Arkitektur och gestaltad livsmiljö medverkar till en ändamålsenlig struktur

Ett långsiktigt arbete med arkitektur och gestaltning i kommunens samhällsbyggande ger viktiga verktyg för att tillgodose de allmänna intressena enligt Plan- och bygglagen, bland annat för att uppnå en ändamålsenlig struktur och en socialt god livsmiljö. Här kan du läsa mer om det och hitta länkar till Boverkets olika vägledningar om arkitektur och gestaltad livsmiljö i planeringsprocessen.

Politikområdet gestaltad livsmiljö

Politiken för gestaltad livsmiljö handlar om hur vi med arkitektur, form, design, konst och kulturarv kan möta samhällsutmaningar och förändra samhället till det bättre. Begreppet gestaltad livsmiljö omfattar såväl ett synsätt på allt som rör vår fysiska miljö, som den fysiska miljön i sig.

Boverket har ett övergripande nationellt ansvar för politikområdet gestaltad livsmiljö och bedriver ett samlat arbete inom området. Det innebär bland annat att ge stöd, vägledning och inspiration till dem som arbetar med planering och bebyggelseutveckling på nationell, regional och lokal nivå, för att långsiktiga höja kvaliteten på vår byggda miljö.

På Boverkets webbplats finns en temasida om Arkitektur och gestaltad livsmiljö. 

Arkitektur och gestaltad livsmiljö

Arkitektur och gestaltning i PBL

Plan- och bygglagen, PBL, samt plan- och byggförordningen, PBF, med dess föreskrifter är den lagstiftning som huvudsakligen omfattar arkitekturområdet. Flera delar av PBL innehåller bestämmelser som på olika vis främjar god arkitektur och gestaltad livsmiljö, även om just dessa begrepp inte återfinns i lagtexten. Plan och bygglagens 2 kap. 3 § beskriver på ett övergripande sätt de allmänna intressen och krav som ska beaktas i planeringen och som även är centrala för att skapa omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer. Lagen anger vad de allmänna intressena innebär men inte på vilket sätt de ska kunna uppnås.

På sidan Intressen och krav i PBL bidrar till en omsorgsfullt gestaltad livsmiljö kan du läsa om betydelsen av arkitektur och gestaltning i arbetet med de allmänna intressena.

Intressen och krav i PBL bidrar till en omsorgsfullt gestaltad livsmiljö

Arkitektur ger struktur och verktyg att möta samhällsutmaningar

Vårt samhälle behöver hantera stora utmaningar inom flera områden samtidigt, såsom klimatförändringar, energiresurser, digitalisering, infrastruktur samt en ökande segregation och ojämlikhet. I planerings- och byggprocessen kan arkitekturens övergripande metoder och verktyg bidra till hållbara lösningar.

Planeringen och utformningen av den byggda miljön har stor inverkan på våra livsvillkor och valmöjligheter. Bra tillgänglighet till bostäder, arbetsplatser, utbildning, mötesplatser, grönområden och andra viktiga samhällsfunktioner behövs i alla delar av staden och kommunen för att jämlikhet, inkludering och jämställdhet ska uppnås. Genom omsorgsfull och genomtänkt arkitektur kan vår fysiska livsmiljö utformas så att den stödjer hälsa och välbefinnande och bidrar till en upplevelse av sammanhang, delaktighet och trygghet.

En medveten gestaltning kan också hjälpa till att minimera bebyggelsens energi- och resursanvändning och belastning på ekosystemen. Arkitektur medverkar till att våra städer och samhällen både blir goda livsmiljöer och uppfyller nödvändiga krav på klimatanpassning och minskad klimatpåverkan.     

På sidan Arkitekturen som kraftfullt verktyg för att möta samhällsutmaningar kan du läsa mer om hur arkitektur bidrar till en god och hållbar samhällsutveckling.  

Arkitekturen som kraftfullt verktyg för att möta aktuella samhällsutmaningar

Boverkets vägledningar om arkitektur och gestaltad livsmiljö

Boverket ger stöd och vägledning för hur aktörer inom samhällsbyggnadssektorn kan arbeta med arkitektur och gestaltad livsmiljö i olika skeden av planerings- och byggprocesser. Boverkets arkitekturvägledningar innehåller i sin helhet ett omfattande informationsmaterial. I detta avsnitt finns länkar till sidor i de olika vägledningarna som kan vara till särskild hjälp för att konkretisera och främja de allmänna intressena i översiktsplaneringen.

Länkar till vägledningarnas startsidor finns under relaterad information.

Arkitekturstrategi som ett kommunalt planeringsunderlag

Det kommunala planeringsansvaret innebär också en avgörande och betydande roll i gestaltandet och förvaltandet av våra livsmiljöer. Kommunen kan ta fram planeringsunderlag i form av en arkitekturstrategi eller ett arkitekturprogram där man definierar de värden och kvaliteter hos bebyggelsen som man vill värna, utveckla eller tillföra. Eller hur ny arkitektur bör förhålla sig till de värden och kvaliteter som redan finns i den befintliga miljön. I ett sådant dokument kan kommunen konkretisera sina intensioner och ställningstaganden när det gäller bebyggelsens struktur, utformning och egenskaper i olika områden och miljöer, vilket ger stöd för kommande detaljplanering och gestaltning.

Boverket har gjort en vägledning till kommuner som vill ta fram arkitekturstrategier som ett planeringsunderlag för arbetet med arkitektur och gestaltad livsmiljö i sin fysiska planering. Den innehåller även resonemang kring varför arkitekturen är viktigt och kan göra nytta utifrån den aktuella kommunens egenskaper, styrkor och behov. Vägledningen kan också ge inspiration till hur kommunen kan ta sig an frågorna i sitt kontinuerliga översiktsplanearbete.

