Kustskydd

Kustzonen är en föränderlig och sårbar miljö. Både mänsklig och naturlig påverkan leder till översvämnings- och erosionsproblem, vilket i sin tur kan leda till ökade risker och förändrade levnadsförhållanden för både människa och natur. Klimatförändringar kommer att öka hoten mot kusterna, bland annat till följd av stigande havsnivåer och ökade risker för erosion.

Att tänka på i översiktsplaneringen

• Ny bebyggelse ska lokaliseras till områden som är lämpliga för bebyggelse.
• I vilka områden förekommer det problem med översvämning, ras, skred och erosion idag?
• Hur kommer klimatförändringarna att öka riskerna för översvämning, ras, skred och erosion i dessa områden och i andra nya riskutsatta områden?
• Kan det behövas reservation av mark- eller vattenområden för framtida skydd eller reträtt?
• Finns det behov eller vinster i att samverka på mellankommunal nivå om riskerna och behovet av skyddsåtgärder?
• För befintlig bebyggelse och andra för kommunen värdefulla områden, som är riskutsatta för erosion eller översvämning, bör kommunen överväga kustskydd.

Kusten – värdefulla områden i ständig förändring

Kustområden är ofta attraktiva exploateringsområden. Viktiga objekt och strukturer i kustzonen riskerar att skadas vid översvämning och av erosion. Skadan kan vara både ekonomisk samt påverka människors hälsa och säkerhet. Kustområden är även viktiga för ekosystem och innehåller ofta lokala, regionala eller nationella naturvärden, som även bidrar till att göra kustområden till populära rekreationsområden.

Inom kustzonen pågår flertalet naturliga processer i samspel mellan land, hav och atmosfären. Det innebär att dessa områden är bland de mest dynamiska, snabbt föränderliga och sårbara miljöerna på jorden. Klimatförändringarna kommer att öka hoten mot kusterna, till följd av höjda havsnivåer, ökad nederbörd och ytvattenavrinning. Det leder till ökad risk för översvämning, påverkan på vegetation och grundvatten, ökad erosion på stränder och strandnära områden samt förändrade förutsättningar för flora och fauna.

Exempel på kustskydd

Det finns flera olika metoder att skydda kuster och sjöar mot översvämning och erosion. Kustskyddet kan vara en kombination av utfyllnader, vallar, murar och rörliga anordningar som öppnas eller stängs efter behov. Vågbrytare kan reducera effekter av tillfälliga höga nivåer och på lång sikt kan skyddsportar vara aktuellt för att skydda hamninloppen. Möjligheten att kombinera olika typer av skyddsåtgärder kan behöva utredas.

Beroende på omfattningen av skydden kan de behöva pekas ut i översiktsplanen. Traditionellt har erosionskänsliga områden skyddats med olika typer av hårda erosionsskydd. De vanligaste är strandskoningar och hövder, se mer om detta nedan. En nackdel med hårda erosionsskydd är att de ofta orsakar ökad erosion på angränsande oskyddade sträckor.

Läs mer om erosionsskydd längs kuster och i sjöar på Statens geotekniska instituts webbplats. För länk se under rubriken "Planeringsunderlag". Här hittar du också en länk till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats om metoder för att begränsa skador vid höga flöden.

Storskaliga framtida skyddsåtgärder

Kommunen har inget lagstadgat ansvar för att anlägga skydd eller säkerhetsåtgärder för befintlig bebyggelse, utan ett stort ansvar ligger hos fastighetsägaren. Men för att skydda allmänna värden och samhällsviktiga funktioner krävs initiativ från kommunen eller staten.

I många kustkommuner pågår ett arbete med att analysera och planera åtgärder för att säkerställa befintlig bebyggelse från effekter av förväntade klimatförändringar. Storskaliga framtida skyddsåtgärder, exempelvis vallar eller portar mot havet, kräver ofta lång tid av planering och projektering och olika tillståndsprocesser som kan vara utdragna. I vissa fall behövs inte skydden förrän havet når nivåer som förväntas inträffa om 50-60 år.

Plan- och bygglagen förutsätter att frågor om hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion beaktas genom hela planeringsprocessen. Utgångspunkten i plan- och bygglagen är att sådana frågor ska vara slutligt avgjorda i samband med beslut om detaljplan. Skyddsåtgärder som krävs utanför detaljplaneområdet kan inte regleras i detaljplanen. Om framtida skyddsåtgärder utanför planområdet krävs för att en bebyggelse ska anses lämplig måste det ställas mycket höga krav på kommunen att visa att skydden kommer att uppföras. Det krävs således att kommunen utreder och kan visa att skydden är genomförbara ur tekniskt, ekonomiskt och juridiskt perspektiv.

