OVK

Granskad: 2 oktober 2024

I plan- och bygglagstiftningen finns bestämmelser om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystem i byggnader, OVK. Kontrollen ska utföras av en certifierad sakkunnig funktionskontrollant. För flertalet byggnader måste en funktionskontroll av ventilationssystemet göras vid vissa tidpunkter.

Syftet med bestämmelserna om OVK

Syftet med bestämmelserna om OVK är att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader och se till att ventilationssystem fungerar på det sätt som är avsett.

25 §
  Om det med stöd av 16 kap. 11 § är särskilt föreskrivet att funktionen hos ett ventilationssystem ska kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader enligt 4 § första stycket 3-6, ska byggnadens ägare se till att kontrollen görs av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1122) .

1 §
  För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat enligt 8 kap. 25 § plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnads ägare se till att funktionen hos ventilationssystemet i byggnaden kontrolleras innan systemet tas i bruk för första gången (första besiktning) och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning).

En- och tvåbostadshus omfattas inte av kravet på återkommande besiktning.

OVK är också viktigt för att bidra till att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Målet innebär bland annat att människor inte får utsättas för skadliga luftföroreningar, ljudnivåer och radonhalter eller oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.

God bebyggd miljö - ett miljömål med människan i fokus

Film om OVK

Film om OVK. Klicka på play-knappen för att starta filmen.

Vem ansvarar för att bestämmelserna om OVK följs

Det är byggnadens ägare som ska se till att OVK utförs enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen, PBL, plan- och byggförordningen, PBF, samt Boverkets föreskrifter.

Det förekommer hyresavtal där uthyraren ställer särskilda krav på en lokalhyresgäst. I entreprenadavtal kan också finnas särskilda överenskommelser om kontroll av ventilationen. Sådana avtal är civilrättsligt bindande mellan parterna. Men när det gäller de samhällskrav som ställs i reglerna om OVK är det alltid byggnadens ägare som gentemot samhället ansvarar för att kraven följs.

25 §
  Om det med stöd av 16 kap. 11 § är särskilt föreskrivet att funktionen hos ett ventilationssystem ska kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader enligt 4 § första stycket 3-6, ska byggnadens ägare se till att kontrollen görs av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1122) .

1 §
  För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat enligt 8 kap. 25 § plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnads ägare se till att funktionen hos ventilationssystemet i byggnaden kontrolleras innan systemet tas i bruk för första gången (första besiktning) och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning).

En- och tvåbostadshus omfattas inte av kravet på återkommande besiktning.

Byggnadens ägare ansvarar enligt plan- och bygglagstiftningen för att under byggnadens brukstid vidta de åtgärder som behövs för att ventilationssystemet alltid fyller sitt ändamål och för att det underhålls så att dess tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Byggnadens ägare ansvarar således för att fel och brister i ventilationssystem som upptäcks vid OVK eller annars under byggnadens brukstid åtgärdas snarast möjligt.

14 §
  Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .

7 §
  Om byggnadens ägare har anledning att misstänka att ventilationssystemet inte uppfyller de krav som avses i 2 § 1 eller 3 § 1, ska ägaren snarast möjligt vidta de åtgärder som behövs för att kraven ska vara uppfyllda.

Samhällets tillsyn över att reglerna följs ligger på kommunens byggnadsnämnd. Läs mer nedan under rubriken Tillsyn över OVK.

1 §
  I varje kommun ska det finnas en byggnadsnämnd.

2 §
  Om inte annat anges i detta kapitel eller annan författning, ansvarar byggnadsnämnden för tillsynen över att
   1. byggherren fullgör sina skyldigheter enligt plan- och bygglagen (2010:900) och enligt föreskrifter i anslutning till lagen, och
   2. bestämmelserna i 8 kap. 1-18 och 24-26 §§ samt 9 och 10 kap. plan- och bygglagen och i anslutande föreskrifter följs i övrigt.

Vilka regler om ventilation och inomhusmiljö finns det

Byggnader ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om bland annat skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt energihushållning och värmeisolering. Kraven preciseras i PBF och i Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR, som är tillämpningsföreskrifter till PBF vid nybyggnad och vid ändring av byggnader.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

9 §
  För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap. 4 § första stycket 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av
   1. utsläpp av giftig gas,
   2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,
   3. farlig strålning,
   4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark,
   5. bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall, eller
   6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.

