Granska översiktsplanen

När samrådet är genomfört och kommunen gjort de ändringar och justeringar som föranletts av de synpunkter som kommit in, så ska kommunen låta planförslaget inklusive miljökonsekvensbeskrivningen granskas.

Granskningstid

Kommunen ska hålla planförslaget inklusive miljökonsekvensbeskrivningen samt samrådsredogörelse och samrådsförslag tillgängliga för granskning i minst två månader. Det finns inget som hindrar att kommunen förlänger granskningstiden om det till exempel förväntas finnas ett stort intresse från allmänheten eller om kommunen vill få tid för mer dialog. När kommunen låter planförslaget granskas ska förslaget uppfylla lagstiftningens krav på innehåll och utformning.

Översiktsplanens nytta och funktion

Om miljökonsekvensbeskrivningen

Kungörelse om granskning

Kommunen ska kungöra granskningen av planförslaget före granskningstidens början. Kommunen ska anslå kungörelsen på kommunens anslagstavla och införa den i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå var planförslaget hålls tillgängligt för granskning, att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det senast under granskningstiden, och på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget ska lämnas. Den som vill lämna synpunkter på planförslaget ska göra det skriftligen under granskningstiden.

Kommunen ska senast den dag då kungörelsen anslås på kommunens anslagstavla skicka planförslaget och kungörelsen till länsstyrelsen, regionen samt de kommuner som berörs.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.

Kortare granskningstid om ett förslag till ändring endast avser en viss del av kommunen

När översiktsplanen ändras, för en viss del eller med ett tematiskt tillägg, ska sambanden med och konsekvenserna för översiktsplanen som helhet redovisas.  För en ändring tillämpas normalt samma förfarande som när en översiktsplan antas. För förslag till ändring som avser endast en viss del av kommunen kan ett enklare förfarande tillämpas, då kan kommunen låta granska förslaget under sex veckor istället för två månader.

Efter granskningstiden

Efter granskningstiden ska kommunen i ett särskilt utlåtande sammanställa de synpunkter som kommit fram och redovisa de förslag som synpunkterna gett anledning till.

Det särskilda utlåtandet med de sammanställda synpunkterna ska sedan bifogas de övriga översiktsplanehandlingarna. Om synpunkter som inkommit under granskningstiden inte kan tillgodoses i planförslaget bör detta särskilt motiveras.

Om planförslaget ändras väsentligt efter granskningstiden, ska kommunen låta förslaget granskas på nytt.

Om kommunen ändrar planförslaget efter granskningstiden utan att en ny granskning äger rum och länsstyrelsens yttrande till följd av ändringen helt eller delvis blir inaktuellt så ska länsstyrelsen på kommunens begäran tillhandahålla ett reviderat granskningsyttrande.

Om länsstyrelsens invändningar i granskningsyttrandet kvarstår inför antagandet av planförslaget, ska detta anmärkas i planen i form av markeringar på planens kartor eller på annat sätt. Anmärkningarna i planen behöver inte utgöra en fullständig redogörelse för länsstyrelsens avvikande mening. Det räcker med en anteckning om att det föreligger en skiljaktig uppfattning beträffande ett visst område i förening med en hänvisning till granskningsyttrandet där länsstyrelsens synpunkter närmare utvecklas. (jfr prop. 2019/20:52 sid. 111)

En utvecklad översiktsplanering, prop. 2019/20:52 (på Sveriges riksdags webbplats)

Kommunen ska redovisa länsstyrelsens granskningsyttrande tillsammans med översiktsplanen.

Länsstyrelsens roll under granskningstiden

Översiktsplanen är inte bara kommunens utan också statens besked om lämplig mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling. Länsstyrelsen ska under granskningstiden framföra sina synpunkter i ett granskningsyttrande. I yttrandet ska länsstyrelsen enbart ange om:

1. Förslaget inte tillgodoser ett riksintresse.

2. Förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm inte följs.

3. Redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med miljöbalken.

4. Sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt.

5. En bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Tydliga besked ger vägledning

Syftet med granskningsyttrandet är att kommunen redan i samband med översiktsplanen ska få besked om vilka delar av planen som enligt länsstyrelsens uppfattning inte bör fullföljas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 142)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Under granskningen ska länsstyrelsen fastställa om de synpunkter som har framförts i samrådsyttrandet har tillgodosetts. Om kommunen inte har tillgodosett synpunkterna, ska länsstyrelsen återigen väga kommunens skäl mot de intressen som länsstyrelsen ska företräda. Länsstyrelsen bör då efter samrådet ha fördjupat sin analys av de nationella intressenas tyngd och avgränsning för att ha bästa möjliga underlag för sin slutgranskning. En viktig uppgift för länsstyrelsen blir också att under granskningen göra en sista avvägning mellan motstridiga statliga, regionala och mellankommunala intressen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 545)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Hela granskningsyttrandet ska tillfogas planförslaget inför antagandet för att kommunfullmäktige ska ha full klarhet i om länsstyrelsen har väsentliga invändningar mot planförslaget. Det är också viktigt att andra myndigheter och aktörer som använder en översiktsplan som beslutsunderlag får klart för sig vilken vikt man bör tillmäta planen. (jfr prop. 2019/20:52 sid. 104)

En utvecklad översiktsplanering, prop. 2019/20:52 (på Sveriges riksdags webbplats)

För att översiktsplanen ska kunna bidra till att ge vägledning för efterföljande planering och prövning är det angeläget att länsstyrelsen lämnar tydliga besked om hur staten ställer sig till kommunens planering. I de delar där länsstyrelsen inte haft några invändningar ska kommunen i princip kunna förvänta sig att översiktsplanens intentioner får fullföljas utifrån de aspekter länsstyrelsen har haft att beakta vid tiden för yttrandet. Av yttrandet behöver det därför tydligt framgå hur staten, genom länsstyrelsen, förhåller sig till de ställningstaganden som kommunen har gjort i planen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 142)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Det kan i vissa fall vara en fördel om länsstyrelsens granskningsyttrande redovisas på en karta. Granskningsyttrandet blir ofta tydligare om länsstyrelsen på en karta markerar de områden där staten och kommunen är oense om den utveckling som kommunen förordar. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 545 f.)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Upplysning om ingripandegrunderna

Granskningsyttrandet kan vid behov även innehålla upplysningar om hur ingripandegrunderna bör beaktas i efterföljande planering och prövning. Om länsstyrelsen anser att den bebyggelseutveckling som anges i planen enbart kan tillåtas under vissa förutsättningar, kan det vara lämpligt att det framgår av yttrandet vilka dessa förutsättningar är. Om det är nödvändigt för att kunna bedöma hur översiktsplanens intentioner ska kunna genomföras i en viss del, kan länsstyrelsen även ange behovet av ytterligare utredningar i samband med efterföljande detaljplanering. Det ska vara utredningar som är av större betydelse och sådana planeringsunderlag som kommunen inte kan förväntas ta fram på eget initiativ. Det kan exempelvis handla om att länsstyrelsen ser behov av att vissa frågor behöver utredas i ett större sammanhang, till exempel miljökvalitetsnormer för vatten eller trafikfrågor av mellankommunal betydelse. Därigenom kan kommunen lättare förutse vilka frågor som senare kan behöva utredas inför arbetet med exempelvis en detaljplan.

Om sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, ska länsstyrelsen ange det i sitt granskningsyttrande. Det kan exempelvis vara aktuellt om kommunen är oense med annan berörd kommun i en fråga som kräver mellankommunal samordning. Det ger vägledning för efterföljande planering och lovprövning om att frågan behöver utredas mer för att kommunerna ska komma överens innan det går att gå vidare med detaljplanering eller lovprövning. (jfr prop. 2019/20:52 sid. 106)

En utvecklad översiktsplanering, prop. 2019/20:52 (på Sveriges riksdags webbplats)

Länsstyrelsens tillsyn

Andra synpunkter

Om länsstyrelsen har andra synpunkter än de uppgifter som ska ingå i granskningsyttrandet får länsstyrelsen förmedla dem på annat sätt än i granskningsyttrandet. Dessa synpunkter ska hanteras på motsvarande sätt som de synpunkter i övrigt som kommer in under granskningstiden. Sådana synpunkter ska dock inte beaktas vid bedömningen av om ett förslag till detaljplan är förenligt med länsstyrelsens granskningsyttrande. Det är enbart granskningsyttrandet som ska redovisas tillsammans med översiktsplanen. (jfr prop. 2019/20:52 sid. 106)

En utvecklad översiktsplanering, prop. 2019/20:52 (på Sveriges riksdags webbplats)

Film: Synpunkter och ändringar