När krävs tillgänglig hiss

Om det behövs för att en byggnad ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Varför behövs det krav på hiss?

Kravet på hiss har som syfte att personer med nedsatt rörelseförmåga ska kunna använda byggnaden och på så sätt delta i samhället på lika villkor som andra människor. När det i denna vägledningstext talas om hiss så avses även andra lyftanordningar som uppfyller kravet att göra byggnaden tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Huvudregeln om när det krävs tillgänglig hiss

Huvudregeln i reglerna om byggande är att byggnader som uppförs och har fler än en våning ska ha hiss om det behövs för att uppfylla krav på tillgänglighet. Huvudregeln gäller alla slags byggnader, och för bostäder gäller det både småhus och flerbostadshus.

Det finns krav på hiss även för vissa andra anläggningar än byggnader om de är bygglovspliktiga. Behovet av hiss bedöms då med hänsyn till anläggningens syfte och behovet av tillträde för allmänheten.

Undantag från huvudregeln på hiss i byggnader

Det finns två undantag från huvudregeln på hiss vid uppförande av byggnader. Undantagen gäller

•  byggnader som innehåller bostäder och har färre än tre våningar
•  arbetslokaler om kravet är obefogat med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalerna är avsedda för

Undantaget för byggnader som innehåller bostäder och har färre än tre våningar

Undantaget gäller byggnader som innehåller bostäder och har färre än tre våningar och där hiss behövs för att uppnå tillgänglighet.

För bedömning av om undantaget från hisskravet ska tillämpas behöver man identifiera hur många våningar byggnaden har. Avgörande är om byggnaden innehåller färre än tre våningar. Vad som räknas som våning är därför centralt.

Våning definieras i plan- och byggförordningen, PBF, som utrymme i en byggnad där utrymmet avgränsas åt sidorna av byggnadens ytterväggar, uppåt av ett tak eller bjälklag och nedåt av ett golv. Ett plan är golvplanet i en våning, vilket framgår av TNC:s publikation Plan- och byggtermer 1994.

I bestämmelserna om krav på hiss i byggnader med bostäder står det att med våning ska jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad. Så om det på en vind finns en bostad eller huvuddelen av en bostad räknas den som en våning vid tillämpningen av bestämmelsen om undantag från krav på hiss för byggnad med färre än tre våningar. Denna specialbestämmelse i 3 kap. 4 § andra stycket PBF för byggnader med bostäder tar över den generella bestämmelsen som finns i 1 kap. 4 § andra stycket PBF om när vind ska räknas som våning. 1 kap. 4 § andra stycket PBF ska alltså inte tillämpas vid bedömning av om hiss krävs enligt 3 kap. 4 § PBF.

I TNC:s publikation Plan- och byggtermer 1994 anges att vind är utrymme i byggnad begränsat mot det fria huvudsakligen av yttertak och begränsat nedåt av det översta bjälklaget.

Själva begreppet källare definieras inte i PBL eller PBF. I TNC står det att källare är våning som till övervägande del är belägen under omgivande markyta. En källare räknas som våning i PBF endast om golvets översida i våningen närmast ovanför källaren ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden. En sådan källare räknas alltså som våning.

Om det i en byggnad med bostäder med färre än tre våningar finns bostäder som inte kan nås från marken ska det vara möjligt att utan svårighet installera hiss i efterhand. Kravet på att det ska vara möjligt att utan svårighet installera hiss i efterhand handlar i första hand om lämplig planering och konstruktivt utförande så att byggnaden skulle tåla förändrade belastningar om hiss eller annan lyftanordning installeras. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 495)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Det är inte byggherrens eller byggnadsägarens ansvar enligt bygglagstiftningen att installera en hiss i efterhand.

Undantaget för vissa slags arbetslokaler

Arbetslokaler behöver inte vara tillgängliga om det är obefogat att göra lokalerna tillgängliga och användbara med hänsyn till verksamhetens art. Det betyder att hiss eller annan lyftanordning då inte heller behövs.

