Fasad och yttervägg

För att en brand inte ska kunna sprida sig i en yttervägg eller längs med fasaden och snabbt påverka säkerheten för flera våningar i en byggnad ställs krav på att ytterväggar ska uppfylla särskilda brandsäkerhetskrav. Den brand man i första hand behöver skydda sig mot är en fullt utvecklad brand inne i byggnaden som slår ut med stora flammor genom ett fönster. Även utvändiga bränder som gräsbränder eller bränder i föremål som står nära fasaden eller finns på balkonger och liknande bör beaktas.

Allmänt

Vilka krav som ställs och om det är möjligt att ha trä och andra brännbara material i ytterväggen eller som fasadbeklädnad beror bland annat på hur många våningsplan en byggnad har, om byggnaden är försedd med ett sprinklersystem och om aktuell fasadkonstruktion har genomgått särskild brandprovning.

En yttervägg är en vägg som avgränsar byggnaden till skydd mot det yttre klimatet. Begreppet fasad finns inte definierat i BBR och används i begränsad omfattning i kapitlet om brandskydd. I dagligt tal brukar man dock använda begreppet fasad som synonymt med yttervägg.

Ytterväggar i alla typer av byggnader får endast i begränsad omfattning bidra till brand- och rökspridning så att utrymning kan ske och brandsläckning är möjlig.

Vilka specifika krav det innebär varierar dock beroende på typ av byggnad och antalet våningsplan. För byggnader i klass Br2 och Br3 ställs lägre krav och träpanel kan exempelvis användas. I byggnader i klass Br1 ställs i de flesta fall högre krav och ytterväggen behöver vara av obrännbart material om det inte på annat sätt påvisas att godtagbar säkerhet uppnås.

Byggnader i klass Br2 och Br3

Byggnader i klass Br2 och Br3 är byggnader med måttligt respektive med litet skyddsbehov vid brand. Det innebär att det oftast är en- eller tvåvåningsbyggnader. Undantagsvis kan det vara trevåningsbyggnader, exempelvis ett småhus i tre plan.

I dessa byggnader bör fasadbeklädnaden lägst uppfylla klass D-s2,d2.

Klass D-s2,d2 kan normalt uppfyllas med målad träpanel som ju är ett vanligt fasadmaterial på småhus i Sverige. Anledningen till att lägre krav kan ställas på dessa byggnader är att flamman ut från en invändig övertänd brand på plan ett i princip ändå alltid når upp till plan två och då är det av mindre betydelse att flamspridning längs fasaden förhindras. För ett trevånings småhus skulle däremot en träfasad kunna bidra till brandspridning i flera plan. I det fallet handlar det om en enskild bostad som inte har några krav på brandcellsindelning mellan planen invändigt och då är brandspridning utvändigt av mindre betydelse. Andra typer av trevåningsbyggnader är däremot i klass Br1.

För ytterväggen i övrigt ställs i BBR 5:55 inga specifika krav på att brandspridning inne i väggen ska begränsas och att avskiljande funktion ska upprätthållas mellan brandcellsgränser. Det är dock ändå viktigt att tänka genom utförandet av ytterväggskonstruktionen så att exempelvis brandcellskraven på EI 60 enligt BBR 5:543 upprätthålls om det finns flera bostadslägenheter i en Br2 byggnad.

Byggnader i klass Br1

Br1-byggnader är byggnader med stort skyddsbehov. Byggnadsklassen omfattar de allra flesta byggnader med mellan 3 och 16 våningsplan. Dessutom kan vissa lägre byggnader med särskilda risker tillhöra byggnadsklass Br1. Kraven för brandspridning via fasaden är därför betydligt högre än i klass Br2 och Br3.

I föreskriften ställs fyra grundläggande funktionskrav på ytterväggen:

1. den avskiljande funktionen mellan brandceller ska upprätthållas
2. brandspridning inuti väggen ska begränsas
3. risken för brandspridning längs med fasadytan ska begränsas
4. risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen ska begränsas

Illustration: Boverket/Fabian Ardin

Det finns inget enkelt sätt eller testmetod för att visa att alla fyra punkterna uppfylls för en viss konstruktion utan varje punkt behöver beaktas var för sig.

