Analysera markanvändningens påverkan

Granskad: 31 januari 2024

Hur kommunen väljer att använda mark- och vattenområden påverkar vattnet. Det kan dels handla om kontinuerlig påverkan, dels om påverkan till följd av en olycka eller annan oförutsedd händelse. Hur stor påverkansrisken blir beror bland annat på vad som planeras, omfattningen av exploateringen, samt eventuella åtgärder för att begränsa påverkan. Den här sidan handlar om påverkan från olika typer av mark- och vattenanvändning.

Föroreningspåverkan vid olika typer av markanvändning

Mark- eller vattenanvändning där det förekommer hantering eller regelbundna transporter av större volymer miljöfarliga ämnen kan normalt anses medföra större sannolikhet för allvarlig påverkan på en dricksvattenresurs jämfört med bostadsbebyggelse eller naturmark. Exempelvis kan det vara olämpligt att planera industriområden eller prioriterade leder för transporter av farligt gods på, eller i nära anslutning till dricksvattenresurser. Om detta inte helt kan undvikas kan det vara nödvändigt att i planeringen reservera plats för skyddsåtgärder för att göra markanvändningen lämplig.

Även markanvändning som vid en första anblick inte kan tyckas påverka vatten, som exempelvis bostads- eller kontorsbebyggelse, bidrar till förorening. Det kan handla om avrinning från vägytor med oljerester och vägsalt, byggnadsmaterial som avger förorening, gödning och bekämpningsmedel från trädgårdar eller förorening från avloppsanläggningar. Det kan också handla om förorening som uppstår vid olyckor, som bränsleläckage vid trafikolyckor eller förorenat släckvatten vid brandbekämpning.

Mark- eller vattenanvändningens föroreningspåverkan kan begränsas med olika åtgärder som olika dagvatten- eller avloppslösningar, men att helt undvika någon form av föroreningspåverkan är så gott som omöjligt. Bebyggelse på eller i anslutning till exempelvis en sårbar grundvattenresurs som används för dricksvatten kan trots en mycket begränsad påverkan leda till problem med dricksvattnets kvalitet.

Vanliga orsaker till föroreningspåverkan

Följande faktorer och aktiviteter kan medföra föroreningspåverkan:

  • trafik och vägdagvatten, trafikolyckor, vägsaltning, snötippning, släckvatten från brand
  • läckage från dag- och spillvattenledningar, energianläggningar och fyllnadsmassor
  • användning av bekämpningsmedel, hantering av drivmedel och kemikalier
  • borrning för dricksvattentäkt och andra ändamål, tunneldrivning, pålslagning, omfattande schaktnings- och markarbeten.

Stora andel hårdgjorda ytor som till exempel parkeringsplatser och tät stadsbebyggelse ger upphov till stora mängder dagvatten, vilket kan medföra ökad föroreningsrisk. 

För vattentäkter i sjöar och vattendrag kan dessutom följande användningar innebära påverkansrisker:

  • fartygstrafik och farleder
  • hamnanläggningar
  • båtuppläggningsplatser
  • båtanvändning.

Dagvattenhantering

I dagsläget är det en mycket liten andel av dagvattnet som renas före infiltration eller utsläpp till recipient i Sverige. Den fysiska planeringen behöver utformas så att det finns tillräckligt stort utrymme för att dagvattenlösningar med önskad reningsförmåga ska kunna anläggas.

Kraftiga skyfall innebär ökade föroreningsrisker från dagvatten. I samband med skyfall sätts mer föroreningar i omlopp, jämfört med vid mindre kraftiga regn. När dagvattensystemen svämmar över finns stor risk att dagvatten infiltrerar på platser där det är mindre lämpligt. Därför är det värdefullt att utforma dagvattensystem och fördröjningsmagasin med god kapacitet för att hantera kraftiga nederbördssituationer. Den ökning av kraftiga skyfall som väntas till följd av förändrat klimat medför ökade påfrestningar på dagvattenhanteringen.

Redan i översiktsplanen kan strukturer för dagvattenhantering behöva klarläggas för att möjliggöra en dagvattenhantering som skyddar nuvarande och framtida dricksvattenresurser. För känsliga områden kan kommunen överväga behov av krav på vidare utredning av dagvattenhantering för att minska påverkansriskerna.

Du kan läsa mer om dagvattenhantering på sidan Dagvatten i den översiktliga planeringen.

Dagvatten i den översiktliga planeringen

Dagvattnets kvalitet varierar kraftigt mellan olika platser och mellan olika årstider och nederbördssituationer. Vattnet innehåller ofta en komplex blandning av organiska och oorganiska ämnen som kommer från både naturliga processer och mänsklig påverkan. Trafik, byggnadsmaterial, industriområden, byggarbetsplatser och trädgårdar är de största källorna till föroreningar i dagvatten.

