Förbränning och förbränningsgaser

Granskad: 24 maj 2023

BBR ställer krav på utsläpp av förbränningsgaser från byggnader. Syftet är att begränsa mängden föroreningar som uppkommer till följd av att byggnaden används för att det inte ska bli negativa effekter på hygien, hälsa och miljö.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om Boverkets byggregler, BBR eller Boverkets konstruktionsregler, EKS. Dessa gäller till och med den 30 juni 2025 och under övergångsperioden fram till den 1 juli 2026.

Den 1 juli 2025 gäller nya regler. Du kan läsa om hur de nya byggreglerna är uppdelade, vad som är skillnaden mot BBR och EKS samt länkar till ny vägledning inom specifika ämnesområden på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Inledning

För att olägenheter till följd av innehållet i rökgaser och avgaser som släpps ut från byggnader ska begränsas anger BBR högsta tillåtna värden för utsläpp till omgivningen. Kraven gäller fastbränslepannor, vissa typer av rumsvärmare samt oljepannor. Vidare finns krav gällande höjd och placering av skorsten.

Skorstenshöjd och placering av skorsten

Kravnivåerna gällande utsläpp och verkningsgrad i BBR är bara direkt tillämpliga vid uppförande av en ny byggnad. En nyinstallation eller ett byte av en rumsvärmare i en befintlig byggnad är en ändring av en byggnad.

Kaminer

Fastbränslepannor

För byggnader med fastbränslepannor med en effekt upp till 500 kW finns regler för högsta tillåtna värden på utsläpp av partiklar, organiska gasformiga föreningar, OGC, och kolmonoxid, CO. Kraven är angivna utifrån om den har manuell eller automatisk bränsletillförsel. Vidare ställs krav på lägsta tillåtna verkningsgrad. I ett allmänt råd anges att utsläppshalterna och verkningsgraden bör bedömas enligt standarden SS-EN 303-5:2012. Kraven ligger i nivå med klass 5 i standarden.

6:7411 Fastbränslepannor

Från byggnader med fastbränslepannor med nominell effekt (Q) upp till 500 kW får utsläppen av partiklar, organiska gasformiga föreningar (OGC) och kolmonoxid (CO) uppgå till högst de värden som anges i tabell 6:7411. (BFS 2017:5).

Tabell 6:7411 Högsta tillåtna värden för utsläpp av partiklar, organiska gasformiga föreningar (OGC) och kolmonoxid (CO)

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Verkningsgraden vid nominell effekt får inte vara lägre än 87 procent för fastbränslepannor med en effekt mindre än 100 kW och inte lägre än 89 procent för fastbränslepannor med en effekt från100 kW och upp till 500 kW. (BFS 2017:5).

Allmänt rådBestämning av utsläpp av partiklar, OGC och CO från fastbränslepannor samt av verkningsgraden bör utföras enligt SS-EN 303-5:2012. Andra testmetoder än de som anges i SS-EN 303-5:2012 får användas om de visar att föreskriftens krav uppfylls.Fastbränslepannor med manuell bränsletillförsel bör utformas med en ackumulator eller motsvarande som möjliggör god energihushållning. (BFS 2017:5).

Pannverkningsgrad är inte samma sak som säsongsmedelverkningsgrad

Sedan 1 januari 2020 gäller ekodesignkrav för fastbränslepannor enligt en EU-förordning. Inom ekodesign ställs kraven på fastbränslepannors verkningsgrad som säsongsmedelsverkningsgrad, medan kraven i BBR är ställda som pannverkningsgrad.  Angivna procenttal för säsongsmedelverkningsgrad i det informationsblad som medföljer en modern, CE-märkt fastbränslepanna kan inte jämföras rakt av med angivna gränsvärden för pannverkningsgrad enligt BBR.  Pannverkningsgraden ligger många gånger 10 % högre än säsongsmedelverkningsgraden för en och samma panna. Kraven på fastbränslepannors verkningsgrad i BBR infördes redan 2017. BBR-kraven är satta med avsikt att ligga i nivå med ekodesign, så att en panna som uppfyller ekodesignkraven på säsongsmedelsverkningsgrad, 77 % respektive 75 % beroende på pannans effekt, också uppfyller BBR:s kravnivåer.

