Dialog och kunskapsinsamling

I översiktsplaneringen behöver kommunen ta reda på hur systemet för elförsörjning ser ut och fungerar i kommunen. Olika sorts kunskap kan finnas hos kommunen själv samt hos länsstyrelsen, regionen och elnätsföretagen. Det behövs god samverkan mellan kommun, region och berörda elnätsföretag för att utvecklingen av elnät och utvecklingen av bebyggelse och verksamheter ska bli väl koordinerade.

Samsyn om elförsörjning

Elnätsföretagen kan bidra med information om förutsättningar, begränsningar och möjligheter för elförsörjning som är värdefull information inför kommunens planering av bebyggelseutveckling. Eventuellt kan elnätsföretagen också ge synpunkter på lokalisering av vissa objekt eller utbyggnadsområden med hänsyn till förutsättning att ordna elförsörjning vid olika tidpunkter. Dialog i tidigt skede kan ge elnätsföretagen förståelse för kommunens målsättningar för bebyggelseutvecklingen och vilket elbehov det kan väntas medföra.

En samsyn mellan kommun och berörda elnätsföretag i frågor om elförsörjning ger goda förutsättningar för att utvecklingen av markanvändning och elförsörjning ska bli väl koordinerade. 

Hur ser elnätets uppbyggnad ut och vilka elnätsföretag berörs?

Kommunen behöver få kunskap om elnätets uppbyggnad i stort. Det kan handla om information om utbredning av lokalnät, regionnät och transmissionsnät samt knutpunkter i systemet.

Elledningar. Foto: Scandinav

Den information som behövs kan till stor del finnas i den kommunala energiplanen. Kommunens olika förvaltningar och bolag kan också bistå med kunskap.

På webbplatsen Nätområden.se finns information om vilka som har områdeskoncession i kommunen och visar lokalnätsområdenas avgränsning och ansvariga lokalnätsföretag. Lokalnätsföretaget kan ge information om vilket regionnätsföretag som berörs. Det kan förekomma flera lokalnätsföretag och även flera regionnätsföretag i en och samma kommun.

Nätområden.se

För information om regionnätet finns kartunderlag i Lantmäteriets produkter som visar lokalisering för kraftledningar och tillhörande stationer. Observera att alla elnätsanläggningar inte finns redovisade, samt att uppdateringen av geodata för ledningsnät sker med flera års intervall. Därför behövs avstämning med berörda elnätsföretag kring eventuellt kompletteringsbehov och vilket underlag de kan bidra med.

Information om transmissionsnätet finns på Planeringskatalogen, länsstyrelsernas webbaserade söktjänst för planeringsunderlag. 

Planeringskatalogen (på Länsstyrelsernas webbplats)

Svenska kraftnät vill bli kontaktade vid planering inom 500 meter från anläggningar i transmissionsnätet. Läs mer på Svenska kraftnäts webbplats.

Samhällsplanering (på Svenska kraftnäts webbplats)

Säkerställ att informationen är aktuell genom dialog med elnätsföretag

Elnätsföretagen kan ofta ha underlag om elnätet och elanvändning som har betydelse för samhällsplaneringen, och det är därför lämpligt att kontakta dem i tidigt skede i arbetet med översiktsplanen. Lämpliga frågor att diskutera med elnätsföretagen kan vara:

• Vilka underlag och information elnätföretagen kan bidra med vad gäller utbredning/lokalisering av befintliga elnätsanläggningar i kommunen?
• Hur ser anläggningarnas omgivningspåverkan och lämpliga säkerhetsavstånd ut?
• Är planeringsunderlaget om kraftledningarnas lokalisering som kommunen använder tillräckligt detaljerat och uppdaterat för att kunna genomföra analyser?
• Behöver planeringsunderlaget kompletteras?

Dialog med de lokala och regionala elnätsföretagen kommer också att ske utifrån nätutvecklingsplanerna som elnätsföretagen tar fram från och med 2024.

Regionala underlag och samordning

Många regioner har samarbetsforum för energifrågor. Regionen kan även ha tagit fram användbara planeringsunderlag. Regionplanen kan vara ett planeringsverktyg för mellankommunal energiplanering och regionerna har även en kompletterande roll till länsstyrelsen i klimat- och energiomställningen. Det kan också finnas användbar information i den regionala energi- och klimatstrategin som länsstyrelsen tagit fram.

Regionala energi- och klimatstrategier (på LEKS webbplats)

Hur ser omfattning och lokalisering av lokal elproduktion och energilagring ut?

Kommunen behöver information om var det finns elproduktion som exempelvis kärnkraft, kraftvärmeverk, vindkraftsanläggningar, solcellsparker och vattenkraft samt omfattning av anläggningarna. Om det finns anläggningar för energilagring i kommunen är det också en information som behövs i översiktsplaneringen.