De vanligaste föroreningarna som brukar förekomma är partiklar av olika sammansättning, näringsämnen, tungmetaller, vägsalt, olja och vissa bakterier. Senare studier visar att det även förekommer föroreningar i dagvatten som inte tidigare var kända, exempelvis mikroplaster och olika organiska föroreningar som alkylfenoler, ftalater, högfluorerade ämne, organiska tennföreningar, pesticider och PCB.

Mer information om dagvattenföroreningar finns på följande länkar.

Kunskapssammanställning Dagvattenkvalitet (rapport på Svenskt Vattens webbplats)

DRIZZLE Centrum för dagvattenhantering (på Luleå tekniska universitets webbplats)

Trafik och vägdagvatten är vanliga orsaker till föroreningspåverkan av vattenresurser. Framtida klimatförändringar väntas leda till ökade problem med föroreningsspridning i samband med kraftiga skyfall eller perioder med hög nederbörd och översvämningar. Foto: Mikael Svensson/Scandinav

Påverkan från markarbete

Exploatering inom tillrinningsområdet för en dricksvattenresurs kan leda till påverkan av markens egenskaper. Olika typer av markarbeten kan leda till ökad sårbarhet för grundvattenresurser. I vissa områden där det i marken finns ett skyddande lerlager som överlagrar grundvattnet, finns risk att skyddet punkteras vid exempelvis pålning, borrning, grävning eller schaktning.

I översiktsplanen kan det vara aktuellt att redovisa områden där särskild hänsyn behöver tas för att inte skada markens skyddande egenskaper, för att inte öka föroreningsrisken för en dricksvattenresurs. Exempel på hänsyn kan vara restriktioner för borrning och pålning eller att byggnader inte får utföras med källare.

Bebyggelsens påverkan på grundvattentillgång

Nybildning av grundvatten sker genom att vatten som tillförs på markytan infiltrerar och tränger successivt vidare ner genom markprofilen. Så småningom nås grundvattenytan och därunder är markens alla hålrum och porer fyllda med vatten. Byggnationer och hårdgjorda ytor hindrar infiltration, och vatten som inte kan tränga ner i underlaget avleds som dagvatten i rör eller öppna diken. Även om viss del av dagvattnet infiltrerar brukar huvuddelen av dagvattnet som uppstår avledas till vattensamlingar som så småningom leds bort från området där dagvattnet bildas. Det innebär att grundvattenbildningen så gott som alltid minskar i områden som exploateras. Den minskade grundvattenbildningen kan få betydelse i områden där dricksvattenförsörjningen baseras på vattenuttag från små lokala grundvattenresurser.

Vid planering för utbyggnad eller förtätning av bebyggelseområden med vattenförsörjning från små lokala grundvattenresurser är det lämpligt att analysera vilka effekter det kan ge på grundvattentillgång. Det är inte alltid lämpligt med åtgärder för lokal infiltration av dagvatten på grund av föroreningsrisk.

Saltvatteninträngning i grundvattnet

I många kustnära områden med enskild vattenförsörjning förekommer problem på grund av saltvatteninträngning i grundvattnet. När grundvatten pumpas upp påverkas grundvattenströmningen. Om grundvattenuttaget är större än nybildningen av grundvatten i kustnära områden kan det leda till inträngning av salt havsvatten i grundvattenzonen. Förhöjd salthalt i grundvattnet kan även förekomma till följd av vägar som saltas för halkbekämpning, samt i områden som historiskt har legat under havsytan. Förhöjd salthalt ger ökad korrosion på ledningssystem och annan utrustning. Hög salthalt ger också vattnet dålig smak.

Flera små enskilda vattenuttag i ett område kan göra att det samlade grundvattenuttaget blir så stort att det orsakar saltvatteninträngning. Hur mycket grundvatten som kan tas ut utan att riskera saltvatteninträngning beror bland annat på hur stor grundvattenbildningen är i området och på hur stort avstånd det är mellan vattenuttag och kustlinje. Stora lokala variationer förekommer. Vid riskbedömning kan även effekter av framtida stigande havsnivå och tillhörande förskjutning av kustlinjen behöva beaktas.

I översiktsplanen kan det vara lämpligt att redovisa eventuella områden med risk för saltvatteninträning. Vid behov kan kommunen ange restriktioner för nytillkommande bebyggelse som medför ökat grundvattenuttag, eller ställa krav på viss utredning kopplat till vattenförsörjning.

Boverket (2024). Analysera markanvändningens påverkan. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/allmanna-intressen/hushallning/vattenforsorjning/avvagningar/paverkan/ Hämtad 2024-12-21