Socialt god och tillgänglig livsmiljö

En socialt god och tillgänglig livsmiljö för alla är en grundpelare för ett hållbart samhälle. Här kan du läsa om hur det allmänna intresset i PBL 2 kap. 3 § p 2 kan hanteras i den översiktliga planeringen. I det här avsnittet hittar du även exempel på nationella mål, planer och program som kan kopplas till denna del av bestämmelsen samt förslag på planeringsunderlag och vägledningar som kan ge stöd i arbetet. På sidan finns även länkar till några av Boverkets vägledningar med anknytning till det allmänna intresset.

Socialt god livsmiljö

En ur social synpunkt god livsmiljö innebär bland annat en god och jämlik tillgång till service, vård och omsorg, arbetsplatser, utbildning, kollektivtrafik, rekreationsområden, kultur, fritidsaktiviteter och mötesplatser. Den underlättar vardagslivet för invånarna och ger goda förutsättningar för social sammanhållning, integration, trygghet, rekreation och fysisk aktivitet. En mångfunktionell bebyggelsestruktur där bostäder, arbetsplatser och service blandas och befolkas dygnet runt, bidrar också till säkerhet och trygghet i samhället. Närhet till gröna och rekreativa miljöer har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande och behöver balanseras mot en förtätad bebyggelsestruktur, i syfte att uppnå en god och användbar livsmiljö för alla.

I arbetet med de sociala aspekterna av vår livsmiljö kan det vara särskilt viktigt att finna lämpliga former för medborgardialoger med berörda grupper i planprocessen.

Tillgänglig och användbar livsmiljö

En tillgänglig och användbar livsmiljö innebär att den översiktliga planeringen ska möjliggöra fysisk tillgång till samhällets funktioner för alla, oavsett rörelse- och orienteringsförmåga. Det gäller exempelvis bostäder, kultur- och fritidsaktiviteter, kollektivtrafik samt offentliga byggnader och mötesplatser. En översiktsplan som innehåller ställningstaganden och strategier för anpassning av den fysiska miljön till olika slag av funktionsnedsättningar, ger förutsättningar för ett mer tillgängligt och användbart samhälle för alla.

Boverket har gjort en vägledning för hur kommunen kan arbeta med mål och tydliga ställningstaganden för tillgänglighet i sin översiktsplanering och med ett konkret exempel illustreras hur ett sådant arbete kan få genomslag genom hela planeringskedjan.

Översiktsplanering för ökad tillgänglighet

Barnkonventionen och barns rättigheter i fysisk planering

FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, utgör sedan 2020 en del av svensk lagstiftning. I Barnkonventionens artiklar fastslås alla barns lika värde och rättigheter samt hur alla åtgärder som berör barn ska beaktas ur ett barnperspektiv och bedömas utifrån vad som är barnets bästa. Konventionen tar också upp barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter i frågor som berör barnet och att få sina åsikter respekterade.

I samhällsbyggnadsprocessen betyder det att barns rättigheter ska tillgodoses i såväl planeringen och utformningen som i förvaltningen av den byggda miljön. Det innebär också att barn i likhet med vuxna invånare ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande över sin egen livsmiljö, utifrån sina egna förutsättningar.

Boverket har tagit fram en vägledning för hur barnrättsperspektivet kan användas genom hela samhällsbyggnadsprocessen. Vägledningen visar sambanden mellan Plan- och bygglagen och Barnkonventionen och ger stöd för hur dessa lagar kan tolkas och samverka för att skapa goda livsmiljöer för alla barn och unga. Vägledningen innehåller också konkreta råd för och exempel på hur medborgardialoger kan genomföras med barn och unga utifrån deras egna förutsättningar.

Barns rättigheter i samhällsbyggnadsprocessen

Förebygga brott och främja trygghet

Alla har rätt att tryggt kunna vistas i det offentliga rummet utan att bli utsatt för brott. Utformningen av den byggda miljön är en av de faktorer som påverkar både möjligheten att känna trygghet och risken för brott. I översiktsplanen beskrivs det övergripande och brottsförebyggande arbetet i kommunen och målen för det kan tas fram genom samråd.  När kommunen genomför särskilda insatser för att kommunicera och diskutera planen med allmänheten och olika samhällsbyggnadsaktörer, ges goda tillfällen för en bred diskussion kring trygghetsfrågor. På så vis kan ömsesidig förståelse skapas för vad som kan påverkas genom fysisk gestaltning och vilka andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå en ökad trygghet i samhället i stort.

På Boverkets webbplats finns en vägledning för arbete med trygghetsaspekter i planeringsprocessen. Vägledningen innehåller exempel på arbetssätt och åtgärder i samhällsbyggnadsprocessens alla delar.

Samhällsbyggnadsprocessen för den fysiska miljön ur ett brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv

Film: Socialt god och tillgänglig livsmiljö