Framkomlighet för utryckningsfordon på tomter och till byggnader

De krav på tomter som ställs i plan- och bygglagen omfattar även framkomlighet för utryckningsfordon så som räddningstjänst och ambulans. I denna text kan du läsa mer om hur räddningstjänstens framkomlighet på tomter och tillgång till byggnader säkerställs.

Allmänt

För att möjliggöra en räddningsinsats eller sjukvårdsinsats ställs det krav i PBL på att tomter ska förses med anordningar som tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon. Det är främst framkomligheten för ambulanssjukvårdens och räddningstjänstens fordon som behöver säkerställas där räddningstjänstens fordon vanligtvis blir dimensionerande på grund av deras storlek.

Kraven på möjligheter till räddningsinsatser preciseras i BBR avsnitt 5:7. Byggnader ska utformas så att räddningsinsatser är möjliga att genomföra. De ska också vara åtkomliga för räddningsinsatser vilket innebär att räddningstjänsten ska kunna ta sig in i byggnaden. Om räddningstjänsten förutsätts utgöra alternativ utrymningsväg via stege så måste man ordna tomten så att det är möjligt att ställa upp stegar för utrymning i tillräcklig omfattning.

Tillträde till byggnad

För att räddningstjänsten ska kunna anses ha tillträde till en byggnad bör avståndet mellan uppställningsplats för räddningstjänstens fordon och byggnadens angreppspunkt normalt inte överstiga 50 m. Regelns syfte är att räddningstjänsten ska kunna ställa upp ett släckfordon och att byggnaden sedan ska kunna nås utan orimligt lång slangdragning från släckbilen. Annan tung utrustning som utskjutsstege ska inte heller behöva bäras allt för långa sträckor. Beroende på byggnadens utformning kan det finnas flera angreppspunkter som behöver kunna nås av räddningstjänsten vid en insats. Räddningstjänstens angreppspunkt utgörs normalt av byggnadens huvudentré men kan även bestå av andra ingångar till byggnaden.

En uppställningsplats för räddningstjänsten förväntas vanligtvis kunna vara allmän väg eller motsvarande körbar yta. Om en byggnad placeras så att avståndet mellan byggnadens angreppspunkt och räddningstjänstens uppställningsplats blir för långt krävs att särskild räddningsväg anordnas för att säkerställa räddningstjänstens tillgång till byggnaden.

Räddningsväg

Om gatunätet eller motsvarande inte ger åtkomlighet till byggnaden ska särskild räddningsväg anordnas. Räddningsväg ska vara skyltad och anpassas för räddningstjänstens fordon med avseende på till exempel fri höjd, marklutning, bredd, svängradie och bärighet så att räddningstjänstens större fordon kan ta sig fram. Eftersom olika fordon kan användas i olika kommuner kan dessa krav variera.

Exempel på vanligt förekommande mått och krav på räddningsvägar är:

• bredd på körbanan: minst 3 m

• vertikalradie: minst 50 m

• fri höjd (avser såväl byggnader som växtlighet): 4 m

• tåla axeltryck: minst 100 kN

• högsta längslutning: 8 %

• högsta tvärfall: 2 %

Vilka mått och detaljkrav som krävs i just din kommun bör framgå av räddningstjänstens handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Du kan också få information om detta av den lokala räddningstjänsten.

Utöver dessa krav behöver räddningsvägen anpassas efter de svängradier som krävs för räddningstjänstens höjdfordon eller släckfordon. En räddningsväg ska även skyltas för att vägleda räddningstjänsten samt förses med skyltning som förhindrar att bilar eller andra hinder försvårar framkomsten för räddningstjänsten. En räddningsväg behöver även vinterväghållas.

Räddningsvägens bärighet bör motsvara den för gatunätet. I de fall en räddningsväg eller uppställningsplats passerar över eller är placerad på ett gårdsbjälklag eller annan konstruktion behöver även bärförmågan i gårdsbjälklaget anpassas efter lasten från räddningstjänstens fordon.

Uppställningsplats höjdfordon och bärbara stegar

Enligt BBR avsnitt 5:323 kan räddningstjänsten i vissa fall utgöra en del av utrymningsstrategin från byggnaden genom att räddningstjänstens stegutrustning används som alternativ utrymningsväg. Räddningstjänstens stegutrustning kan, beroende på byggnadens höjd, utgöras av både bärbara så kallade utskjutsstegar och höjdfordon i form av stegbil eller hävare.