Att kommunen har rådighet över marken där de framtida skydden planeras, och att det finns tydliga politiska ställningstaganden från kommunfullmäktige, kan vara viktiga aspekter att beakta för att visa att skydden avses uppföras. Avsikten att uppföra skydden bör komma till uttryck i kommunens översiktsplan vilket ger stöd för att frågan kommer att hanteras fortsättningsvis i PBL-processen. Det kan också finnas behov av mellankommunal samverkan inom ett avrinningsområde för uppföranden av skydd och fördröjningsanläggningar.

Vid planering som berör kuststräckan bör framtida kustskydd beaktas så att möjligheterna att anlägga sammanhängande skydd inte försvåras eller omöjliggörs. Kommunen kan exempelvis reservera plats för klimatanpassningsåtgärder som kan komma att behövas på land och i vatten.

Läs mer i Boverkets tillsynsvägledning om översvämningsrisker i faktarutan Planeringsunderlag.

Kustskydd - konflikter och synergieffekter med andra intressen

Oavsett hur kustskydd utformas kommer konflikter att uppstå med andra intressen. Översvämnings- eller erosionsskydd som vallar och strandfodring kan i sig ha en stor miljöpåverkan och komma i konflikt med skydd av natur- och kulturmiljövärden. Vallar, hövder, vågbrytare och slussportar kan också påverka tillgängligheten för båttrafiken och inlopp till hamnar. Permanenta barriärer påverkar möjligheten att leda bort regn- och smältvatten. VA-systemet behöver därför dimensioneras så att nödvändiga nederbördsmängder kan tas om hand innanför en barriär.

Miljöpåverkan och klimatförändringar

Lokala förhållanden som topografi och byggnaders utformning eller användning kan spela in när det gäller hur utsatt bebyggelsen blir vid en översvämning. Byggnaders utformning eller skydd mot översvämningsrisk från hav, sjö och vattendrag kan försvåra hanteringen av risken för översvämning till följd av skyfall då vallar eller liknande skydd riskerar att skapa instängda områden där avrinning inte kan ske. I en detaljplan bör utrymme för fördröjning av vatten tillgodoses. Detta kan även vara till hjälp för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.

Vattenrelaterade MKN

Hantera MKN i ÖP

Dagvatten i detaljplan

Förändrade vattennivåer ökar inte bara risken för översvämning, utan kan även öka risken för ras, skred och erosion. Om det finns bebyggelse, infrastruktur, försörjningsnät eller andra värdeobjekt i riskutsatta områden kan dessa skadas av de höga vattennivåerna, vilket kan leda till samhällsstörningar eller påverkan på människors hälsa och säkerhet.

God kunskap om de förändringar som sker i strandnära områden behövs för att kunna ta fram ett tillförlitligt planerings- och beslutsunderlag för ny bebyggelse och för att kunna anpassa befintlig byggd miljö till risker för naturolyckor. Det handlar om att beakta konsekvenser för såväl människa, miljö och egendom.

Veta mer?

Här hittar du exempel på planeringsunderlag som berör kustskydd. Länkarna nedan går till andra webbplatser.

Roller och ansvar

Boverket

Boverket ska enligt myndighetens instruktion, särskilt samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön.

Länsstyrelserna

Länsstyrelsen ska som statens regionala representant tillhandahålla kunskapsunderlag för kommunens planering liksom för enskilda aktörers förberedelse inför ...

Länsstyrelsen ska som statens regionala representant tillhandahålla kunskapsunderlag för kommunens planering liksom för enskilda aktörers förberedelse inför till exempel myndighetsbeslut om byggande eller om åtgärder mot erosion. Länsstyrelsen ska också pröva kommuners detaljplaner så att kraven på hälsa och säkerhet är tillgodosedda. Länsstyrelserna har ett regionalt samordningsansvar för klimat och energifrågor.

Kommunen

Kommunen ska planlägga för bebyggelse och se till att marken är lämplig för sitt ändamål. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska risker för olyckor, översvämni...

Kommunen ska planlägga för bebyggelse och se till att marken är lämplig för sitt ändamål. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska risker för olyckor, översvämning och erosion klargöras.

Statens geotekniska institut

Statens geotekniska institut (SGI) har på regeringens uppdrag ett samordningsansvar för stranderosion i Sverige.

Fastighetsägare

Fastighetsägare har ett stort ansvar och skyldighet att själva vidta förebyggande åtgärder för att skydda sin egendom. Samtidigt som fastighetsägare har ansv...

Fastighetsägare har ett stort ansvar och skyldighet att själva vidta förebyggande åtgärder för att skydda sin egendom. Samtidigt som fastighetsägare har ansvar för att inte orsaka grannar skador eller skada andra motstående samhällsintressen.

Webbutbildning

Klimatanpassning (webbutbildning)