ÖP-modellen

I utvecklingsinriktningen kan kommunen lyfta fram de strategiska samband, utvecklingsinsatser och prioriteringar som anses vara särskilt viktiga för kommunens långsiktiga utveckling.  Kommunen kan ange om utvecklingsinriktningen har betydelse i ett internationellt, nationellt, regionalt, kommunalt eller lokalt perspektiv genom att använda Nivå tillsammans med Utvecklingsinriktning. 

Kommunen kan vid behov välja utvecklingsinriktning för bebyggelsestruktur, grön- och blåstruktur och kommunikation samt annan utvecklingsinriktning.

Mark- och vattenanvändningarna i katalogen utgår från Boverkets föreskrifter om översiktsplan. Mark- och vattenanvändningar kan överlappa varandra om mark- eller vattenområdet är lämpligt för flera ändamål.

Annan mark- och vattenanvändning får endast användas när det saknas tillämpbar mark- och vattenanvändning från föreskrifterna. 

Kommunen kan även ange Användningsstatus om områdets användning, se förklaring om användningsstatus nedan. 

Kategorierna i Kompletterande mark- och vattenanvändning kan endast användas tillsammans med en mark- och vattenanvändning som finns utpekad i Boverkets föreskrifter om översiktsplan. Syftet med kompletterande mark- och vattenanvändning är att kommunen ska kunna precisera användningen ytterligare om kommunen har behov av det. De kompletterande mark- och vattenanvändningarna är inte knutna till en specifik mark- och vattenanvändning. Det är kommunen som gör bedömningen om vilken kombination som är lämplig.

I ÖP-katalog 1.0 finns ett urval av kompletterande mark- och vattenanvändningar. Det kan utökas med fler användningar i nästkommande version av katalogen om det finns ett behov av att en specifik användning är nationellt utsökbar.

De förhållanden som kommunen bedömer kan ha en väsentlig betydelse för beslut om mark- och vattenanvändningen eller för hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras ska redovisas i översiktsplanen. Det kan handla om hur kommunen avser att tillgodose ett riksintresse eller hur gällande miljökvalitetsnormer ska följas. 

Förutom riksintressen och miljökvalitetsnormer ska kommunen ange övriga förhållanden som kommunen anser är av väsentlig betydelse utifrån förutsättningarna i kommunen och den planerade utveckling som föreslås i planen. 

ÖP-katalogen 1.0 har ingen indelning av övriga förhållanden av väsentlig betydelse. Om det finns ett behov av att olika förhållanden av väsentlig betydelse är nationellt utsökbara kan katalogen utvecklas med det i nästkommande version.

Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet är ett allmänt intresse i PBL, och kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande för översiktsplaneringen. I översiktsplanen anger kommunen hur den planerar för att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder.

Det ska framgå av översiktsplanen hur kommunen i den fysiska planeringen tagit hänsyn till och samordnat översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Det är kommunen som avgör vilka mål, planer och program som är relevanta för kommunens hållbara utveckling och den fysiska planeringen eftersom dessa ändras över tid. 

I ÖP-katalogen 1.0 kan kommunen välja att dela in mål, planer och program i internationella, nationella, regionala och kommunala.

Kommunen kan i sin översiktsplan peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Inom dessa områden kan det särskilda skälet för landsbygdsutveckling i strandnära läge (7 kap. 18 c § andra stycket miljöbalken) användas vid prövningen av upphävande eller dispens från strandskyddet. 

LIS-områden ska kopplas till en mark- och vattenanvändning för att veta vad området är lämpligt att användas för, men kan ha en egen yta om mark- och vattenanvändningen har en annan geografisk avgränsning. 

Kommunen ska i översiktsplanen redogöra för sin syn på klimatrelaterade risker för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion. Av översiktsplanen ska det även framgå hur dessa risker kan minska eller upphöra. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt och strategiskt kommunalt klimatanpassningsarbete.

Att kommunen ska ge sin syn på hur de risker som beror på klimatförhållanden kan upphöra eller minska kan innebära att:

• kommunen redovisar förhållningssätt och strategier för att hantera identifierade risker och riskområden.
• kommunen anger att det behövs fördjupade undersökningar om planeringsunderlaget inte är tillräckligt.
• kommunen anger åtgärder för hur riskerna kan upphöra eller minska. 

I ÖP-katalogen 1.0 kan kommunen dela in åtgärder för klimatrelaterade risker i översvämning, ras, skred och erosion. 

Regional fysisk planering ska ske i Stockholms län,  Skåne län och  Hallands län. Det är regionen som ansvarar för denna planering.  För andra län är det frivilligt att ta fram en regionplan.

Om kommunen omfattas av en regionplan ska det framgå av översiktsplanen om den avviker från regionplanen och i så fall på vilket sätt planen avviker samt skälen till att översiktsplanen skiljer sig från regionplanen. 

Mellankommunala och regionala intressen skiljer sig åt beroende på kommuners olika behov och förutsättningar. Ett sätt att undersöka vad som kan vara av mellankommunal eller regional betydelse är att sätta in kommunen i ett regionalt sammanhang, exempelvis genom att referera till och orientera sig utifrån regionala mål och visioner.

ÖP-katalogen 1.0 har ingen indelning av mellankommunala och regionala intressen. Om det finns ett behov av att intressena är nationellt utsökbara kan katalogen utvecklas med det i nästkommande version.

Om länsstyrelsens invändningar i granskningsyttrandet kvarstår inför antagandet av planförslaget ska detta anmärkas i planen. Kommunen kan bemöta länsstyrelsens invändning och beskriva hur den avser att förhålla sig till invändningen.

Länsstyrelsen kan enbart ha invändningar om att

• förslaget inte tillgodoser ett riksintresse
• förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm inte följs
• redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med miljöbalken
• sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt
• en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.  

I ÖP-katalogen 1.0 kan kommunen fördela invändningarna enligt dessa.

De konsekvenser som planen kan komma att medföra vid ett genomförande av planen ska redovisas i översiktsplanen.

Väsentliga konsekvenser kan vara miljömässiga, ekonomiska och sociala men även juridiska och tekniska. Kommunen ska beskriva de väsentliga konsekvenser som planen kan antas ge upphov till. Det kan både handla om positiva och negativa konsekvenser.

En översiktsplan kan normalt antas medföra en betydande miljöpåverkan, vilket innebär att en strategisk miljöbedömning ska göras när en översiktsplan upprättas eller ändras och att miljökonsekvenserna av planens genomförande ska redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning.

I ÖP-katalogen 1.0 kan kommunen dela in konsekvenserna i miljökonsekvenser och planens väsentliga konsekvenser.

Nivå används tillsammans med Utvecklingsinriktning och anger om funktionen eller sambandet är relevant på lokal, kommunal, regional, nationell eller internationell nivå.

Kommunen kan vid behov klassificera mark- och vattenanvändningarna i planen som nuvarande, utvecklad eller ändrad användning.