Vattenkraftverk. Foto: Scandinav/Jörgen Wiklund

Information och underlag finns i den kommunala energiplanen och hos berörda elnätsföretag. Om det behövs mer information kan olika kompetenser inom den kommunala organisationen bistå med kunskap. Utifrån kommunens grundkarta kan man också få en överblick om var det finns lokal elproduktion och energilagring. Regionen kan ha tagit fram användbara planeringsunderlag. Det kan också finnas användbar information i den regionala klimat- och energistrategin som länsstyrelsen tagit fram. Kommunen kan också ha dialog med elproducenterna och företagen som lagrar energi.

Vindbrukskollen kan användas för att få en överblick över vindkraft. Även Energimyndigheten har statistik som kan vara av intresse.

Vindbrukskollen (på Energimyndighetens webbplats)

Hur ser elbehovet ut?

De stora dragen för önskad utveckling behöver stämmas av samt vilken omfattning och volymer det handlar om. Detta för att få en gemensam bild av framtida elbehov. Både rumsliga och tidsmässiga perspektiv behöver belysas.

Inom kommunen kan det finnas bebyggelse och verksamheter som har stort elbehov, eller som kommer att ställa om till eldrift, som kommunen behöver ha kunskap om. Information och underlag kan finnas i den kommunala energiplanen och hos berörda elnätsföretag.

Lokal elproduktion

Kommunen kan undersöka om det finns områden med stort elbehov där det vore särskilt gynnsamt med ökad lokal elproduktion. Genom att föreslå lämplig lokalisering utifrån lokala förutsättningar i elsystemet och visa på en önskad utveckling av bostäder och verksamheter kan en lokal produktion stimuleras och flaskhalsar kan begränsas. Önskad utveckling behöver planeras i samverkan med elnätsföretag på lokal och regional och eventuellt på nationell nivå.

Kommunen kan planera utrymme för en utvidgning av befintliga produktionsanläggningar eller planera för lämplig plats för nya anläggningar för elproduktion som vindkraftsparker, solcellsparker och kraftvärmeverk. Det kan även handla om att ge förutsättningar för att öka elproduktionen genom mikroproduktionsanläggningar på byggnad eller tomtmark.

Finns möjligheter för alternativ energiförsörjning?

Ett alternativ för att minska elbehovet kan vara att värma upp eller kyla byggnader på annat sätt än om det sker med el. Kommunen kan undersöka hur utbredningen av alternativa energibärare, som fjärrvärme eller fjärrkyla, ser ut och om det finns potential för ökad användning. Kommunen kan även ta reda på om det är möjligt att bygga ut fjärrvärmenät och ifall det finns restvärme från befintliga eller tillkommande industriprocesser som kan nyttjas för fjärrvärme. Kommunen kan ha en dialog med grannkommuner och regionen för att exempelvis använda restvärme från industri i annan kommun eller använda fjärrvärmenät för tätorter som ligger närmare grannkommunens fjärrvärmenät än kommunens egna.

För att undersöka om det finns potential för ökad användning kan kommunen ha dialog med berörda företag som har infrastruktur eller produktionspotential för alternativ energiförsörjning. Information och underlag kan finns i den kommunala energiplanen och även kommunens olika förvaltningar kan bistå med kunskap.

Fjärrvärmeanläggning. Foto: Scandinav

Framöver kan vätgas få en allt större betydelse för energiförsörjningen. Vätgasanvändning ses som avgörande för industrins omställning till fossilfria processer och det bedöms få stor påverkan på framtida elbehov i Sverige. Energimyndigheten fick 2023 i uppdrag att samordna Sveriges arbete för utveckling av vätgasanvändning och den infrastruktur som behövs. En proaktiv dialog mellan grannkommuner och mellan kommun och region kommer att vara fördelaktigt för att stimulera utvecklingen av vätgasanvändning och tillhörande infrastruktur.

Vätgas (på Energimyndighetens webbplats)

Uppdrag att samordna arbetet med vätgas i Sverige (på regeringens webbplats)

Planeras eller behövs det förstärkning av elnätet?

Planerar kommunen för nya utbyggnadsområden är det viktigt att kommunen för dialog med berörda elnätsföretag i ett tidigt skede för att hitta lämpliga lösningar. Finns möjlighet att ansluta de nya utbyggnadsområden till befintligt ledningsnät eller finns behov av ett utbyggt elnät?

En utbyggnad av elproduktion kräver att det finns tillräckligt med överföringskapacitet för den producerade elen. Det kan krävas förstärkningsarbete på befintligt elnät men det kan också behöva byggas ut med nya elledningar och stationer i elnätet som kräver mer markutrymme. I planeringen behöver kommunen ta hänsyn till hur det påverkar omgivande bebyggelse med de skyddsavstånd till anläggningarna som behövs. Hänsyn kan också behöva tas till framtida behov av ökade skyddsavstånd vid befintliga ledningar inför framtida ökad kraftöverföring.