I en och samma arbetslokal kan vissa delar av lokalerna behöva vara tillgängliga medan andra delar inte behöver vara det. Undantaget från tillgänglighetskravet gäller den delen av lokalen där full funktionsförmåga behövs för att kunna utföra själva arbetet. Det kan vara motiverat för till exempel viss tung industri och för arbetsplatser med enbart servicepersonal. Men kontorslokaler i anslutning till sådana arbetslokaler ska alltid tillgänglighetsanpassas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 495)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Analys av om krav på hiss ska ställas i en byggnad som uppförs och innehåller bostäder

Man behöver göra en analys i det enskilda fallet av om en tillgänglig hiss ska finnas i den byggnad med bostäder som ska uppföras. Det enda som behandlas i analysen är om hiss behövs eller inte. Det förutsätts att tillgänglighetskraven enligt Boverkets byggregler, BBR, uppfylls fullt ut. Det innebär att i en bostad i flera plan är hela entréplanet tillgängligt enligt avsnitt 3:147 BBR. De bostadsfunktioner som anges i avsnitt 3:221, BBR, finns på entréplanet. Inga övriga funktioner med krav på tillgänglighet finns på annat plan än entréplanet. Analysen kan delas in i tre steg.

Det första steget är att bedöma om byggnaden har fler än en våning och den därför enligt huvudregeln ska ha hiss om det behövs för att göra byggnaden tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Om hiss inte behövs behöver man inte gå vidare i steg två i analysen.

I det andra steget behöver det bedömas om byggnaden har färre än tre våningar. Om byggnaden har färre än tre våningar behövs inte någon hiss, med stöd av undantagsbestämmelsen. Om undantagsbestämmelsen ska tillämpas så behöver även det tredje steget av analysen genomföras.

I det tredje steget behöver det tas ställning till om det finns någon bostad som inte kan nås ifrån marken på ett tillgängligt sätt. I så fall ska byggnaden vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss kan installeras utan svårighet.

Här visas de olika analysstegen med tre exempel.

Exempel 1

Det är ett bostadshus med tre våningar som uppförs. Våning 1 innehåller lägenhet A. Våning 2 och 3 innehåller lägenhet B som är i två plan. Både våning 1 och 2 kan nås från marken.

Analys steg 1: Behövs hiss för att uppnå tillgänglighetskrav? Svar: Nej, eftersom entrén till det tillgängliga entréplanet i lägenhet B på våning 2 kan nås från markplanet. Man behöver inte gå vidare i analysen utan det räcker med steg 1.

Slutsats: hiss behöver inte installeras.

Exempel 2

Det är ett bostadshus med två våningar och en vind som uppförs. Det översta är en vind eftersom utrymmet begränsas mot det fria huvudsakligen av yttertak och begränsas nedåt av översta bjälklaget. Vinden ska inte jämställas med våning eftersom det inte finns en bostad eller huvuddelen av en bostad. Våning 1 innehåller lägenhet A. Våning 2 och vinden innehåller lägenhet B, där huvuddelen av bostaden finns på våning 2.

Analys steg 1: Behövs hiss för att uppfylla tillgänglighetskrav? Svar: Ja, hiss behövs för att nå lägenhet B i våning 2.

Steg 2: Krävs hiss med tanke på antalet våningar? Svar: Nej, hiss krävs inte. Vinden är inte att betrakta som en våning eftersom huvuddelen av lägenhet B finns på våning 2. Byggnaden har därför bara två våningar och undantaget från krav på hiss kan tillämpas.

Steg 3: Behöver det vara förberett för hiss? Svar: Ja, eftersom lägenhet B inte kan nås direkt från marken.

Slutsats: hiss behöver inte installeras, men det behöver förberedas för hiss.

