Utformningskravet god form-, färg- och materialverkan

Granskad: 12 februari 2024

Byggnader ska ha god form-, färg- och materialverkan. Kravet avser framförallt byggnaders egenvärde men bör tillämpas parallellt med kravet på anpassning till omgivningen. Det handlar om egenskaper och karaktärsdrag hos byggnader som ger upphov till goda upplevelsemässiga värden.

Kravet och dess tillämpning

En byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan. Kravet är tillämpligt när en byggnad uppförs eller ändras. Förutom för byggnader gäller kravet även lovpliktiga anläggningar som inte är byggnader och för lovpliktiga skyltar och ljusanordningar.

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

2 §
  Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,
   1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
   2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och
   3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.

När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.

3 §
  Det som gäller för en byggnads form-, färg- och materialverkan enligt 8 kap. 1 § 2 plan- och bygglagen
(2010:900) ska gälla också för
   1. andra anläggningar än byggnader som omfattas av krav på bygglov enligt 6 kap. 1 §, och
   2. skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav på bygglov enligt 6 kap. 3, 3 a eller 4 a §.

Första stycket gäller för sådana upplag, materialgårdar, tunnlar och bergrum som avses i 6 kap. 1 § 2 och 3 endast i den mån det behövs för att uppfylla kravet på hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan enligt 2 kap.
6 § första stycket 1 plan- och bygglagen. Förordning (2017:422).

Bakgrund i äldre regler

Formuleringen av kravet på byggnaders yttre utseende har ändrats ett antal gånger. Eftersom de nuvarande kraven grundar sig på de äldre reglerna får tidigare förarbetsuttalande anses ha relevans vid uttolkning av den nu gällande bestämmelsen.

Anpassning och egenvärde

När kravet på byggnaders yttre utseende infördes i ÄPBL så reglerades det i samma paragraf som ställde krav på lämplig utformning och placering av byggnader med hänsyn till stads- och landskapsbilden. I förarbetena relateras kravet på byggnadens yttre utseende också i hög grad till kravet på hänsyn till stads- och landskapsbilden.

Bestämmelsen i ÄPBL skulle ge byggnadsnämnden möjlighet att ställa krav på en sådan placering, utformning och färgsättning av byggnader att den bebyggda miljön fick goda estetiska kvaliteter. Motivet var en önskan att ge byggnadsnämnderna en mera konstruktiv och aktiv roll för att säkerställa att bebyggelsen skulle få en tilltalande utformning. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 479-480)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Kraven på byggnaders utseende avsåg två olika aspekter, anpassning och egenvärde. Utifrån hänsynen till stads- och landskapsbilden kunde krav ställas på byggnaders utseende. Det kravet var tillämpbart i alla sammanhang, men speciellt stora krav kunde ställas i särskilt värdefulla eller känsliga miljöer. Krav kunde också ställas utifrån byggnaders egenvärde och det betonades särskilt att kravet på anpassning inte skulle tillämpas på ett sådant sätt att nya byggnader kom att sakna ett egenvärde. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 480-481)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Prövning mot kraven på anpassning och egenvärde skulle göras i ett sammanhang. Kravet på byggnadens yttre blev en avvägning mellan bland annat anpassning, tekniska förutsättningar och estetiska ideal samt byggherrens ambition att ge byggnaden ett eget uttryck. Detta då den enskilda byggnaden oftast avspeglade byggandets ideal och tekniska förutsättningar vid tiden för uppförandet. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 481-482)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Estetiskt tilltalande

Kravet på en lämplig form och färg kompletterades år 1999 med ett krav på att byggnadens yttre skulle vara estetiskt tilltalande. Syftet var att förstärka de estetiska och kulturhistoriska värdena och att ge betydelsen av vardagslandskapets värden en ökad tyngd. (jfr prop. 1997/98:117 sid. 13)

Framtidsformer Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design, prop. 1997/98:117 (på Sveriges riksdags webbplats)

I förarbetena till lagändringen angavs ett antal komponenter som kunde vara väsentliga vid bedömningen av de estetiska värdena och av hur byggnader eller bebyggelse samspelar med sin omgivning. Det exemplifierades med:

  • färgsättning,
  • storlek och skala,
  • materialval,
  • fasadutformning,
  • yttre rumsbildningar och
  • markanslutning.

