Utförandeklasser och kontroll

Granskad: 17 maj 2023

Utförande av stålkonstruktioner ska göras enligt utförandestandarden SS-EN 1090-2. Val av utförandeklasser regleras genom allmänt råd i Boverkets konstruktionsregler EKS. För svetsar ger dock inte alltid en högre utförandeklass högre brottsäkerhet. Det kan därför finnas skäl att välja en lägre utförandeklass i vissa situationer.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om Boverkets byggregler, BBR eller Boverkets konstruktionsregler, EKS. Dessa gäller till och med den 30 juni 2025 och under övergångsperioden fram till den 1 juli 2026.

Den 1 juli 2025 gäller nya regler. Du kan läsa om hur de nya byggreglerna är uppdelade, vad som är skillnaden mot BBR och EKS samt länkar till ny vägledning inom specifika ämnesområden på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

Förhållandet mellan säkerhetsklass, konsekvensklass och utförandeklass

Utförande av stålkonstruktioner ska göras enligt utförandestandarden SS-EN 1090-2. Vilket utförande som bör väljas regleras genom ett allmänt råd i EKS. Där anges att tabell C.1 i SS-EN 1993-1-1:2005/A1:2014 bör tillämpas.

Stycke C.2.2(3)Allmänt råd

19 §    Val av utförandeklass bör baseras på konsekvensklass enligt tabell C.1, samt på aktuell säkerhetsklass. För statiskt och kvasistatiskt belastade konstruktioner behöver inte högre utförandeklass än EXC2 väljas även om konstruktionen i sig hänförs till säkerhetsklass 3 eller konsekvensklass 3 enligt tabell C.1 i eurokoden SS-EN 1993-1- 1:2005/A1:2014. (BFS 2019:1).

säkerhetsklass, konsekvensklass och utförandeklass Tabellen visar samband mellan konsekvensklass och utförandeklass enligt bilaga C i SS-EN 1993-1-1:2005/A1:2014. Illustration: Altefur Development/Boverket

Utförandeklassen styr kraven på

  • utförande,
  • kontroll,
  • dokumentation,
  • spårbarhet och
  • certifieringen av tillverkningskontrollen

genom regler i SS-EN 1090-2 respektive SS-EN 1090-1.

För statiskt och kvasistatiskt belastade konstruktioner behöver inte högre utförandeklass än EXC2 väljas eftersom en högre utförandeklass för svetsar än EXC2 ger inte större säkerhet mot brott. Anledningen är att en högre begränsning av bland annat antalet porer än den som ges av svetskvalitetsklass C enligt EN-ISO 5817, inte ger någon högre säkerhet mot brott för en statisk belastad konstruktion.

Utförande av en svets har främst betydelse för svetsar i utmattningsbelastade konstruktioner. För sådana konstruktioner kan en högre kvalitetsnivå ge högre tillåtna spänningsvidder och en längre livslängd/fler spänningscykler innan konstruktionen bedöms som uttjänt. Detta framgår av SS-EN ISO 5817. Att välja en högre kvalitetsnivå kan för utmattningsbelastade konstruktioner vara ett kostnadseffektivt val jämfört med att öka konstruktionens dimensioner.

Regler om utformning av svetsar som utsätts för utmattning finns i SS-EN 1993-1-9.Vad som gäller enligt EN 1993-1-9 beträffande utförandet av svetsar har inget med val av utförandeklass att göra. I stället utgår vad som står där utifrån förbandsklasser och de spänningsvidder som förekommer i utmattningslastfallet.

Boverket (2023). Utförandeklasser och kontroll. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-konstruktionsregler/dimensionering-av-stalkonstruktioner/utforandeklasser/ Hämtad 2024-12-21