För att säkerställa att räddningstjänstens stegutrustning kan användas krävs att tomter utförs så att det är möjligt att ställa upp stege eller höjdfordon intill byggnaden. För höjdfordon krävs att det finns gata eller uppställningsplats som anpassats för höjdfordon inom 9 m från byggnadens yttervägg och de fönster eller balkonger som ska fungera som utrymningsväg. Exempel på vanligt förekommande mått och krav på uppställningsplats för höjdfordon är:

• fri bredd: minst 5 m

• fri längd: minst 12 m

• maximal lutning: 8,5 %

• Samma bärighet som räddningsväg

Hänsyn behöver även tas till att höjdfordonet ska kunna resas mot byggnaden utan att hindras av balkonger, träd eller andra hinder.

Andra förutsättningar och krav för att säkerställa räddningstjänstens möjlighet att fungera som alternativ utrymningsväg och krav på uppställningsplatser kan framgå av det kommunala handlingsprogrammet enligt lagen om skydd mot olyckor.

Framkomlighet på tomt

En tomt behöver även utformas så att räddningstjänsten har möjlighet att ta både sig själva och sin utrustning från uppställningsplatsen till angreppspunkten. I de fall räddningstjänstens bärbara stegar utgör en del av utrymningsstrategin behöver framkomligheten på tomten anpassas så att det är möjligt att komma fram till uppställningsplatserna. Olika aspekter som påverkar framkomligheten och som behöver säkerställas är bland annat hinder i form av trappor, trånga passager, höjdskillnader och staket.

När prövas räddningstjänstens tillgång till byggnaden?

Eftersom placeringen av byggnaden i förhållande till gatunät eller räddningsväg är en regel som avser tomten prövas den i bygglovet. Däremot ska eventuella uppställningsplatser för räddningstjänstens stegar eller höjdfordon inte prövas i bygglovet även om dessa är placerade på tomten. Detta ska istället hanteras i det tekniska samrådet inför startbeskedet eftersom det går att uppfylla krav på tillfredställande utrymning genom andra byggnadstekniska åtgärder än tillgång till uppställningsplatser. Exempelvis genom att särskilt brand- och röksäkra trapphus anordnas i byggnaden.

Om det i samband med ansökan om bygglov framkommer att alternativ utrymning är tänkt att ske från fönster med hjälp av räddningstjänstens höjdfordon och räddningstjänsten inte har den förmågan så är detta därför inte skäl till att neka bygglov. Byggnadsnämnden bör ändå meddela byggherren om att ett startbesked eventuellt inte kan medges för den valda utformningen. Om det i bygglovsansökan däremot framkommer att byggnaden överhuvudtaget inte kommer att bli tillgänglig för utryckningsfordon är det ett skäl att neka bygglov.

Glöm inte underhålla räddningsvägen

Ett vanligt problem under byggnadens livslängd är att räddningsvägar och uppställningsplatser inte underhålls. I värsta fall blockeras de eller byggs över av cykelställ, miljöhus, rabatter, lekredskap och liknande. Det är därför viktigt att räddningsvägar och uppställningsplatser märks ut väl, underhålls och snöröjs. Innan man till exempel bygger om på en innergård är det också viktigt att kontrollera mot byggnadens brandskyddsdokumentation och eventuellt höra med räddningstjänsten om det finns räddningsvägar eller uppställningsplatser på tomten. Risk finns annars att det inte är möjligt att utrymma byggnaden vid brand då räddningstjänstens stege som alternativ utrymningsväg är en mycket vanlig lösning för flerbostadshus i Sverige.

Räddningsväg försedd med bom

Det finns inget som förhindrar att en räddningsväg in till ett område förses med låsta bommar. Viktigt är då att räddningstjänsten och ambulanssjukvården har tillgång till nyckel. Det kan säkerställas genom att använda lås med en enklare standardnyckel, så kallad brandkårsnyckel. Alternativ att låset är av sådan kvalité som lätt kan klippas med en bultsax. Avstämning bör ske med den lokala räddningstjänsten för att avgöra vilka lösningar som är lämpliga.

En lösning med öppningsbar bom kan om rätt lås används vara att fördra mot att räddningsvägen riskerar att blockeras med stenar, betongblock, större blomlådor och liknande för att förhindra obehörig trafik.