Utgångspunkten vid bedömningar skulle vara om förändringar och nytillskott tillförde helhetsbilden positiva värden och inte förvanskade egenskaper som kunde anses vara värda att bevara. Vid bedömningen av de estetiska värdena var det av betydelse hur synlig åtgärden var. Skalbrott, uppseendeväckande färgsättning eller starkt avvikande formgivning skulle till exempel utsättas för en mer kritisk granskning än mindre synliga tillägg. Samtidigt framhölls det att detta inte innebar att alla nytillskott måste följa omgivningens mönster och att respekt för omgivningen inte uteslöt nyskapande. (jfr prop. 1997/98:117 sid. 16)

Framtidsformer Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design, prop. 1997/98:117 (på Sveriges riksdags webbplats)

Den gällande bestämmelsen

Bestämmelsen fick sin gällande formulering om en god färg-, form- och materialverkan i samband med att nuvarande plan- och bygglagen (PBL) infördes. Ändringen var i första hand av språklig karaktär i syfte att underlätta prövningen. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 460)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Begreppet "estetiskt tilltalande" slopades eftersom det kunde ge intryck av att det handlade om personliga omdömen och skönsmässiga bedömningar. För att understryka att ställningstagandena skulle grundas på professionellt och sakligt underbyggda kunskaper och värden, så skulle de mest väsentliga komponenterna vid bedömningen uttryckligen framgå direkt av lagtexten, det vill säga den sammantagna verkan av byggnadens form, färg och material. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 257- 258)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Med införandet av PBL delades paragrafen upp så att anpassningskravet om hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärden samt intresset av en god helhetsverkan togs upp under allmänna intressen i PBL:s andra kapitel.

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Hänsyn till omgivningen

Att tillämpa kravet

Att kravet på god form-, färg- och materialverkan är uppfyllt är en av förutsättningarna för ett bygglov. Som framgår av förarbetena behöver tillämpningen av kravet ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.

Platsens förutsättningar påverkar nivån

Generellt ska såväl allmänna som enskilda intressen beaktas vid prövningen av ett bygglov. Vilka krav som ställs på en byggnads egenvärde i avseendet form-, färg- och materialverkan bör med hänsyn till detta och förarbetena relateras till platsen den ska uppföras eller befinner sig på. Exempelvis är det möjligt att ställa högre krav på utformningen i en känslig miljö eller i miljöer där många människor rör sig, medan de krav som ställs på en byggnad i till exempel ett nutida industriområde kan vara mera begränsade. Även hur exponerad platsen är har betydelse, det är skillnad om denna den ligger inne i ett industriområde eller i ett exponerat läge vid en större trafikled eller ett öppet landskap. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 480,  MÖD 2017-05-16 P 9218-16)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Mål: P 9218-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

1 §
  Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30 a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

31 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. inte strider mot områdesbestämmelser,
   2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 a §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
   2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 b §
  Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
   1. avvikelsen är liten, eller
   2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .

31 c §
  Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
   1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .

31 d §
  Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .

31 e §
  Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. betydande miljöpåverkan, eller
   2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .

Egenvärde – anpassning

Eftersom kravet på god form-, färg- och materialverkan, det vill säga egenvärdet, är starkt kopplat till kravet på anpassning till omgivningen bör prövningen mot de bägge kraven göras parallellt och i ett sammanhang, även om kraven finns i två olika bestämmelser. I prövningen mot kravet på en god form-, färg- och materialverkan bör det därför parallellt prövas hur pass hänsynsfull byggnadens utformning är till sin omgivning, vilket innebär att prövningen då blir en avvägning mellan verkan av byggnadens form, färg och material och hur denna förhåller sig till omgivningen. Denna avvägning bör genomföras på ett metodiskt sätt där utgångspunkten bör vara en analys av byggnadens upplevelsemässiga egenskaper.