Rumsvärmare

I BBR finns regler om verkningsgrad och utsläpp av kolmonoxid, CO, för byggnader med vissa typer av rumsvärmare. Kraven avser braskaminer, pelletseldade kaminer, kökspannor och insatser. Dessa omfattas av de harmoniserade byggproduktstandarderna SS-EN 13240, SS-EN 14785, SS-EN 12809 respektive SS-EN 13229. Produkterna ska åtföljas av en så kallad prestandadeklaration och vara CE-märkta. Prestandadeklarationen innehåller information om verkningsgrad och CO-utsläpp och med hjälp av den kan man avgöra om produkten går att använda så att byggreglerna uppfylls. De kravnivåer som anges i bestämmelsen avser nominell, och inte reducerad, effekt.

6:7412 Rumsvärmare

Från byggnader med rumsvärmare får utsläppen av kolmonoxid (CO) vid nominell effekt uppgå till högst de värden som anges i tabell 6:7412. Verkningsgraden vid nominell effekt får inte vara lägre än vad som anges i tabellen. (BFS 2018:4).

Tabell 6:7412 Högsta tillåtna värden för utsläpp av kolmonoxid (CO) samt nivåer på lägst tillåtna verkningsgrad vid nominell effekt

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Allmänt rådBestämning av utsläpp av CO från rumsvärmare samt av verkningsgraden bör utföras enligt SS-EN 13240, SS-EN 14785, SS-EN 12809 och SS-EN 13229. (BFS 2019:2).

Rumsvärmare, BBR-krav vs ekodesignkrav

Sedan 1 januari 2022 gäller ekodesignkrav för rumsvärmare enligt en EU-förordning. Då definitioner skiljer sig åt mellan Ecodesignkraven och BBR kraven, är dessa krav inte möjliga att jämföra rakt av. BBR-kraven är dock satta med avsikt att ligga i nivå med ekodesign, så att en rumsvärmare som uppfyller ekodesignkraven alltid också uppfyller BBR:s kravnivåer.

Byggnadsnämnden och CE-märkta byggprodukter

Kraven gäller för byggnader med de produkter som är reglerade i BBR, det vill säga braskaminer, pelletseldade kaminer, kökspannor och insatser.

Det medför att kraven på utsläpp och verkningsgrad inte gäller för till exempel:

  • köksspisar (vedspisar främst avsedda för matlagning)
  • öppna spisar
  • bastuaggregat
  • kakelugnar eller
  • sättugnar

Oljepannor

För byggnader med oljepannor med en effekt upp till 400 kW finns i BBR regler för högsta tillåtna värden på utsläpp av totalkolväte, THC , koloxid, CO, kväveoxider, NOx samt sottal.

6:742 Oljeeldning

Från byggnader med oljeeldningsanordningar med en effekt upp till 400 kW får utsläppet av totalkolväte (THC), koloxid (CO) och kväveoxider (NOx) samt sottalet uppgå till högst de värden som anges i tabell 6:742.

Tabell 6:742 Högsta tillåtna värden för utsläpp av totalkolväte (THC), koloxid (CO) och kväveoxider (NOx) samt för sottal.

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Allmänt rådProvning av oljeeldningsanordningar bör utföras enligt SS-EN 303-2 och SS-EN 304.För vissa värmepannor gäller de bestämmelser som finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:11) om förfarande för bedömning av överensstämmelse för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle, EVP. (BFS 2017:5).

För anordningar mellan 4–400 kW som eldas med flytande eller gasformigt bränsle (t.ex. olja och gas) har Boverket gett ut särskilda regler om bedömning av överensstämmelse med kraven på verkningsgrad i förordning (EU) 813/2013, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:11) om förfarande för bedömning av överensstämmelse för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle, EVP. Ta del av dessa under rubriken "Boverkets författningssamling" i "Relaterad information".