14 §
  För att uppfylla det krav på energihushållning och värmeisolering som anges i 8 kap. 4 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad
   1. ha en mycket hög energiprestanda där den energi som tillförs i mycket hög grad kommer från förnybara energikällor
(nära-nollenergibyggnad) uttryckt som primärenergi beräknad med en viktningsfaktor per energibärare som ska bidra till teknikneutralitet mellan hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade,
   2. ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el, och
   3. vara utrustad med en klimatskärm som säkerställer god värmeisolering.

Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet och för vilka det finns särskilda skäl för undantag från kraven. Förordning (2020:433).

/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/

Boverket har även meddelat föreskrifter och allmänna råd om OVK och certifiering av funktionskontrollanter.

Även andra regelverk än det om OVK kan vara aktuella vid genomförandet av OVK-besiktning. Det finns regler som är direkt inriktade på den verksamhet som bedrivs i byggnaden, till exempel regler i miljöbalken och regler om arbetsmiljö.

Regler om ventilation och inomhusmiljö

När ska OVK göras

OVK ska genomföras dels innan ett ventilationssystem första gången tas i bruk, så kallad första besiktning, dels regelbundet vid återkommande tillfällen, så kallad återkommande besiktning. Återkommande besiktningar ska göras med olika intervaller beroende på typ av byggnad och ventilationssystem. I Boverkets föreskrifter om OVK preciseras vilka byggnader som är berörda och vilka intervaller som gäller. Vissa byggnader och ventilationssystem är helt eller delvis undantagna från kraven på OVK.

1 §
  För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat enligt 8 kap. 25 § plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnads ägare se till att funktionen hos ventilationssystemet i byggnaden kontrolleras innan systemet tas i bruk för första gången (första besiktning) och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning).

En- och tvåbostadshus omfattas inte av kravet på återkommande besiktning.

3 §     Återkommande besiktning ska utföras med de intervall som anges i följande sammanställning:

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Besiktning ska utföras senast inom föreskrivet intervall. Om besiktningen utförs tidigare än inom föreskrivet intervall ska dock nästa besiktning ske senast inom föreskrivet intervall (tre eller sex år) räknat från den senaste faktiskt utförda besiktningen. Om besiktningen inte har utförts inom föreskrivet intervall ska tiden för nästa besiktning räknas från när den senaste besiktningen skulle ha utförts.

Allmänt rådExempel på byggnader som oavsett typ av ventilationssystem alltid bör ingå i kategori 1 är även gymnasier, fritidshem och servicehus för äldre. Högskolor och universitet, samlingslokaler, butikslokaler, teatrar, biografer, idrottshallar, terminaler, museer, utställningshallar, hotell och garage bör däremot hänföras till kategori 1 eller 2 beroende på typ av ventilationssystem.

Med FT-ventilation avses fläktventilation där både frånlufts- och tilluftsflödena är fläktstyrda. Med F-ventilation avses fläktventilation där endast frånluftsflödet är fläktstyrt. Med S-ventilation avses självdragsventilation.

Med FTX- och FX-ventilation avses FT- respektive F-ventilation med värmeåtervinning.

Vilka byggnader och ventilationssystem omfattas av krav på OVK

Utgångspunkten är att de flesta byggnader ska kontrolleras. För en- och tvåbostadshus krävs inte återkommande besiktning utan endast en första besiktning.

1 §
  För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat enligt 8 kap. 25 § plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnads ägare se till att funktionen hos ventilationssystemet i byggnaden kontrolleras innan systemet tas i bruk för första gången (första besiktning) och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning).

En- och tvåbostadshus omfattas inte av kravet på återkommande besiktning.

Vissa byggnader och ventilationssystem är helt undantagna från kravet på OVK. Detta gäller bland annat en- och tvåbostadshus med S- eller F-ventilation. Kraven på OVK omfattar inte heller ekonomibyggnader, industribyggnader samt byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur.

2 §    Kravet på funktionskontroll gäller inte en- och tvåbostadshus med självdragsventilation eller mekanisk frånluftsventilation utan värmeåtervinning.

Kravet gäller inte heller ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring, industribyggnader samt byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. (BFS 2017:10).

Allmänt rådStorkök, centralkök och motsvarande i separata byggnader bör också betraktas som industribyggnader. Om det finns kontors- och personalutrymmen i en industribyggnad bör ventilationssystem som betjänar sådana utrymmen funktionskontrolleras. (BFS 2012:6).

Vad menas med en- och tvåbostadshus i OVK sammanhang

Tabellen nedan illustrerar vilka byggnader och ventilationssystem som ska kontrolleras och hur ofta kontrollen ska ske.