Vikten av dialog

En föreslagen byggnad har alltid genomgått en process där byggherren gjort ett antal val rörande byggnadens utformning. Denna process kan se mycket olika ut. Ibland finns det ett mycket omfattande gestaltningsarbete bakom byggherrens förslag till ny byggnad och ibland är utformningen betydligt mindre genomarbetad. Detta gör att det förhållandevis ofta finns ett behov av dialog mellan byggnadsnämnden och byggherren rörande en byggnads utformning. Genom att sätta ord på och beskriva de upplevelsemässiga värdena går det också att förhålla sig till dem och föra en dialog om vad som är en god form-, färg- och materialverkan. Utifrån resultatet av dialogen kan byggnadsnämnden sedan göra sin bedömning.

Tyck inte - Analysera

Vid en prövning mot kravet på en god form-, färg- och materialverkan är det viktigt att förstå att kravet handlar om upplevelse av en byggnads egenskaper och karaktärsdrag. God form-, färg- och materialverkan är således kopplat till vad vi upplever som tilltalande, önskvärt, värdefullt och motsvarande. Kravet rör det som allmänt sett är god form-, färg- och materialverkan och handlar inte om personliga omdömen. Vad som allmänt sett är god form-, färg- och materialverkan varierar beroende av tid och rum, samhällsutvecklingen och naturresurser och av människans användning av den byggda miljön.

Hur olika typer av byggnader upplevs har varierat över tid och från plats till plats. I ett visst geografiskt sammanhang och under en viss tidsperiod finns det dock ofta en stor samstämmighet i bedömningen av ett antal parametrar som påverkar hur en byggnad eller bebyggelse upplevs. Genom att metodiskt analysera en byggnad går det att tydliggöra vilka egenskaper hos byggnaden som de upplevelsemässiga värdena grundas på, det vill säga vad i byggnadens utformning bidrar till upplevelsen av byggnaden och på vilket sätt och i vilken grad. En sådan analys syftar till att ge svar på om den sammantagna verkan av byggnadens form, färg och material ger allmänt sett goda upplevelsemässiga värden.

Att bedöma en byggnads egenvärden

Ett sätt att avgöra om en byggnad uppfyller kravet på en god form-, färg- och materialverkan kan till exempel vara att analysera byggnadens komposition. Komposition syftar i detta sammanhang på konsten att sätta samman byggnaden. Betydelsefullt att analysera i kompositionen kan vara hur väl sammansatt den är avseende:

  • möten,
  • rytm,
  • riktning,
  • rörelse,
  • balans,
  • skalförhållande och
  • karaktär.

En byggnads komposition är en såväl ytmässig som volymmässig fråga. Med hänsyn till detta kan det i analysen ställas ett antal frågor runt begreppen så som:

  • Hur möts byggnadens olika delar och olika material? Hur möter byggnaden marken?
  • Har byggnaden en rytm och hur upplevs den i så fall?
  • Har byggnaden en riktning och/eller rörelse som är betydelsefull?
  • Finns det balans mellan byggnadens delar, både yt- och volymmässigt?
  • Är byggnadens delar i olika skala? Hur är dessa delar ordnade i förhållande till varandra?
  • Vilken är byggnadens övergripande karaktär? Lätt/ tung, stram/lekfull, inbjudande/sluten, stolt eller lågmäld, och så vidare?

Vid en analys av kompositionen är grunden ofta byggnadens inneboende skala, storlek och proportioner. Exempelvis ges kompositionens huvudsakliga rytm, riktning, rörelse och balans av byggnadens storlek och proportioner, såsom form- och volymbehandling men även till exempel fönstersättning.

Vidare har kompositionens specifika detaljlösningar betydelse i analysen. Det kan handla om hur färgsättning, materialval och materialbehandling, fönster- och dörrutformningar, tak- och takfotsutformning och markanslutning bidrar till kompositionen.