Vad gäller för förbränningsanläggningar med tillförd effekt över 500 kW

För förbränningsanläggningar med tillförd effekt över 20 MW finns regler om tillståndsplikt i miljöbalken och miljöprövningsförordningen. För fastbränsleanläggningar under denna storlek ska anmälan ske om den tillförda effekten överstiger 500 kW. Motsvarande gräns för anläggningar med flytande och gasformiga bränslen är 10 MW.

6 §
  Regeringen får meddela föreskrifter om att det ska vara förbjudet att utan tillstånd eller innan anmälan har gjorts
   1. anlägga eller driva vissa slag av fabriker, andra inrättningar eller annan miljöfarlig verksamhet,
   2. släppa ut avloppsvatten i mark, vattenområde eller grundvatten,
   3. släppa ut eller lägga upp fast avfall eller andra fasta ämnen, om detta kan leda till att mark, vattenområde eller grundvatten kan förorenas, eller
   4. bedriva sådan miljöfarlig verksamhet som avses i 1-3, om den ändras med avseende på tillverkningsprocess, reningsförfarande eller på något annat sätt. Lag (2012:907) .

6 a §
   /Upphör att gälla U:2025-01-01/
Även om tillståndsplikt inte följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 §, får tillsynsmyndigheten besluta att förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd, om verksamheten medför risk för betydande föroreningar eller andra betydande olägenheter för människors hälsa eller miljön. Lag (2012:907) .

6 a §
   /Träder i kraft I:2025-01-01/
Även om tillståndsplikt inte följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 §, får tillsynsmyndigheten besluta att förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd, om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Lag (2024:963) .

6 b §
  Den som bedriver eller avser att bedriva en miljöfarlig verksamhet får ansöka om tillstånd till verksamheten enligt denna balk även om det inte krävs tillstånd. Lag (2012:907) .

6 c §
  En anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat. Lag (2012:907) .

6 d §
  Regeringen får meddela föreskrifter om
   1. skyldighet för tillsynsmyndigheten att meddela sådana förelägganden som avses i 6 a §, och
   2. vad som ska gälla vid ändring av en verksamhet som omfattas av ett tillstånd som avses i 6 b § eller som har upphört att vara tillståndspliktig men bedrivs med stöd av ett tillstånd enligt detta kapitel. Lag (2012:907) .

6 e §
  Tillstånd till täkt får ges endast om tillståndet förenas med en skyldighet att ställa säkerhet enligt 16 kap.
3 § för uppfyllandet av de villkor som ska gälla för tillståndet. Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver dock inte ställa säkerhet.

Kravet på säkerhet gäller inte de delar av verksamheten som omfattas av kravet i 15 kap. 36 a § på säkerhet vid utvinningsverksamhet. Lag (2022:1100) .

6 f §
  Om en täkt av naturgrus kräver tillstånd eller anmälan enligt detta kapitel eller föreskrifter som har meddelats med stöd av kapitlet, får täkten inte komma till stånd om
   1. det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material,
   2. naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning, eller
   3. naturgrusförekomsten utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. Lag (2012:907) .

6 g §
  Om en täkt av torv kräver tillstånd eller anmälan enligt detta kapitel eller föreskrifter som har meddelats med stöd av kapitlet, får täkten inte komma till stånd i en våtmark som utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. Lag (2012:907) .

6 h §
  Vid prövning av en ansökan om tillstånd till täkt av matjord ska behovet av brukningsbar jordbruksmark beaktas. Lag (2012:907) .

6 i §
  Tillstånd får inte ges till gruvdrift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uranhaltigt material om gruvdriften eller gruvanläggningen utgör en kärnteknisk anläggning som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Lag (2018:641) .

6 j §
  Tillstånd får inte ges till gruvdrift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller anrikning av stenkol, brunkol eller skifferolja.

Trots första stycket får tillstånd ges till gruvdrift eller gruvanläggning för andra mineral som innefattar sådan brytning, provbrytning, bearbetning eller anrikning av stenkol, brunkol eller skifferolja som är nödvändig för att gruvdriften eller gruvanläggningen för dessa andra mineral ska kunna bedrivas. Lag (2022:727) .

6 k §
  Tillstånd får inte ges till utvinning eller med utvinning sammanhängande bearbetning av råolja, skifferolja eller naturgas.

