Fyra exempel på förhållningsätt

Granskad: 12 februari 2024

Plan- och bygglagens hänsynskrav och även kravet på en god form-, färg- och materialverkan innebär att den som arbetar med gestaltning av eller i bebyggelsemiljöer måste förhålla sig på ett medvetet sätt till ett antal olika aspekter. Ett medvetet förhållningsätt bygger på kunskap och förståelse för en plats eller en byggnad och hur dessa kan komma att påverkas av olika åtgärder. Detta kräver att det tydliggörs vilka värden som finns och hur de kommer till uttryck, vilka värden man vill tillskapa, samt vilka egenskaper som ger upphov till dessa värden.

En medveten gestaltningsprocess

Att ta hänsyn i arbetet med gestaltning behöver inte vara liktydigt med anpassning utan hänsyn kan också vara att genom nytillskott tillskapa nya värden eller att åtgärda brister. Denna gestaltningsprocess kräver dock ett medvetet förhållningssätt där det kan bedömas i vilka situationer tillägg och ändringar kan stå i kontrast och sticka ut och när de i högre utsträckning behöver underordna sig sin omgivning. Det är viktigt att bedömningarna grundar sig på en saklig analys och att grunderna för bedömningarna tydliggörs. Även mindre gestaltningsdetaljer kan många gånger få stor betydelse i analysen och bedömningarna och inte minst i en sammantagen upplevelse. Nedan följer några exempel på förhållningssätt som kan vara till hjälp vid tillämpning av olika rättsregler om gestaltning. 

Katedralskolan i Lund

Foto: Otto Ryding/Boverket

Katedralskolan i Lund har en skolgård som omges av ett antal upplevelsemässigt kraftfulla byggnader från 1500- och 1800-tal som trots olika uttryck utgör en väl sammanhållen helhetsmiljö. När arkitekt Helgo Zettervall 1865 byggde till en äldre länga valdes en utformning som nära anslöt till den äldre bebyggelsen. När det år 1998 skulle göras ytterligare en tillbyggnad bedömdes det som lämpligast att underordna sig de äldre byggnaderna. Tillbyggnaden ritades av arkitekt Björn Hegelund och har utformats i mycket nära anslutning till den äldre bebyggelsen i fråga om volym, utvändiga material och detaljering. Byggnadsdetaljer som sockeln, takfriserna och fönsterutformning är exempel på ett långtgående förhållningssätt där de befintliga byggnaderna fått styra utformningen.

Församlingshemmet i Nora

Foto: Otto Ryding/Boverket

Nora är en av landets bäst bevarade trästäder. Det nya församlingshemmet i staden har ett samtida uttryck, men anknyter samtidigt tydligt till den äldre trästadsbebyggelsen genom sin placering i gatuliv och huvudsakliga form samt färg- och materialval. På detaljnivå förhåller sig byggnaden medvetet till omgivningen genom sin utformning med markerad sockel och takfot samt regelbundet placerade fönster med stående format i två tydliga våningar. Byggnaden ritades av arkitekterna Ingrid Reppen och Tina Wik.

Saluhallen i Malmö

En byggnade med två taknockar. Den vänstra delen är helt i metall och högra delen är teglad. Foto: Otto Ryding/Boverket

Ett äldre och förfallet godsmagasin i Malmö byggdes till och blev saluhall. Arbetet utgick från en nedgången byggnad som förlorat sitt ursprungliga sammanhang och präglades av stor hänsyn till byggnadens materialitet, form och skala. En tillbyggnad uppfördes parallellt med godsmagasinet som en likvärdig del i samma form och skala. Materialet har fått ta en betydande roll genom en restaurering av tegelfasaderna och på sättet som det dova och mörka materialet i tillbyggnaden samspelar och stödjer det befintliga materialet. De två materialen sida vid sida är jämlika och volymerna tillsammans bildar en symmetrisk och väl fungerande helhet. Tillbyggnaden anknyter till den ursprungliga byggnadens industrikaraktär samtidigt som byggnaden har ett nytt ändamål i ett nytt sammanhang. Arkitekt: Wingårdhs.

Hotelltillbyggnad i Visby

Foto: Otto Ryding/Boverket
Foto: Otto Ryding/Boverket

Ett tydligt modernt tillägg skapade år 2013 en ny årsring i Visbys medeltida stadskärna. Tillbyggnaden som är en del i en hotellverksamhet utgör ett form- och materialmässigt utropstecken i gatumiljön. Genom en markerad sockelvåning och en horisontell verkan i fasaden tar tillbyggnaden medvetet upp grundläggande former från befintlig omkringliggande bebyggelse. Kopparplåt och betong som fasadmaterial är inte typiska för Visby stadskärna. Men på grund av sin begränsade och något indragna volym, dess enkla former och jordnära kulörer samspelar ändå tillbyggnaden med sin omgivning. En genomarbetad fasaddetaljering bidrar till det medvetna förhållningssättet till gatumiljön. Arkitekt: Visbyark

Boverket (2024). Fyra exempel på förhållningsätt. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggnadsverk-tomter-mm/byggnadsverk/hansyn/forhallning/ Hämtad 2024-12-21