För vilka byggnader gäller reglerna om laddinfrastruktur?

Även om kraven på när det ska finnas laddinfrastruktur finns i PBF kan det vara svårt att avgöra exakt vilka byggnader som måste följa reglerna. Anledningen till det är att man behöver känna till hur de bakomliggande begrepp som används i förordningen är definierade, exempelvis vad som avses med en tomt. Andra problem kan vara att avgöra vad som är ett bostadshus om en byggnad innehåller så väl bostäder som andra typer av verksamheter. Slutligen är det väsentligt att kunna räkna ut hur många parkeringsplatser som tillhör byggnaden.

Boverkets regler om laddinfrastruktur

Boverkets regler ska tillämpas när det finns krav på laddinfrastruktur enligt PBF. Om fler laddningspunkter installeras eller om förberedelser görs i större omfattning än vad det krävs så behöver däremot inte reglerna följas för de frivilliga åtgärderna. Det är dock i de allra flesta fall rimligt att tillämpa samma nivå och utformning i hela byggnaden.

För laddningspunkter som inte är kopplade till en byggnad, exempelvis kommersiella laddningspunkter längs vägnätet, finns inga krav enligt PBL och därmed gäller inte heller Boverkets regler för sådana laddningspunkter. Det kan dock även i det fallet vara lämpligt att följa reglerna i tillämpliga delar som exempelvis kraven på tillgänglighet.

Vad är ett bostadshus?

Det är relativt vanligt att en byggnad kan innehålla flera olika typer av verksamheter, exempelvis affärer, kontor och bostäder. Eftersom reglerna ställer olika krav för bostadshus och andra uppvärmda byggnader behöver man kunna avgöra vilken typ av byggnad det rör sig om.

I Boverkets föreskrifter klargörs att bostadshus i reglerna om laddinfrastruktur avser byggnader i vilka mer än halva bruttoarean är avsedd för bostäder. Med bostad avses då även biytor som lägenhetsförråd, tvättstugor och liknande i byggnaden som kan kopplas till bostadsändamålet. Även ett parkeringsgarage i byggnaden kan anses ingå i bostaden om garaget enbart är avsett för de boende. I annat fall kan garagets yta fördelas utifrån avsedd användning.

Vad menas med byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet?

Vad som avses med byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet finns inte definierat i regelverket. En strikt tolkning skulle kunna vara att om det finns belysning i byggnaden eller att mekanisk ventilation används för att säkerställa att det inte blir ohälsosamt av avgaser, så används energi för att påverka inomhusklimatet. En så pass snäv tolkning har enligt Boverkets uppfattning inte varit direktivets syfte. 

Om det däremot finns ett uppvärmningssystem för att hålla en jämn temperatur under året eller för att undvika allt för låga temperaturer på vintern, så bör det betraktas som att byggnaden använder energi för att påverka inomhusklimatet. Detsamma torde även gälla kylanläggningar för att minska temperaturen i byggnaden. Exakt var gränsen går för att det ska betraktas som byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet kan Boverket inte avgöra. I det enskilda fallet är det alltid byggherren som har ansvaret för att reglerna följs och byggnadsnämnden i kommunen som utövar tillsyn.

Undantag för ideella organisationer och trossamfund

Det retroaktiva kravet på en laddningspunkt från 2025 gäller inte för byggnader som ägs och används av ideella organisationer och trossamfund om de uppfyller kriterierna för små eller medelstora företag i EU-kommissionens rekommendation 2003/361/EG. Som små och medelstora företag räknas organisationer som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. Undantaget kommer därmed gälla för de flesta ideella organisationer.

Som ideella organisationer bör även äldre så kallade upa- och mbpa-föreningar kunna räknas i de fall de bedriver ideell verksamhet. Undantaget gäller även trossamfund eller registrerad del av trossamfund som uppfyller kriterierna för små och medelstora företag.

Vad menas med byggnader som är avsedda för totalförsvaret?

Kravet på laddinfrastruktur gäller inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet.

Totalförsvaret är ett brett begrepp som förutom militär verksamhet även kan innefatta andra verksamheter som har en viss funktion i fredstid och som ska kunna upprätthålla den vid kris eller krig. Det kan till exempel röra sig om sjukvård eller andra samhällsviktiga verksamheter. Med byggnader avsedda för totalförsvaret får däremot antas att det är byggnader vars huvudsakliga syfte är att vara en del av totalförsvaret.

Om det exempelvis finns ett beredskapsförråd avsett för sjukvårdsutrustning, gasmasker och liknande, så är dess syfte att vara en del av totalförsvaret och byggnaden omfattas inte av reglerna om laddinfrastruktur. Ett sjukhus som är byggt för fredstida användning, men som även utgör en del av totalförsvaret ska däremot uppfylla kraven på laddinfrastruktur, då det huvudsakliga syftet är den fredstida verksamheten. Det är i det fallet rimligt att de som arbetar i eller besöker en sådan byggnad ska ha samma möjlighet att ladda elfordon som på andra arbetsplatser.

