för Göta älv och Torne älv som nås via fliken Kartor under rubrik Övriga karteringar. Där finns även en visualisering av översvämningsutbredning vid olika vattenstånd i sjön Mälaren.

Kartor (på Översvämningsportalen)

Rapporter

Till varje vattendrag och sjö som har karterats av MSB finns en rapport som beskriver metod och resultat från karteringen. I rapporten beskrivs bland annat de antaganden som har gjorts vid karteringen och vilket eller vilka klimatscenarier som använts. I rapporten finns även en bilaga som redovisar samtliga flöden som har tagits fram i arbetet med karteringen, exempelvis 100-årsflöde och 200-årsflöde i dagens klimat.

Samtliga rapporter nås genom MSB:s webbplats, se rubrik Rapporter på sidan Översvämningskarteringar.

Översvämningskarteringar (på MSB:s webbplats)

SMHI har analyserat framtida klimatpåverkan för Sveriges stora sjöar Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Rapporterna behandlar vattennivåer, tappningar, istäckning med mera. Det finns också en rapport som beskriver den klimatrelaterade problematiken kring de fyra sjöarna i nuvarande och framtida klimat, samt vilka konsekvenser klimatförändringarna väntas få för olika intressen kring sjöarna.

Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren i ett framtida klimat (på SMHI:s webbplats) 

Översvämning – havskust

Här följer information om karteringar och annan geodata som är användbart för bedömning av översvämningsrisk vid havskust.

Strandnära bebyggelse vid havet, Skåne. Foto: Cecilia Näslund/Boverket

Hot- och riskkartor enligt förordningen om översvämningsrisker

Hot- och riskkartor för de områden utmed kusten som identifierats att ha en betydande översvämningsrisk nås via fliken Kartor under rubrik Hot och riskkartor enligt förordningen om översvämningsrisker.

Kartor (på Översvämningsportalen)

För samtliga kustområden med betydande översvämningsrisk finns en rapport som beskriver bland annat metod, använt klimatscenario och osäkerheter i matematisk skattning av extremvattenstånd.

Samtliga rapporter nås genom MSB:s webbplats, se rubrik Rapporter på sidan Översvämningskarteringar.

Översvämningskarteringar (på MSB:s webbplats)

Framtida medelvattenstånd vid havskust

SMHI tillhandahåller beräknat framtida medelvattenstånd för samtliga kustkommuner i Sverige. Det finns också GIS-skikt för nedladdning. Beräknat medelvattenstånd presenteras kommunvis för var tionde år fram till 2150. Hos SMHI finns även information om scenarier för framtida havsnivåhöjning på längre sikt. Underlaget är användbart för att bland annat beräkna framtida högvattenstånd.

Framtida medelvattenstånd (information och data i tabellformat på SMHI:s webbplats)

Framtida medelvattenstånd (nedladdningsbara filer och GIS-skikt på SMHI:s webbplats)

Havsnivåhöjning på långa tidsskalor (information på SMHI:s webbplats)

Högvattenhändelser och extremnivåer

SMHI tillhandahåller beräknade återkomstnivåer för ett antal vattenståndsstationer längs kusten och beskriver hur dessa är framtagna. Öppna data med vattenståndsobservationer kan laddas ner för egna beräkningar av högvattenstånd, både i närtid och på lång sikt. Rekord för högvattenstånd som har observerats vid olika mätstationer i landet finns sammanställda och är användbara på liknande sätt.

Högvattenhändelser idag och i framtiden (på SMHI:s webbplats)

Oceanografiska observationer (på SMHI:s webbplats)

Rekord: Vattenstånd (på SMHI:s webbplats)

Utbredningsskikt för kustöversvämning

Utmed hela Sveriges kust finns utbredningsskikt som visualiserar översvämningsytor vid olika vattenstånd, vilket är användbart för att se översvämningsområden vid olika vattenstånd. Utbredningsskikt finns framtagna med 0,1 meters intervall, för vattenstånd mellan 1,0 - 5,0 meter (höjdsystem RH2000). Underlaget presenteras i kartvisningstjänst på Översvämningsportalen.

Översvämningsportalen (på MSB:s webbplats)

Ras, skred och erosion

Flera myndigheter producerar kartunderlag som beskriver förutsättningar för ras, skred och erosion. Några av dessa kartunderlag bygger delvis på samma information men de beskriver olika företeelser, har olika geografisk täckningsgrad, har olika skalor och grader av noggrannhet.

Vägskador orsakade av ras och skred, Norrbotten. Foto: Hans Berggren/Scandinav

Kartvisningstjänst och produktblad med vägledning

Myndigheterna har gemensamt tagit fram en kartvisningstjänst och vägledning till de olika kartunderlagen. Kartvisningstjänsten visar i vilka områden det finns förutsättningar för ras, skred eller erosion, enligt karteringar av nationella myndigheter. Kartvisningstjänsten ger också möjlighet att se om dessa områden sammanfaller med potentiella översvämningsområden, utifrån underlag från nationella myndigheter.

I vägledningen finns anvisningar för hantering av överlappande kartunderlag, samt råd kring användning och tolkning av underlagen. För varje kartunderlag finns ett produktblad som bland annat beskriver skala och noggrannhet, tidpunkt för framtagande, användningsområden och begränsningar.

Tillgängliga underlag avseende ras och skred

Följande underlag avseende ras och skred ingår i kartvisningstjänsten: 

• skredriskkartering vattendrag (SGI)
• översiktlig stabilitetskartering i finkorniga jordarter, (MSB)
• översiktlig stabilitetskartering i morän och grovkorniga jordarter (MSB)
• förutsättningar för skred i finkornig jordart (SGU)
• områden där skogsbruk och exploatering kan orsaka erosion, ras och slamströmmar (Skogsstyrelsen)
• förutsättningar för kvicklera (SGI)
• spår av jordskred (skredärr) (SGU)
• raviner (SGU)
• inträffade skred, ras och övriga jordrörelser (SGI).

Tillgängliga underlag avseende erosion

Följande underlag avseende erosion ingår i kartvisningstjänsten:

• stranderosion och geologi, kust (SGU)
• historiska strandlinjer (SGU)
• stränders eroderbarhet (SGU)
• kustsårbarhetsindex, erosion (SGI). 

Både kartvisningstjänst och vägledning nås genom SGI:s webbplats.

Kartunderlag om ras, skred och erosion (på SGI:s webbplats)

Ingående vägledning hos SGI

På SGI:s webbplats finns ingående vägledning om planeringsunderlag som är lämpliga att använda vid bland annat översiktsplanering.

Planeringsunderlag (på SGI:s webbplats)

Erosionspåverkad kust, Gotland. Foto: Cecilia Näslund/Boverket

Värme

MSB har med hjälp av data från satelliter tagit fram en värmekartering över Sverige. Karteringen visar vilka maximala marktemperaturer som uppmätts sommartid under åren 2017-2022. Karttjänsten kan användas för att bland annat identifiera bebyggelseområden med höga temperaturer och områden där det går att få svalka.

MSB:s Värmekartering (karttjänst på Metria:s webbplats)

Värmekartering (rapport på MSB:s webbplats)

Svalkande grönstråk i stadsmiljö. Foto: Scandinav/