Trots första stycket får tillstånd ges till utvinning av andra mineral som innefattar sådan utvinning eller med utvinning sammanhängande bearbetning av råolja, skifferolja eller naturgas som är nödvändig för utvinningen av dessa andra mineral.

Trots första stycket får tillstånd ges till sådan utvinning på land av råolja eller naturgas som är nödvändig för en planerad geologisk lagring av mindre än 100 000 ton koldioxid för forskningsändamål. Lag (2022:727) .

3 §
  Om det i fråga om en verksamhet eller åtgärd som beskrivs i 2-32 kap. anges att tillståndsplikt gäller, får verksamheten eller åtgärden inte bedrivas eller vidtas utan ett sådant tillstånd som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken.

8 §
  Tillståndsplikt A och verksamhetskod 40.40-i gäller för anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 300 megawatt. Förordning (2016:1188).

9 §
  Tillståndsplikt B och verksamhetskod 40.50-i gäller för anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av minst 50 megawatt men högst 300 megawatt. Förordning (2016:1188).

10 §
  Tillståndsplikt B och verksamhetskod 40.51 gäller för anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 megawatt men mindre än 50 megawatt. Förordning (2016:1188).

11 §
  Anmälningsplikt C och verksamhetskod 40.60 gäller för anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av
   1. mer än 500 kilowatt men högst 20 megawatt, om annat bränsle används än enbart fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas, eller
   2. mer än 10 megawatt men högst 20 megawatt, om inget annat bränsle används än fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas.

Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt 12 § eller avser en stationär förbränningsmotor avsedd endast som reservaggregat vid elavbrott. Förordning (2016:1188).

Naturvårdsverket har gett ut vägledningar om förbränningsanläggningar. Ta del av dessa under rubriken "På andra webbplatser" i Relaterad information.

Ekodesignkrav för fastbränsleutrustning och oljepannor

EU:s ekodesignreglering innebär att produkter som inte uppfyller vissa minimikrav avseende energi -eller resurseffektivitet inte får säljas eller tas i bruk inom EU. Ekodesignkraven regleras i EU-förordningar för olika produktgrupper.

För fastbränslepannor och rumsvärmare/kaminer börjar ekodesignkrav på rökgasutsläpp och verkningsgrad att gälla 1 januari 2020 respektive 2022 enligt ekodesignförordningarna (EU) 2015/1189 och (EU) 2015/1185. Nya fastbränslepannor och rumsvärmare som inte uppfyller ekodesignkraven får alltså efter dessa datum inte längre säljas inom EU.

Sedan den 26 september 2015 gäller ekodesignkrav på verkningsgrad för oljepannor enligt ekodesignförordningen (EU) 813/2013. Från och med 26 september 2018 gäller ekodesignkrav avseende utsläpp av kväveoxider från oljepannor.

Energimyndigheten är tillsynsmyndighet för ekodesigndirektivet och det är dit man ska vända sig om man har frågor kring reglerna. På Energimyndighetens webbplats, se under Relaterad information, kan du läsa mer om ekodesignkraven för:

  • fastbränslepannor,
  • rumsvärmare och
  • gas-, olje- och elpannor.

Olägenheter till följd av eldning

Av miljöbalken följer att den som eldar med till exempel ved eller pellets är skyldig att försäkra sig om att eldningen inte medför olägenheter för omgivningen. Kommunens miljönämnd kan med stöd av miljöbalken ingripa med begränsningar och förbud om närboende störs av eldningen. I motsats till kraven i BBR kan sådana krav även riktas mot befintliga eldstäder. En eldstad som i och för sig uppfyller kraven i BBR kan alltså brukas på ett sådant sätt att användningen är otillåten enligt miljöbalken.

3 §
  Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksam-
heten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.

Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Hur man eldar har stor påverkan på utsläppen. Naturvårdsverket informerar om hur man kan elda på sätt som gynnar både miljö och hälsa. Vedeldningsråden finns i en film, på webben och i en broschyr. Länk finns i "Relaterad information".

Boverket (2023). Förbränningsgaser. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/forbranningsgaser/ Hämtad 2024-12-21