Köksventilation

Köksventilationens syfte är att begränsa spridningen av matos och fukt som bildas i samband med matlagningen. Vid utformningen av köksventilation ska även brandrisk och besvärande ljud från köksfläktar beaktas.

Allmänt om köksventilation

För att begränsa spridningen av matos och fukt från matlagningen ska ventilationen utformas så att uppfångningsförmågan blir god vid matlagningsplatsen. Detta krav uppfylls normalt med hjälp av spisfläktar och spiskåpor. En standardiserad metod för att mäta uppfångningsförmågan hos spiskåpor, SS-EN 13141-3:2017, finns som dimensioneringsstöd.

Tänk på att förändringar i ventilationssystem via byte/nyinstallation av köksfläktar och kåpor som har ger andra flöden och tryckbilder oftast är anmälningspliktiga eftersom det kan påverka många olika funktioner i byggnaden. Läs mer i VÄS3 vad som gäller.

Anordningar för ventilation i bostadskök är i huvudsak spiskåpor med fettfilter och imkanal som leds till den gemensamma frånluftsfläkten eller spisfläktar med fettfilter och imkanal som leds ut via frånluftskanal och vidare ut genom takhuv. En standardlösning för ventilationsanordningar för storköksventilation är storkökskåpor i serie med fettfilter och imkanaler som leds vidare till frånluftsfläktar. BBR ställer även krav på imkanaler i fråga om spridning av brand och brandgaser. Det finns också krav i fråga om ljudnivåer från installationer i BBR avsnitt 7:2.

 

Byggherren är ansvarig för att välja typ av ventilationssystem och utformning av systemet för köksventilation med hänsyn till krav på systemets tryckförhållanden, åtkomlighet för underhåll och rensning. Även ekonomiska förutsättningar i driftskede och energihushållningskrav ska beaktas.

Energimyndigheten har information om ekodesign- och energimärkningskrav för bostadsaggregat och fläktar, se under Relaterad information.

Vid forcerade luftflöden i spiskåpor eller spisfläktar finns det risk för obalans i flödena och för högt undertryck som en följd av att det inte kommer tillräckligt med tilluft till köket. Detta är något som man bör beakta då man projekterar köksventilationen.

Ventilation i bostadskök

För att begränsa spridningen av återstående matos utanför spisfläkten eller kåpan i bostadskök kan lösningen vara ett separat frånluftsdon nära matlagningsplatsen injusterat till kökets grundflöde. Detta frånluftsdon kan vara kopplat till det allmänna ventilationssystemet. Om det finns ett separat frånluftsdon behöver spiskåpan eller spisfläkten bara användas när man lagar mat för att forcera bort föroreningarna, matoset och fukten. Observera att en återcirkulerande köksfläkt med kolfilter inte utgör ventilation. Kolfilterfläktar suger upp luft, avskiljer vissa föroreningar och återcirkulerar luften samt fukt från matlagningen i rummet. De föroreningar som sådana fläktar inte för bort måste ventilationen kunna ta hand om.

För flerbostadshus med flera spiskåpor anslutna till samma frånluftskanal kan lämpligt frånluftsflöde hos anslutna spiskåpor bestämmas enligt en beräkningsmodell som utgår från sannolikheten för samtidig belastning på flera kåpor i byggnaden.

Ventilation i storkök

Genom olika tekniska lösningar och produktutveckling av komplexa utsugningssystem kan bortföring av föroreningar och fett bli mycket effektiv i storkök. Det är viktigt vid val av teknisk lösning att följa försiktighetsprincipen i miljöbalken och senaste råd som berörda myndigheter och branschorganisationer informerar om, oavsett vald reningsmetod för bortföring av imkanalens fett och metod för luktreduktion. Detta kan gälla exempelvis ozon, jonisering och liknande. Arbetsmiljöverket har information om ventilation i storkök, se under Relaterad information.

Montering av reningsutrustning, exempelvis ett ozonaggregat, i befintliga ventilationssystem innebär en väsentlig ändring av anordning för ventilation. En sådan åtgärd ska anmälas till kommunens byggnadsnämnd och får inte påbörjas innan nämnden har gett startbesked.