1. Den avskiljande funktionen mellan brandceller ska upprätthållas

Denna punkt uppfylls enklast enligt det allmänna rådet till 5:551 om hela ytterväggskonstruktionen uppfyller brandcellskravet mellan brandceller, det vill säga oftast EI 60. Eftersom en brand först ska ta sig ut genom ytterväggskonstruktionen eller ett fönster och sedan ta sig in igen på nästa våning, och en utvändig brand inte har samma påverkan på konstruktionen som en rumsbrand, är det en lösning som med god marginal är på den säkra sidan. I många fall behöver därför inte samma krav på avskiljande förmåga ställas på ytterväggarna som de invändiga brandcellsgränserna. Det måste dock bedömas från fall till fall. Ytterväggskonstruktionens brandavskiljande funktion bör exempelvis särskilt beaktas där brandcellsgränser ansluter mot ytterväggen i innerhörn, då motstående ytterväggar tillhör olika brandceller och i närheten av horisontella brandcellsgränser (bjälklag) där krav på brandklassade fönster ställs i BBR.

Det är också viktigt att beakta att en brand inte kan ta sig till andra brandceller genom att branden tar sig förbi bjälklagskanter och innerväggar som utgör brandcellsgränser i byggnaden och som ansluter mot ytterväggen.

2. Brandspridning inuti väggen ska begränsas

Denna del av föreskriften kan enligt det allmänna rådet till 5:551 uppfyllas på tre sätt:

• Ytterväggen innehåller enbart obrännbart material av lägst klass A2-s1,d0. Om ytterväggen inte innehåller något brännbart material kan följaktligen inte branden sprida sig inne i konstruktionen.
• Brännbart material avskiljs på ett sådant sätt att en brand inuti väggen hindras från att sprida sig förbi avskiljande konstruktion, såsom anslutande bjälklagskanter och innerväggar som utgör brandcellsgränser. Detta kan göras genom särskilt noggrant utformade konstruktionslösningar där brännbara material, exempelvis träreglar och plastfolie, skärs av och ersätts av obrännbara material.
• Ytterväggskonstruktionen är testad genom storskalig brandprovning med provningsmetoden SP-FIRE 105 och där provningsresultaten visar att kriterierna i det allmänna rådet är uppfyllda.

Mindre detaljer som saknar betydelse för brandförloppet bör dock kunna accepteras trots att de inte uppfyller något av de tre sätten ovan, exempelvis tejpning av skarvar och liknande.

3. Risken för brandspridning längs med fasadytan ska begränsas

Denna del av föreskriften kan enligt det allmänna rådet till 5:551 uppfyllas på två sätt. Antingen genom att ytterväggen består av obrännbart material i klass A2-s1,d0 eller genom att utföra en storskalig brandprovning med provningsmetoden SP-FIRE 105. och där provningsresultaten visar att kriterierna i det allmänna rådet är uppfyllda.

Även om provning enligt SP-FIRE 105 inte görs kan brännbart material i lägst klass D-s2,d2 tillåtas i följande fall:

• Byggnaden har högst två våningsplan
• Beklädnaden täcker endast byggnadens bottenvåning
• Byggnaden har högst 8 våningsplan och försedd med automatiskt släcksystem under förutsättning att bottenvåningens fasad är av lägst klass A2-s1,d0
• Byggnaden har högst 8 våningsplan under förutsättning att material av lägst klass D-s2,d2 endast täcker en begränsad del

Med begränsad del avses till exempel träpaneler mellan fönster och balkongdörr eller träpanel på yttervägg i en indragen balkong där det inte finns någon risk för vertikal brandspridning. Observera att den begränsade delen inte får placeras så det utgör ett vertikalt sammanhängande stråk med risk för vertikal brandspridning.

4. Risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen ska begränsas

Även denna punkt kan uppfyllas genom att utföra provning enligt SP-FIRE 105. För obrännbara fasader utförs ofta ingen provning och då finns ingen specificerad lösning för att undvika fallande delar rekommenderad i det allmänna rådet. Det är då upp till byggherren att i sin detaljprojektering beakta funktionskravet att nedfallande delar ska begränsas. Det kan göras genom att särskilt beakta hur infästning sker av olika byggelement i form av placering av infästningar och antalet fästpunkter, värmebeständighet för konstruktionsdelar lim och liknande, längd på skruvar och i vilka material de fästes i med mera.

Hur stora delar som kan tillåtas ramla ner är inte definierat annat än vid provning där stora putstycken, plåtar eller glasskivor nämns som exempel. Vid provningsförfarandet enligt SP FIRE 105 bedöms det motsvara att nedfallande delar inte bör väga mer än runt 1 kg eller att glasskärvor, tunna putstycken och liknande (< 7 mm) inte har en storlek större än ett A4 papper.

Byggnader med fler än åtta våningsplan

Om en fasadkonstruktion provad enligt SP FIRE 105 används i en byggnad med fler än åtta våningsplan finns enligt det allmänna råd ytterligare krav som ska visas vid provning. Provningen ska då visa att ytterväggen inte ökar risken för brandspridning till annan brandcell i någon våning ovanför brandrummet. Som likvärdigt kriterium för detta vid provning enligt SP FIRE 105 gäller att det totala värmeflödet in mot fasaden i centrum av fönstret i våningen ovanför brandrummet inte
får överstiga 80 kW/m2.