Vad menas med byggnader som är av betydelse för Sveriges säkerhet ?

Med undantag för byggnader som är av betydelse för Sveriges säkerhet avses exempelvis vissa ledningscentraler och liknande anläggningar där kommunens byggnadsnämnd inte kan förväntas ha tillsyn över hur anläggningen ser ut i detalj och andra för rikets säkerhet viktiga byggnader.

Parkeringsplatser på tomt eller allmän plats

Reglerna ska tillämpas om antalet parkeringsplatser i byggnaden eller på byggnadens tomt överstiger 10 respektive 20 stycken. Det är därför viktigt att kunna avgöra vad som är byggnadens tomt.

Med tomt avses enligt PBL ”ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål”. I många fall sammanfaller byggnadens tomt med fastighetsgränsen, men det är inte alltid så är fallet. En fastighet kan i vissa fall vara mycket stor, exempelvis en jordbruksfastighet på 100 hektar där tomten endast utgörs av marken närmast byggnaderna. Det kan även finns flera tomter på samma fastighet. Reglerna gäller då för respektive byggnad med tillhörande tomt.

Mark som utgör allmän plats kan inte vara en tomt. Med allmän plats avses enligt PBL ”en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov”. I många fall, exempelvis vid ett köpcentrum, kan det vara svårt att veta var gränsen går mellan byggnadens tomt och allmän plats. Är man tveksam vilka parkeringar som ligger på allmän plats och därmed inte behöver medräknas, kan man behöva kontrollera det i detaljplanen för området. Det går också att vända sig till kommunens byggnadsnämnd.

Vad avses med en parkeringsplats?

Med parkeringsplats avses i Boverkets föreskrift en area särskilt avsedd för parkering av personbil eller lätt lastbil. Parkering innebär normalt att den som disponerar bilen har möjlighet att hämta och lämna bilen på platsen. Tidsrymden för parkeringen kan variera från ett par minuter till flera dagar men kan i extremfall även vara i flera år. Uppställningsplatser i samband med bilförsäljning, återvinning av bilar, bilmuseer och liknande förvaring av bilar är däremot normalt inte att betrakta som sådan parkering som ställer krav på laddinfrastruktur. Om en bilfirma däremot har en kund- eller personalparkering på tomten eller i byggnaden räknas de platserna som parkering vid tillämpning av reglerna för laddning av elfordon. Det innebär till exempel att de retroaktiva kraven som gäller från och med år 2025 är tillämpliga om parkeringen har mer än 20 parkeringsplatser.

Beräkning av antalet parkeringsplatser

Att beräkna antalet parkeringsplatser är enkelt om det finns markerade rutor, eftersom det i så fall räcker att räkna dem. Rutans storlek spelar då mindre roll, utan antalet parkeringsplatser motsvaras av antalet rutor. Observera att särskilda rutor för MC-parkering inte behöver medräknas utan enbart parkeringsrutor avsedda för personbil eller lätt lastbil.

Finns det inga markerade rutor kan ett mått på 2,7 x 5 m istället användas. Måttet är något bredare än en standardparkeringsplats som normalt är 2,5 x 5 meter. Anledningen till det är att avstånden tenderar att bli något större vid fri parkering, och för att det även kan ställas bredare biltyper som skåpbilar på parkeringen. Måttet är därmed valt för att den enskilde inte ska drabbas av strängare regler om det inte finns markerade rutor än i fallet med uppmärkta platser.

I vissa fall kan det finnas såväl markerade rutor som platser utan markeringar. I så fall kan man kombinera metoden att räkna rutor med uppskattningen av övriga ytor avsedda för parkering. Det är med andra ord inte möjligt att kringgå reglerna genom att exempelvis enbart markera 19 platser om det i övrigt finns fria ytor som också är avsedda för parkering.

Hur långt avstånd bakåt behövs för en parkeringsplats?

Normalt räknar man med att det behöver finnas ett avstånd bakåt på 6 meter vid en parkeringsplats för att kunna manövrera bilen. Det måttet kan därför användas som riktlinje för att avgöra om det går att få plats med exempelvis två rader av bilar på en parkeringsyta utan markerade platser. I det enskilda fallet får man dock se till de verkliga förhållandena på platsen och hur parkeringen är avsedd att användas. Observera att 6 meter är det mått som normalt används vid parkering sida vid sida. Snedparkering och längsparkering kan innebära andra behov.

Krävs en sammanhållen parkeringsyta för mer än 10 respektive 20 bilar?

Det är Boverkets uppfattning att man bör räkna samman de parkeringsplatser som är avsedda att betjäna en byggnad och inte betrakta varje avgränsad del med parkering separat. Om det exempelvis vid uppförande av en ny byggnad, som inte är ett bostadshus, finns 5 parkeringsplatser i byggnaden och 8 på tomten så bör det betraktas som att byggnaden har fler än 10 parkeringsplatser och därmed har krav på minst en laddningspunkt. Omvänt krävs det inte för en byggnad som har 12 parkeringsplatser i byggnaden och 12 på tomten både en laddningspunkt i byggnaden och en laddningspunkt på tomten utan det räcker med en laddningspunkt för hela byggnadens behov.