Exempel 3

Det är ett bostadshus med tre våningar som uppförs. Våning 1 innehåller lägenhet A. Våning 2 och 3 innehåller lägenhet B. Detta exempel beskriver ett fall där man kan resonera på olika sätt. Det finns inte vare sig rättsfall eller förarbeten som klargör rättsläget. Boverket redovisar därför två alternativa sätt att resonera, utan att ta ställning.

Analys ALTERNATIV 1

Steg 1: Behövs hiss för att uppfylla tillgänglighetskrav? Svar: Ja, hiss behövs för att nå lägenhet B i våning 2.

Steg 2: Krävs hiss med tanke på antalet våningar? Svar: ja, hiss krävs. Byggnaden har tre våningar och innehåller en bostad som inte kan nås från marken på ett tillgängligt sätt.

Slutsats: hiss behöver installeras.

Analys ALTERNATIV 2

Steg 1: Behövs hiss för att uppfylla tillgänglighetskrav? Svar: Ja, hiss behövs för att nå lägenhet B i våning 2.

Steg 2: Krävs hiss med tanke på antalet våningar? Svar: nej, hiss krävs inte eftersom det räcker med att entréplanet i bostad B är tillgängligt. Då kan man bortse från den tredje våningen i analysen.

Steg 3: Behöver det vara förberett för hiss? Svar: Ja, eftersom lägenhet B inte kan nås direkt från marken.

Slutsats: hiss behöver inte installeras, men det behöver förberedas för hiss.

Krav på tillgänglig hiss vid ändring

Krav på hiss kan ställas även vid ändring och flyttning av byggnad. Men då ska avvägningar göras kring om kraven ska ställas.

Tillgänglighetskraven vid ändring

Det kan inte ställas krav på hiss om man ändrar på så sätt att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på vind.

Två hissar att tillgå i flerbostadshus med fler än tio plan

Ytterligare en personhiss ska finnas att tillgå i flerbostadshus med fler än tio plan.Denna regel är kopplad till behovet för personer som är beroende av hissen. Vid till exempel tillfälliga driftavbrott av en hiss ska ändå en annan hiss kunna användas av de boende. Det behöver finnas två personhissar per trapphus om det inte finns någon förbindelse mellan trapphusen. Båda hissarna ska vara tillgängliga och användbara för personer med funktionsnedsättning. (MÖD 2017-09-13. mål nr P 10972-16)

Mål: P 10972-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Regeln med krav på ytterligare en personhiss är kopplad till antalet plan, inte antalet våningar. Enligt PBF är inte alla vindar och källare att betrakta som våningar. I BBR används därför begreppet plan som en samlingsbeteckning för alla våningsplan, källarplan eller vindsplan.

För båda hissarna gäller att de ska nå ända upp till det sista plan, som behöver vara tillgängligt. Om den översta bostaden är i två plan så behöver hissen endast nå bostadens nedre plan.

Om man frivilligt väljer att ha fler hissar än vad reglerna om byggande föreskriver så behöver dessa extra hissar inte vara tillgängliga för personer med nedsatt funktionsförmåga.

Krav på hiss vid nyanläggning allmän plats

Om det tillskapas/anläggs en nivåskillnad som motsvarar mer än ett våningsplan,ska nivåskillnaden överbryggas med hiss och trappa, om det inte är möjligt eller lämpligt att göra överbryggningen med ramp och trappa. Detta anges i föreskriften ALM, och den gäller vid nyanläggning av allmän plats och områden för andra anläggningar än byggnader. Exempel på sådana områden kan vara fritidsområden, nöjesparker, djurparker, golfbanor, skidbackar med liftar, småbåtshamnar, friluftsbad, parkeringsplatser utomhus.

Arbetsmiljöregler om hissar

För arbetslokaler finns regler om hissar både i reglerna om byggande och i arbetsmiljöregler. Regler för hissar i arbetslokaler finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsplatsens utformning. Ta del av föreskrifterna via länken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".