Regler för laddning av elfordon
Vilka byggnader som ska ha utrustning för laddning av elfordon eller förberedelse för laddning genom så kallad ledningsinfrastruktur framgår av plan- och byggförordningen, PBF. Reglerna för uppförande av nya byggnader gäller från 2021, medan retroaktiva krav för vissa befintliga byggnader att installera en laddningspunkt gäller från den 1 januari 2025. För att förenkla tillämpningen av reglerna har Boverket gett ut föreskrifter och allmänna råd om exempelvis vilken typ av ladduttag som ska användas.
Vad är laddinfrastruktur?
Laddinfrastruktur är ett övergripande begrepp för fast utrustning som behövs för laddning av elfordon. Laddinfrastruktur kan delas upp i ledningsinfrastruktur och laddningspunkter:
- Med ledningsinfrastruktur avses ett förberedande system bestående av kanaler, tomrör, kabelstegar eller liknande där kablar till laddningspunkter enkelt kan dras fram.
- Med laddningspunkt avses utrustning för laddning av ett elfordon.
Krav i samband med uppförande av nya byggnader och vid ombyggnader
Kraven på laddinfrastruktur i samband med uppförande av byggnader ska tillämpas om man söker bygglov eller gör en anmälan efter den 10 mars 2021.
Reglerna innebär i korthet:
- Nya bostadshus med fler än 10 parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten ska ha ledningsinfrastruktur (förberedelse med tomrör eller liknande) till alla parkeringsplatser.
- Byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 10 parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten ska ha ledningsinfrastruktur till 20 % av parkeringsplatserna och minst en laddningspunkt för elfordon.
Följande undantag finns:
-
Byggnader för vilka energi inte används för att påverka inomhusklimatet.
-
Byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller annars är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Du kan läsa mer på sidan För vilka byggnader gäller reglerna om laddinfrastruktur?
För vilka byggnader gäller reglerna om laddinfrastruktur?
20 b §
För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska varje parkeringsplats på parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, bostadshus vara utrustad med ledningsinfrastruktur för laddning av elfordon.
Parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, andra byggnader än bostadshus ska vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon samt ledningsinfrastruktur för sådan laddning till minst en femtedel av parkeringsplatserna.
Första och andra styckena gäller dock endast byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet. Kraven gäller inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Förordning (2020:274).
/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/
Observera att texten "/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/" i den grå utfällningsrutan ovan inte tillhör 20 b § utan 20 c §.
Samma regler som gäller vid uppförande av byggnader ska även tillämpas vid så kallad ombyggnad av en byggnad. För parkeringar inne i byggnaden gäller detta endast om ombyggnaden berör byggnadens elektriska infrastruktur. För parkeringar på byggnadens tomt gäller detta endast om det i samband med ombyggnaden även sker ändringsåtgärder på parkeringen.
22 §
Det som sägs om att uppfylla kraven på tekniska egenskaper i 8 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla för uppfyllandet av egenskapskraven i 7-10, 13, 14 och
16-20 b §§ detta kapitel.
De krav som gäller bredbandsanslutning i 8 kap. 4 § första stycket 10 plan- och bygglagen och 20 a § detta kapitel behöver dock inte uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad.
De krav som gäller laddning av elfordon i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen och 20 b § detta kapitel behöver inte uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än
1. ombyggnad som omfattar byggnadens elektriska infrastruktur i fall då parkeringen är belägen i byggnaden, och
2. ombyggnad som sker i samband med att ändringsåtgärder vidtas på parkeringen i fall då parkeringen är belägen på tomten till byggnaden. Förordning (2020:274).
Med ombyggnad avses i PBL påtaglig förnyelse av en byggnad.
Retroaktiva krav för vissa befintliga byggnader
Utöver kraven vid ny- och ombyggnad ställs i vissa fall retroaktiva krav. Dessa krav omfattar befintliga byggnader även om några andra åtgärder inte vidtas och ska vara uppfyllda senast den 1 januari 2025.
De retroaktiva kraven innebär följande:
- Byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 20 parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten ska ha minst en laddningspunkt för elfordon.
Följande undantag finns:
-
Byggnader för vilka energi inte används för att påverka inomhusklimatet.
