Regional utvecklingsplanering

Enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar ska insatser ske på regional nivå för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling. Förordningen om regionalt tillväxtarbete anger att regionalt tillväxtarbete ska bedrivas i syfte att uppfylla målen för den regionala tillväxtpolitiken och EU:s sammanhållningspolitik.

Regional utvecklingsstrategi

I alla län ska regional utvecklingsplanering ske enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar. 

Under senare år har intresset bland såväl regionala som kommunala företrädare att ta in ett rumsligt perspektiv i det regionala tillväxtarbetet ökat. På så sätt får strategin en tydligare koppling till fysiska planeringsfrågor.

Ansvaret för regionalt tillväxtarbete

Utvecklingen inom det regionala tillväxtarbetet har gått från ett regionalt statligt ansvar, där staten genom länsstyrelsen haft ett huvudansvar för de regionala utvecklingsfrågorna via en modell där kommuner i samverkan åtagit sig ansvaret för den regionala utvecklingspolitiken till dagens system där alla regionerna har ansvaret för att ta fram regionala utvecklingsstrategier. I lagen om regionalt utvecklingsansvar tydliggörs bland annat hur det regionala tillväxtarbetet ska bedrivas och vem som har ansvaret, samt vad som ingår i det regionala tillväxtarbetet.

Det är regionerna i respektive län som har ansvaret för att ta fram regionala utvecklingsstrategier, RUS. Regionerna i Stockholm, Skåne och Halmstad berörs dessutom av plan- och bygglagens sjunde kapitel som anger att de ska ta fram en regionplan.

Det regionala tillväxtarbetets innebörd

Det regionala tillväxtarbetet ska utformas och bedrivas i sektorsövergripande samarbete mellan aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå.

Regionen, som har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet, ska:

1. utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling (regional utvecklingsstrategi) och samordna insatser för att genomföra strategin,
2. besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete, och
3. följa upp, låta utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet till regionen.

RUS ska vara en samlad strategi för det regionala tillväxtarbetet i ett eller flera län. Det ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser. Strategin kan omfatta flera olika områden som till exempel utveckling av näringslivet, trafik och infrastruktur, miljö och delaktighet. Den regionala utvecklingsstrategin utgör grunden till andra program och strategier på lokal och regional nivå. 

Processen med att ta fram en RUS fyller en viktig funktion som forum för att aktualisera och lyfta regionala frågeställningar.

Enligt förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete ska det regionala tillväxtarbetet samordnas med bland annat kommunernas översiktsplanering, länsplaner för regional transportinfrastruktur och arbetet med energiomställningen.

Den regionala utvecklingsstrategin ska uppdateras löpande. Strategin ska ses över åtminstone en gång mellan varje val till region- och kommunfullmäktige.

Samverkan mellan region, länsstyrelse och kommun

I lagen om regionalt utvecklingsansvar anges att strategin ska utarbetas i samverkan med både länets kommuner och länsstyrelsen samt andra berörda statliga myndigheter. 

Andra lämpliga samverkansparter är kommunalförbund, näringslivsorganisationer och berörda föreningar. En regional utvecklingsstrategi ska fungera vägledande för kommuner, företag, myndigheter och organisationer samtidigt som det i bestämmelserna om översiktsplanering i plan- och bygglagen finns krav på att det ska framgå hur kommunen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta regionala mål. 

Länsstyrelserna ska lämna regionen det stöd den behöver för regional utvecklingsplanering och regional infrastrukturplanering.

När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan eller ändring i planen ska kommunen samråda med länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs. Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional eller mellankommunal synpunkt.

Både länsstyrelse och region ska också få möjlighet att yttra sig över kommunens planering av bostadsförsörjningen utifrån ett regionalt perspektiv. Detta gäller både planeringsförutsättningar och framtida behov och utvecklingstendenser i fråga om bland annat befolkningsstruktur och näringslivsutveckling. (jfr prop.2017/18:266 sid. 18)

En ny regional planering, prop. 2017/18:266 (på Sveriges riksdags webbplats)

Rumsliga perspektiv i utvecklingsplaneringen

En rumslig utvecklingsplanering underlättar för kommunala planerare att tillgodogöra sig och omsätta innehållet i RUS vid utarbetandet av kommunens översiktsplan. Genom att utarbeta en gemensam bild, ett rumsligt regionalt perspektiv, kan samordningen mellan det regionala tillväxtarbetet och den kommunala fysiska planeringen förenklas och förstärkas. Ett regionalt rumsligt perspektiv kan utgöras av en strukturbild som visar regionala prioriteringar geografiskt.

En gemensam strukturbild kan underlätta förståelsen för vad som ska uppnås och hur det ska göras, det vill säga utveckla en gemensam strategi för arbetet. Arbetet med strukturbilder är klargörande och överskådligt och kan utgöra en viktig del i arbetet med att tillhandahålla en omvärldsanalys samt att kommunicera kunskapsunderlag, målbilder och visioner för regionens utveckling. Strukturbilder blir ett medel för att påvisa väsentliga strukturella förhållanden och samband samt för att konkret kunna förmedla regionala målbilder och perspektiv med utgångspunkt från geografiska förutsättningar. Det gör dem användbara för den kommunala översiktliga planeringen. På så sätt kan de, förutom att utgöra ett kunskaps- och planeringsunderlag, tydligare belysa mellankommunala och mellanregionala relationer samt bidra till att stärka dialogen mellan de regionalt tillväxtansvariga och kommunerna på ett sätt som är anpassat till aktörernas intresse av och förutsättningar för medverkan. Det kan vara av stor vikt att även beakta funktionella samband med grannregioner och grannlän när det påbörjas ett arbete med olika regionala rumsliga planeringsunderlag.

Läs mer om sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering i Rapport 2014:15,  i ”Relaterad information”

Länsstyrelsen har ett ansvar för statliga myndigheters insatser för hållbar regional utveckling. Länsstyrelsen samordnar statens intressen, förmedlar planeringsunderlag och tar fram regionala planeringsunderlag av betydelse för hushållningen med naturresurser med mera. Det gör att samspelet med länsstyrelsen är angeläget i den rumsliga planeringen.