Byggnadens egenskaper i förhållande till platsen

Kravet på en god form-, färg- och materialverkan är numera en självständig bestämmelse som gäller för den enskilda byggnaden. En byggnad finns eller uppförs alltid på en viss plats och med hänsyn till bestämmelsens förarbeten och rättspraxis behöver en bedömning av kravet på en god form-, färg- och materialverkan göras parallellt med kravet på dess anpassning till omgivningen. En sådan bedömning kan göras genom att analysera omgivningens komposition på motsvarande sätt som för byggnaden och hur den samspelar med den föreslagna byggnaden. Förutom flera av de ovan nämnda begreppen kan följande bli relevanta i en sådan analys:

  • yttre rumsbildning i förhållande till gatan och området
  • skala, storlek och proportioner
  • val och behandling av material
  • färgsättning

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Checklista karaktärsdrag

En samlad bedömning

Kraven på byggnadens egenvärde och dess egenskapers anpassning till platsen sammanfaller oftast och därför är det många gånger nödvändigt att göra en samlad bedömning om utformningen uppfyller bägge dessa krav. Med hänsyn till rättspraxis uppkommer vanligen frågan om kravet på anpassning är uppfyllt. Den samlade bedömningen kan dock komma fram till att kravet på anpassning får anses vara uppfyllt men att byggnaden ändå inte har godtagbara egenskaper avseende egenvärdet.

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Detaljplaners och områdesbestämmelsers betydelse

Hur kravet ska tillämpas i det enskilda fallet kan framgå av en detaljplan eller områdesbestämmelser. Så om detaljplanens eller områdesbestämmelsernas planbeskrivning eller andra tillhörande handlingar innehåller utredningar och ställningstaganden om byggnaders utformning ska detta vara starkt vägledande i prövningen mot kravet på god form-, färg- och materialverkan. Finns planbestämmelser om viss utformning av byggnader ska dessa följas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 481, MÖD 2018-09-12 P 1866-18)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Mål: P 1866-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Även om detaljplanen eller områdesbestämmelser i större eller mindre utsträckning innehåller planbestämmelser om utformning ska en bygglovsansökan alltid prövas mot kravet på god form-, färg- och materialverkan. Är kravet på en god färg-, form- och materialverkan preciserat genom detaljerade detaljplanebestämmelser minskas dock bedömningsutrymmet i den efterföljande bygglovsprövningen.

Andra dokuments betydelse

Det är inte tydligt beskrivet i förarbetena hur andra typer av dokument förhåller sig till kravet på god form-, färg- och materialverkan. Det kan till exempel handla om olika typer av förstudier och program som tagits fram av kommunen inom eller utanför en PBL-process. I förarbetet är det dock uttalat att det inte fordras att kommunen följer samhällets förändringar av vad som anses estetisk bra och värdefullt i formella planhandlingar för att kommunens avsikter i dessa frågor ska beaktas i bygglovsprövningen. Samtidigt är det inte godtagbart om byggnadsnämnden kommer med omfattade utformningskrav sent och som en överraskning för den sökande. Utformningsfrågorna kan enligt förarbetet hanteras separat under förutsättning av att de har getts en offentlig genomlysning och förankrats genom politiska beslut. (jfr prop. 1997/98:117 sid. 22-23)

Framtidsformer Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design, prop. 1997/98:117 (på Sveriges riksdags webbplats)

Av ett avgörande från mark- och miljööverdomstolen (MÖD) framgår det att ett av kommunen upprättat kvalitetsprogram ska tillmätas betydelse vid bedömningen av om kravet på en god färg-, form- och materialverkan är uppfyllt, även om kvalitetsprogrammet i sig inte är direkt styrande. (MÖD 2016-07-11 P 8778-15)

Mål: P 8778-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Att rekommendationer i en aktuell och välunderbyggd översiktsplan kan ha stor betydelse när det gäller tillämpningen av kraven på byggnader i PBL framgår av en dom från MÖD. Likaså har det ansetts att ett kulturmiljöprogram kan utgöra ett underlag för bedömning av kulturmiljöfrågor i samband med en bygglovsprövning, även om programmet i sig inte är rättsligt bindande.(MÖD 2012-08-31 P 8256-11, MÖD 2014-10-28 P 7125-13)

Mål: P 8256-11 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 7125-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Redovisning av underlag för prövningen

Initialt är det byggherren som ska förhålla sig till kravet på god form-, färg- och materialverkan. Det finns inga detaljerade bestämmelser om vad en ansökan om bygglov ska innehålla men normalt redovisar byggherren plan-, fasad- och sektionsritningar i skala 1:100 i sin bygglovsansökan. Utvändig färgsättning och material redovisas oftast som text eller genom färglagda ritningar. Detta förhållandevis grova och i viss mån abstrakta underlag utgör vanligen den redovisning som byggnadsnämnden har att grunda sin prövning på.