- Byggnader som ägs och används av ideella organisationer eller trossamfund
-
Byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller annars är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Du kan läsa mer på sidan För vilka byggnader gäller reglerna om laddinfrastruktur?
För vilka byggnader gäller reglerna om laddinfrastruktur
20 c §
/Träder i kraft I:2025-01-01/
För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska parkeringar med fler än tjugo parkeringsplatser alltid vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon, om platserna finns i eller på tomten till en annan byggnad än ett bostadshus och energi används för att påverka inomhusklimatet i byggnaden.
Första stycket gäller inte om byggnaden
1. är avsedd för totalförsvaret eller annars är av betydelse för Sveriges säkerhet, eller
2. ägs och används av en ideell organisation som är ett litet eller medelstort företag i den mening som avses i artikel 2.1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den
6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag.
Med ideell organisation avses även trossamfund och en registrerad organisatorisk del av ett trossamfund i den mening som avses i lagen (1998:1593) om trossamfund.
Förordning (2024:1249).
Krävs det bygglov eller anmälan för laddningspunkter?
I de flesta fall då krav på laddinfrastruktur gäller är det en följd av andra åtgärder som uppförande av nya byggnader med många tillhörande parkeringsplatser eller ombyggnad av en befintlig byggnad. Sådana åtgärder kräver normalt bygglov eller anmälan till byggnadsnämnden. Att reglerna för laddinfrastruktur följs blir då en del av den ordinarie byggprocessen.
Vid uppfyllande av det retroaktiva kravet är det däremot mindre troligt att andra bygglovs- eller anmälningspliktiga åtgärder utförs samtidigt. Det finns då i sig inte något generellt krav på bygglov eller anmälan för själva laddningspunkten. Ändringen av byggnaden kan dock i sig innebära att andra anmälningspliktiga åtgärder görs, som ändring av byggnadens brandskydd, att fasaden påverkas eller något liknande. För exempelvis kommersiella laddningspunkter kan det även krävas bygglov om de har tak eller i övrigt påverkar omgivningen i form av stora skyltar och liknande. I det enskilda fallet är det kommunens byggnadsnämnd som avgör om bygglov eller anmälan ska göras.
När måste det retroaktiva kravet vara uppfyllt?
Det retroaktiva kravet på en laddningspunkt för uppvärmda byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 20 parkeringsplatser börjar gälla den 1 januari 2025. Att bestämmelsen träder i kraft först då innebär att åtgärder kommer att behöva vidtas i rimligt god tid före det datumet eftersom man annars omedelbart kommer bryta mot regeln i samma stund som den börjar att gälla. Att från samhället utföra myndighetstillsyn eller ställa några krav på att utföra arbeten före januari 2025 är däremot inte möjligt då kravet då inte har börjat gälla.
Möjlighet att få bidrag
Det är normalt inte möjligt att få bidrag för installation av laddinfrastruktur som är obligatoriskt enligt Plan- och bygglagen. Däremot kan det vara möjligt att få bidrag för åtgärder som vidtas utöver de krav som följer av lagstiftningen.
Boverket ansvarar inte för något bidragssystem för installation av laddningsutrustning. För företag, bostadsrättsföreningar eller andra organisationer kan det finnas möjlighet att få bidrag via Naturvårdsverket. Det kan även som privatperson finnas möjlighet att få skattereduktion för så kallade grön teknik, se vidare under relaterad information.
Frågor och svar
Kraven gäller för uppvärmda byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 20 parkeringsplatser i byggnaden eller på dess tomt. Det ställs däremot inga retroaktiva krav för bostadshus, ouppvärmda byggnader eller för byggnader för totalförsvaret.
En komplett beskrivning av de olika reglerna finns på vår webbplats. Där kan du läsa mer om vad som gäller för till exempel samfälligheter och radgarage. Där finns också stöd för hur reglerna ska användas.
Regler för laddning av elfordon
Du kan också alltid kontakta din kommun om du vill veta som gäller för din byggnad.
Ja, enlig plan- och byggförordnings 3 kap. 20 c § finns sedan december 2024 ett särskilt undantag för ideella organisationer och trossamfund.
Undantaget gäller ideella organisationer och trossamfund som uppfyller kriterierna för små eller medelstora företag i EU-kommissionens rekommendation 2003/361/EG. Som små och medelstora företag räknas organisationer som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. Undantaget gäller därmed för de flesta ideella organisationer.