Sammanfattning Br1 byggnader

Fasadbeklädnaden kan antigen vara av obrännbart material i klass A2-s1,d0 med vissa undantag för brännbart material i klass D-s2,d2, exempelvis om byggnaden är sprinklad.

Även om ytterväggskonstruktionen är av obrännbart material måste punkten 1 och 4 beaktas i brandskyddsprojekteringen, det vill säga att brandcellsgränser upprätthålls och att risken för nedfallande delar beaktas.

För brännbara fasader utöver de undantag som finns i det allmänna rådet gäller provning enligt SP-FIRE 105. Även om provning genomförts måste punkten 1 beaktas i brandskyddsprojekteringen, det vill säga att brandcellsgränser mellan olika våningsplan upprätthålls, eftersom SP-FIRE metoden enbart kan användas för verifiering av punkt 2, 3 och 4.

Br0 byggnader

Byggnader i klass Br0 är byggnader med mycket stort skyddsbehov, exempelvis ska byggnader över 16 våningar hänföras till Br0. Några allmänna råd finns inte för dessa byggnader utan brandskyddet behöver projekteras i varje enskilt fall med så kallad analytisk dimensionering. Det innebär att minst samma skyddsnivå som för närmast motsvarande Br1 byggnad behöver uppnås, men det kan också krävas ytterligare åtgärder. Exempelvis bör man analysera om en brännbar fasad är lämplig för så höga byggnader även om den klarat SP FIRE 105 provningen.

Verifiering av analytisk dimensionering med BBRAD

Varför behövs en storskalig brandtestning av brännbara fasader

Brandprovning av fasad enligt SP FIRE 105 är ett storskaligt test som innebär att fasaden utsätts för en fullt utvecklad brand ut genom en fönsteröppning och där man kontrollerar att branden inte sprider sig två våningar upp. Ett fasadmaterial som klassificerats med en ytskiktsklass, till exempel B-s1,d0, kan därför inte jämföras med en provning enligt SP FIRE 105 eftersom de så kallade euroklasserna bygger på småskaliga tester som återspeglar hur branden utvecklas inne i ett rum i brandens tidiga skede, det vill säga innan övertändning. I lägre byggnader med litet skyddsbehov accepters trots det fasader i klass D-s2,d2 eftersom just den klassen erfarenhetsmässigt motsvarar brandegenskaperna för vanligt trä.

Brandklasser för golv, väggar tak, rörisolering och kablar

Vid provning av fasader enligt SP FIRE 105 är det hela fasadsystemet som testas, det vill säga även bakomliggande material och hur systemet har monterats. För att testresultaten ska vara giltigt är det viktigt att fasadsystemet uppförs på samma sätt som det testats. Det är därför viktigt att tillverkarens monteringsanvisningar följs noggrant. Montering av fasadsystem bör särskilt beaktas i kontrollplanen som på ett lämpligt sätt bör utformas för att säkerställa att det faktiska utförandet överensstämmer med monteringsanvisningarna.

När krävs bygglov eller anmälan

Byte av fasad kan vara bygglovspliktigt om det avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende.

Bygglov för ändring av byggnaders yttre utseende

Byte av typ av fasad i flervåningsbyggnader är alltid bygglovspliktig eller anmälningspliktigt till kommunens byggnadsnämnd då det kan påverka byggnadens brandskydd.

Det innebär att de blir föremål för tillsyn av byggnadsnämnden i samband med ordinarie byggprocess. Ansvaret att följa gällande regelverk vilar däremot alltid på byggherren, det vill säga den som låter utföra byggnadsarbetet.

Vad gäller i befintliga byggnader

Är du osäker på om fasaden i specifik byggnad exempelvis ett flerbostadshus uppfyller gällande regelverk kan du ta kontakt med fastighetsägaren och fråga vad det är för material i fasaden och om det finns någon dokumentation på att det uppfyller de regler som gällde när byggnaden uppfördes eller fasaden senast ändrades. Vid tveksamheter kan även räddningstjänsten utföra tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) och byggnadsnämnden utföra tillsyn enlig plan och bygglagen (PBL) på befintliga byggnader. Det är dock relativt ovanligt att så sker för bostadshus om det inte finns särskilda skäl.

Webbutbildning

I webbutbildningen "Brandskydd i PBL" kan du fylla på dina kunskaper om brandskydd.

Brandskydd i PBL (webbutbildning)