För att pröva en bygglovsansökan mot kravet på god form-, färg- och materialverkan kan det ibland behövas ett utförligare underlag. Det kan till exempel behövas i en känslig miljö där detaljer är av stor betydelse för prövningen. Om det krävs för att avgöra frågan om bygglov kan byggnadsnämnden begära in det underlag som behövs. Det kan till exempel gälla detaljritningar, fotomontage, 3D-animationer, färg- och materialprover. Det kan även handla om en skriftlig motivering till utformningen, vilket kan vara motiverat när det gäller byggnader med en uppseendeväckande eller avvikande utformning eller byggnader av ett stort allmänt intresse.

21 §
  En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.

En ansökan om lov ska dessutom innehålla
   1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga enligt det som följer av 10 kap. 9 och
10 §§, och
   2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt
10 kap., om ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring av ett en- eller tvåbostadshus.

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 32 b § har använts för projektering och sökanden önskar att bygglov med stöd av 32 c § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska en ansökan om lov dessutom innehålla en uppgift om vilket företag som har använts. Lag (2022:1084) .

Rättsfall

Det finns förhållandevis få rättsfall som tydligt behandlar kravet på en god form-, färg- och materialverkan. Till delar hänger detta samman med att prövningen mot bestämmelsen ofta har kombinerats med en prövning av hur väl byggnaden uppfyller kraven på anpassning. Vilket utrymme det finns att hävda gestaltningsmässiga kvaliteter belyses dock av ett par avgöranden från MÖD.

I ett mål som rörde nybyggnad av ett kontors- och affärshus konstaterade MÖD att med hänsyn till byggnadens mycket centrala placering och dess närhet till särskilt värdefulla byggnader, så vägde det allmänna intresset av att kunna styra över bebyggelsens utformning särskilt tungt. MÖD hänvisade även till planbeskrivningen, där det angavs att ett syfte med planen var att skapa en bebyggelse av hög kvalitet med viss dignitet i utformningen. Med hänvisning till detta ansåg MÖD att byggnadsnämndens bedömning av om utformningen var lämplig skulle tillmätas en stor vikt. Sammantaget beslutade MÖD att byggnadsnämndens beslut att avslå bygglovsansökan med hänvisning till att byggnaden inte uppfyllde kraven om hänsyn till omgivningen och om en god färg-, form- och materialverkan skulle stå fast. (MÖD 2017-05-16 P 9218-16)

Mål: P 9218-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Ett annat mål rörde installation av karuselldörrar i en terminalbyggnad från 2011. Byggnaden omfattades av samma detaljplan som i målet ovan, och även i detta mål hänvisade MÖD till byggnadens mycket centrala placering och kommunens uttalanden i planbeskrivningen. MÖD konstaterade att byggnaden hade en stram och karaktärsgivande fasad. Vid sin bedömning av åtgärden fann MÖD att karuselldörrarna skulle bryta den strama fasaden eftersom de till större delen skulle placeras utanför befintlig fasad och befintliga skärmtaken dessutom skull förstoras och underbyggas med ett glasat utrymme. Då det rörde sig om en befintlig byggnad valde MÖD att pröva ärendet mot förvanskningsförbudet. Samma metod att analysera en byggnad hade dock kunnat användas vid en prövning av kravet på en god form-, färg- och materialverkan. Åtgärden bedömdes utgöra en otillåten förvanskning av byggnaden och kommunens avslagsbeslut skulle därför stå fast. (MÖD 2017-10-19 P 784-17)

Mål: P 784-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I ett antal andra rättsfall har MÖD framförallt gjort sin bedömning utifrån byggnadens kulturvärden.

Rättsfall och kulturvärden

Boverket (2024). God form, färg och materialverkan. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggnadsverk-tomter-mm/byggnadsverk/form/ Hämtad 2024-12-21