Det retroaktiva kravet på en laddningspunkt från 2025 gäller inte byggnader som ägs och används av ideella organisationer och trossamfund om de uppfyller kriterierna för små eller medelstora företag i EU-kommissionens rekommendation 2003/361/EG. Som små och medelstora företag räknas organisationer som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. Undantaget kommer därmed gälla för de flesta ideella organisationer.
Som ideella organisationer bör även äldre så kallade upa- och mbpa-föreningar kunna räknas i de fall de bedriver ideell verksamhet. Undantaget gäller även trossamfund eller registrerad del av ett trossamfund som uppfyller kriterierna för små och medelstora företag.
Det krävs varken bygglov eller anmälan för att enbart installera laddningspunkter. Däremot kan andra åtgärder, så som eventuellt tak över laddningspunkten, kräva bygglov.
Kontakta byggnadsnämnden i din kommun för att få veta vad som gäller för din byggnad.
Nej, att installera enbart vanliga jordade uttag (schuko) uppfyller inte kraven på en laddningspunkt. Typ 2/Combo 2 är de anslutningsdon som ska användas i det fall det ställs krav på laddningspunkter. Det innebär exempelvis att parkeringsplatser som i dag är försedda med uttag för motorvärmaruttag inte uppfyller de retroaktiva kraven utan måste kompletteras med minst ett typ 2-/Combo 2-uttag före 2025. Typ 2/Combo 2 är den vanliga typen av laddningsutrustning som normalt används för växelström respektive likström.
Nej, du behöver inte ha en laddningspunkt per 20 platser. Det räcker med en laddningspunkt oavsett hur många platser utöver 20 som finns i byggnaden eller på dess tomt.
Ja, om parkeringsplatserna är uppdelade på flera delar ska alla platserna på tomten och inuti byggnaden räknas samman. Kraven gäller utifrån hur många parkeringsplatser byggnaden har.
I Boverkets föreskrifter klargörs att bostadshus avser byggnader där mer än halva bruttoarean är avsedd för bostäder, enligt reglerna om laddinfrastruktur.
Med bostad avses då även biytor som lägenhetsförråd, tvättstugor och liknande i byggnaden som kan kopplas till bostadsändamålet. Även ett parkeringsgarage i byggnaden kan anses ingå i bostaden om garaget enbart är avsett för de boende.
Om det i stället är så att mer än halva bruttoarean är avsedd för lokaler omfattas byggnaden alltså av de retroaktiva kraven eftersom den då kan ses som en lokal.
Nej, det måste den inte. Kravet på laddinfrastruktur gäller för byggnaden och syftar till att skapa möjligheter till laddning för dem som nyttjar byggnaden. Bakgrunden till reglerna är främst att det ska finnas förutsättningar för laddning av elfordon vid bostäder och arbetsplatser. Det finns inget krav på att de laddningspunkter som ska anordnas ska vara tillgängliga för allmänheten.
Det finns heller inget krav på att de laddningspunkter som anordnas ska kunna nyttjas av alla användare i byggnaden. En parkeringsplats med krav på en laddningspunkt kan hyras ut till en enskild person eller företag på samma sätt som vilken annan parkeringsplats som helst.
Kommunerna är ansvariga för tillsynen av plan- och bygglagen. För att undvika att bryta mot reglerna när lagen träder i kraft behöver du som fastighetsägare påbörja åtgärder i god tid före den 1 januari 2025. Myndighetstillsyn eller krav på att utföra arbeten kan dock inte göras före detta datum.
Nej, det finns inga sådana krav. Plan - och byggförordningen och Boverkets föreskrifter ställer minimikrav på byggnaden utifrån EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Det innebär att reglerna främst preciserar när det krävs laddinfrastruktur och hur den ska utformas för att vara tillgänglig och säker att använda.
Om byggherren sedan väljer att ha ett debiteringssystem för varje enskild laddning, en schablonavgift per parkeringsplats eller erbjuda gratis laddning är upp till denne att avgöra. Detsamma gäller vilken effekt som ska tillhandahållas. Det är upp till marknaden att reglera vad som är lämplig effekt utifrån avsedd användning och hur man bäst utnyttjar elnätet på aktuell plats.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.