Detsamma gäller om parkeringsplatserna på tomten är uppdelade på två eller flera parkeringar, till exempel en på framsidan av byggnaden och en på baksidan, då räknar man samman alla platserna på tomten.

Vad gäller för radgarage och liknande?

En särskild fråga gäller om det på tomten till en befintlig byggnad finns parkeringsplatser i till exempel ett radgarage. Om garaget inte är uppvärmt ställs inga krav. Om garaget är uppvärmt och betjänar fler än 20 parkeringsplatser gäller däremot det retroaktiva kravet på en laddningspunkt senast 2025.

Om det finns parkeringsplatser i det fria i närheten av ett sådant uppvärmt garage kan det vara svårt att avgöra om de platserna tillhör garaget och finns på dess tomt. Det skulle i så fall kunna innebära att de utgör en del av underlaget för krav på en laddningspunkt. Alternativt kan sådana parkeringar anses vara kopplade till de enskilda bostadshusen eller helt enkelt bara vara parkeringsplatser som inte tillhör någon byggnad. Vad som gäller får avgöras i det enskilda fallet, och Boverket har inte möjlighet att ge någon närmare vägledning utan det får utvisas av rättstillämpning över tiden.

Vad gäller för samfälligheter?

Parkeringar på tomter till byggnader kan ibland finnas på mark som utgör en samfällighet. Då finns det ett anläggningsbeslut för samfälligheten som reglerar samfällighetens syfte och därmed vilka åtgärder som får vidtas för att uppfylla det syftet. Beroende på hur anläggningsbeslutet är formulerat, kan det möjligen innebära ett hinder mot att anordna laddningspunkter.

Kraven i PBL och PBF på laddinfrastruktur gör inga undantag för samfälligheter. Rättsläget är oklart i fråga om situationen då krav ställs på laddinfrastruktur men detta inte ryms inom samfällighetens anläggningsbeslut. Det finns visst stöd i rättspraxis för att anläggningsbeslut skulle kunna tolkas extensivt om det krävs för att uppfylla en laglig skyldighet (NJA 2015 s. 939). Det skulle i så fall innebära att anläggningsbeslutet inte kan anses utgöra ett hinder för att uppfylla lagstiftningen. Det är även möjligt att ansöka om omprövning av ett befintligt anläggningsbeslut hos Lantmäteriet.

Om delägarna i en samfällighet vill installera laddningspunkter eller utöka antalet laddningspunkter frivilligt, dvs. utöver vad PBL och PBF kräver, finns också möjligheten att vid behov vända sig till Lantmäteriet och ansöka om omprövning av anläggningsbeslutet om det anses nödvändigt. Lantmäteriet kan ge ytterligare information om omprövning av anläggningsbeslut, se relaterad information.

Krav vid ombyggnad

För befintliga byggnader gäller reglerna i samband med så kallad ombyggnad av byggnaden i kombination med åtgärder på parkeringsplatserna.

Med ombyggnad avses i PBL ”ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas”. En betydande och avgränsbar del kan exempelvis vara ett helt trapphus med tillhörande lägenheter. I dagligt tal skulle begreppet ombyggnad kanske kallas totalrenovering eller något liknande. Mindre ingripande ändringar som inte utgör ombyggnader utlöser inga krav på laddinfrastruktur.

Förutom att kriteriet för ombyggnad ska vara uppfyllt ska dessutom även parkeringsplatserna beröras av en ändringsåtgärd. För parkeringar inne i byggnaden gäller kraven bara om ombyggnaden berör byggnadens elektriska infrastruktur. För parkeringar på byggnadens tomt gäller de bara om det sker ändringsåtgärder på parkeringen i samband med ombyggnaden. Om parkeringsplatserna är inne i byggnaden är det sannolikt att de är berörda av själva ombyggnaden, men för parkeringsplatser på byggnadens tomt behöver man avgöra i vilken omfattning parkeringsplatserna berörs av en så pass omfattande ändring att kraven på laddinfrastruktur ska tillämpas.

Exempel på åtgärder på parkeringsplatserna som vid ombyggnad kan innebära krav på laddinfrastruktur

• Utvidgning av bilparkeringen med ytterligare parkeringsplatser.
• Anläggande av ny markbeläggning för hela eller en väsentlig del av bilparkeringen.
• Väsentlig förändring av parkeringsplatsernas placering på bilparkeringen.
• Anläggning av belysning på bilparkeringen.

Exempel på åtgärder som inte är av sådant slag att de i samband med ombyggnad av en byggnad innebär krav på laddningsinfrastruktur

• Målning av linjer för att utmärka parkeringsplatser.
• Enstaka lagningar av markbeläggningen.
• Utbyte av enstaka belysningsarmaturer.