En del i att öka överföringskapaciteten är att kunna lagra el. Därigenom kan till exempel elproduktion från vind- och solkraft jämnas ut och effekttoppar kan hanteras på ett bättre sätt. Kommunen kan planera för lämpliga platser för energilagring, som batterilager eller vätgaslager.

Energilager i transmissionsnätet för ökad överföringskapacitet (rapport på Svenska kraftnäts webbplats)

I samband med linjekoncessioner uppstår ofta markanvändningskonflikter, vilket kan orsaka långa tillståndsprocesser. Ökad samordning mellan översiktsplanering och planering för utbyggnad av regionnät och transmissionsnät kan bidra till minskade markanvändningskonflikter och därmed kortare ledtider.

Nätutvecklingsplaner möjliggör ökat utbyte och samordning

De nätutvecklingsplaner som ska finnas framtagna från 2024 kan ge information om planerad utbyggnad i regionnät och lokalnät. Kommunen är en berörd systemanvändare som nätägaren ska samråda med vid framtagande av nätutvecklingsplanerna och här kan kommunen lyfta fram sina utvecklingsplaner. Både rumsliga och tidsmässiga aspekter behöver beaktas i planering av markanvändning som medför ökat elbehov eller elproduktion. I en översiktsplan kan det finnas stora skillnader i tidsperspektiv för genomförande av utbyggnad av bebyggelse eller verksamhetsområden. Tidsperspektiven för genomförande behöver diskuteras i relation till berörda nätutvecklingsplaner. I nätföretagens planering av elnätsutveckling ligger fokus på de närmaste 5 till 10 åren.

Finns förhållanden som påverkar mellankommunal och regional samordning?

Planering av elförsörjning bör ses utifrån ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Det är lämpligt att samplanera med angränsande kommuner, regioner och berörda elnätsföretag för att få en robust elförsörjning. Om det finns planer för verksamheter som kräver mycket el, som elintensiva industrier och serverhallar, eller anläggningar som förbättrar elförsörjningen, som energilagring eller elproduktionsanläggningar, är det särskilt viktigt att ha dialog och samordning av eventuell etablering.

Kommunen behöver ta reda på om det finns behov av åtgärder i elnätet som kan påverka andra kommuner men även ifall det finns åtgärder i andra kommuner som påverkar den egna kommunen. Regionen kan ha tagit fram användbara planeringsunderlag som kan visa på dessa behov. I den regionala klimat- och energistrategin som länsstyrelsen tagit fram kan det också finnas användbar information. Information och underlag kan också finnas i den kommunala energiplanen (klimat- och energiplan).

En utmaning för den översiktliga planeringen är den mellankommunala samordningen när elintensiva industrier etableras och mer el behöver produceras. Är det möjligt att gemensamt planera över kommungränsen?

Bilden nedan visar ett exempel där en ökad elproduktion behöver ske i kommun A och kommun B till följd av att elbehovet ökar i kommun D. Kommun C behöver säkerställa att det finns plats för överföringen. Exemplet illustrerar att en kommun kan behöva acceptera att ett regionalt behov av elinfrastruktur tar mark i anspråk i den egna kommunen.

Mellankommunal samordning kan vara nödvändig för elförsörjningen. Illustration: Jörgen Svensson, WSP

Finns information som kan vara känslig för spridning?

Uppgifter om elförsörjning kan vara känsliga att sprida. I orätta händer kan uppgifterna användas för sabotage som kan orsaka stor skada i samhället. Varje enskild myndighet har ansvar att bedöma skyddsvärdet av känsliga uppgifter och avgöra hur dessa uppgifter ska hanteras. Kommunen behöver ta reda på om det hanteras information som elnätsföretaget kan bedöma vara känslig för spridning.

Vid redovisning av elförsörjning i översiktsplanen kan det vara olämpligt att presentera detaljerad information om elnät och tillhörande anläggningar i en karta. Även uppgifter som inte omfattas av sekretess kan vara känslig, och kan då vara olämpliga att presentera på en öppen webbsida.

Underlag från nätföretagen som behövs för kommunens eller regionens analyser behöver inte finnas öppet tillgängliga, utan kan hanteras helt internt. Vid behov har kommuner och regioner också system och rutiner för säker hantering av sekretessbelagda uppgifter. Det är lämpligt att involvera kommunens eller regionens ansvariga för sekretess och informationssäkerhet i planprocessen för lämplig hantering av uppgifter som kan vara känsliga för spridning.

Mer information om hantering av känsliga uppgifter finns på den myndighetsgemensamma webbplatsen Informationssäkerhet.se. Även Svenska kraftnät har information om hantering av säkerhetskänslig verksamhet.

Säker hantering av information (på Informationssäkerhet.se)

Om säkerhetskänslig verksamhet (på Svenska kraftnäts webbplats)