När Borlänge kommun tog fram sitt arkitekturprogram inleddes arbetet med en förstudie. Som en del av förstudien genomfördes dialogmöten där borlängeborna kunde skapa tillfälliga miljöer och konstruktioner med hjälp av ett stort antal blå rockringar. Foto: Pernilla Wåhlin Norén

På sidan Arkitekturstrategins huvuddelar kan du läsa mer om olika arbetssätt och aktiviteter för att initiera ett arkitekturarbete i kommunen och vilka kunskapsunderlag som kan vara till hjälp.

Arkitekturstrategins huvuddelar - Förslag till upplägg

Att prata om arkitektur

För att formulera mål och ställningstaganden för kommunens arbete med arkitektur behöver kommunen beskriva och prata om de värden och kvaliteter i bebyggelsen som ska värnas och utvecklas. Vägledningen ger stöd för det arbetet, med utgångspunkt i arkitekturens grundläggande värden och egenskaper gällande funktion, upplevelse och robusthet.

Detta är begrepp som är tillämpbara på alla skalnivåer, från det övergripande sammanhanget till närområdet och utformningen av enskilda byggnader, platser eller detaljer. I översiktsplaneringen kan god arkitektur handla om hur olika stadsdelar eller kommunområden hänger ihop och samspelar på ett på ett positivt vis men också om relationerna mellan tätorter och landsbygder i kommunen.

Samtal kring arkitektur och gestaltad livsmiljö behöver föras återkommande, såväl inom kommunen som i möten med exempelvis byggaktörer och medborgare. Vägledningen ger exempel på användbara frågeställningar att ha med sig som underlag för dialogerna i plan- och byggprocessen. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Hur du kan beskriva och prata om arkitektur

Inspirerande exempel

I vägledningen presenteras även exempel på hur några svenska kommuner utifrån olika utgångspunkter och förutsättningar har arbetat strategisk med arkitektur och gestaltad livsmiljö. Här kan du ta del av inspiration och konkreta råd för hur kommunen kan främja arbetet med arkitektur. 

Arkitekturstrategiskt arbete att inspireras av

Vårdens miljöer i fysisk planering

En god, tillgänglig och tillräcklig sjukvård och omsorg hör till den grundläggande samhällsservicen. Vårdens miljöer, såväl inomhus som utomhus, är en del av vår gemensamma livsmiljö och behöver lokaliseras och utformas med hög kvalitet och kunskap. Boverket har gjort en vägledning i planering, utformning och förvaltning av vårdens byggda miljöer som riktar sig till regionala, kommunala och privata aktörer inom sektorn. Vägledningen ger kunskap om hur den fysiska miljöns gestaltning medverkar till god och effektiv hälso- och sjukvård.

Bergsjöns vårdcentral är ett exempel på en byggnad som genom sin gestaltning har förstärkt tillgängligheten, samhörigheten och identiteten i sin stadsdel. Arkitekt: Wingårdhs. Foto: André Pihl

Planering för framtidens vård

Idag pågår en omställningsprocess mot en mer individcentrerad hälso- och sjukvård. Bland annat behöver framtidens vårdinrättningar finnas tillgängliga i nya former och på nya platser, nära andra funktioner i människors vardagsmiljöer. Den övergripande planeringen måste ta hänsyn till hur sjukhus, vårdcentraler och andra inrättningar på olika vårdnivåer ska placeras och utformas, för att motsvara vårdens aktuella behov, krav och intentioner. Här behöver den strategiska samhällsplaneringen utvecklas på både kommunal och regional nivå, liksom samordningen dem emellan.

På sidan Vårdmiljöns betydelse i samhället kan du läsa mer om vårdens plats och betydelse i den övergripande fysiska samhällsstrukturen och förhållandet till andra hälsofrämjande miljöer såsom naturområden och parker.

Vårdmiljöns betydelse i samhället

Utveckling av förskolors och skolors fysiska miljöer 

Barn och unga tillbringar mycket av sin tid i förskolan och skolan vilket innebär att dessa miljöer är av stor betydelse för barns och ungas lärande, hälsa och välbefinnande. Skolmiljöer som planeras, byggs och förvaltas för att långsiktigt uppfylla behoven hos barn och unga, bidrar också till hela samhällets utveckling.  Boverket gjort en vägledning till kvalitativ, tillgänglig och hållbar gestaltning av förskolors och skolors fysiska miljöer.

Parker och grönområden fungerar som kompletterande utemiljöer till den egna skolgården. Slutspelsparken i Lund har en robust utformning för att tåla en hög användningsgrad. De gröna kullarna och rörelsestråken både ger utrymme både för aktivitet och skapar plats för stillhet och vila. Landskapsarkitekt: Fojab. Foto: Werner Nystrand

Ur ett stadsbyggnadsperspektiv utgör förskole- och skolmiljöerna viktiga delar av den sociala strukturen och den gemensamma kulturmiljön i staden, orten eller bygden. Rätt lokaliserade kan de bidra till möten, social sammanhållning och positivt identitetsskapande. Rymliga och grönskande utemiljöer blir en del av grönstrukturen som kan bidra med ekosystemtjänster och främja såväl fysisk som psykisk hälsa hos dem som vistas där. Lokaliseringen av skola och förskola påverkar också möjligheten för barn och vuxna att ta sig dit till fots, på cykel eller med kollektivtrafik.

På sidan Förskolan och skolan som en del av samhällsbygget kan du läsa mer om förskolors och skolors roll i samhällsbygget och i relation till övergripande samhällsplanering.

Förskolan och skolan som en del av samhällsbygget