Typ av byggnad och ventilationssystem Krav på första besiktning Krav på återkommande besiktning
En- och tvåbostadshus med S- eller F-ventilation Nej Nej
En- och tvåbostadshus med FT-, FX- eller FTX-ventilation Ja Nej
Skolor, vårdlokaler m.m. Ja Ja, vart tredje år
Flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med S-, F- eller FX-ventilation Ja Ja, vart sjätte år
Flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med FT- eller FTX-ventilation Ja Ja, vart tredje år
Industribyggnader, försvarsbyggnader m.m. Nej

Nej

Term Ordförklaring till tabellen
S-ventilation Självdragsventilation
F-ventilation Fläktventilation där endast frånluftsflödet är fläktstyrt
FX-ventilation F-ventilation med värmeåtervinning
FT-ventilation Fläktventilation där både frånluftsflödet och tilluftsflödet är fläktstyrt
FTX-ventilation FT-ventilation med värmeåtervinning

2 §    Kravet på funktionskontroll gäller inte en- och tvåbostadshus med självdragsventilation eller mekanisk frånluftsventilation utan värmeåtervinning.

Kravet gäller inte heller ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring, industribyggnader samt byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. (BFS 2017:10).

Allmänt rådStorkök, centralkök och motsvarande i separata byggnader bör också betraktas som industribyggnader. Om det finns kontors- och personalutrymmen i en industribyggnad bör ventilationssystem som betjänar sådana utrymmen funktionskontrolleras. (BFS 2012:6).

3 §     Återkommande besiktning ska utföras med de intervall som anges i följande sammanställning:

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Besiktning ska utföras senast inom föreskrivet intervall. Om besiktningen utförs tidigare än inom föreskrivet intervall ska dock nästa besiktning ske senast inom föreskrivet intervall (tre eller sex år) räknat från den senaste faktiskt utförda besiktningen. Om besiktningen inte har utförts inom föreskrivet intervall ska tiden för nästa besiktning räknas från när den senaste besiktningen skulle ha utförts.

Allmänt rådExempel på byggnader som oavsett typ av ventilationssystem alltid bör ingå i kategori 1 är även gymnasier, fritidshem och servicehus för äldre. Högskolor och universitet, samlingslokaler, butikslokaler, teatrar, biografer, idrottshallar, terminaler, museer, utställningshallar, hotell och garage bör däremot hänföras till kategori 1 eller 2 beroende på typ av ventilationssystem.

Med FT-ventilation avses fläktventilation där både frånlufts- och tilluftsflödena är fläktstyrda. Med F-ventilation avses fläktventilation där endast frånluftsflödet är fläktstyrt. Med S-ventilation avses självdragsventilation.

Med FTX- och FX-ventilation avses FT- respektive F-ventilation med värmeåtervinning.

Vem utser funktionskontrollanten

Det är byggnadens ägare som utser den som ska utföra OVK. Om en funktionskontrollant har åsidosatt sina skyldigheter får byggnadsnämnden besluta att en annan funktionskontrollant ska utses.

25 §
  Om det med stöd av 16 kap. 11 § är särskilt föreskrivet att funktionen hos ett ventilationssystem ska kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader enligt 4 § första stycket 3-6, ska byggnadens ägare se till att kontrollen görs av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1122) .

34 §
  Om byggnadsnämnden finner att en funktionskontrollant som avses i 8 kap. 25 § har åsidosatt sina skyldigheter, får nämnden besluta att en annan funktionskontrollant ska utses.

Nämnden ska anmäla sitt beslut till den som har certifierat kontrollanten.

34 a §
  Om byggnadsnämnden bedömer att ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap. 32 b § vid projekteringen har gjort en uppenbar felbedömning av kraven i
8 kap. 1 § 1 eller 3 eller 4 §, ska nämnden underrätta den som har certifierat företaget om detta. Detsamma gäller om byggnadsnämnden bedömer att företaget är olämpligt för sin uppgift av något annat skäl. Lag (2022:1084) .

Vem får utföra OVK

OVK ska utföras av en sakkunnig funktionskontrollant, som är certifierad av ett certifieringsorgan som är ackrediterat för uppgiften.

25 §
  Om det med stöd av 16 kap. 11 § är särskilt föreskrivet att funktionen hos ett ventilationssystem ska kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader enligt 4 § första stycket 3-6, ska byggnadens ägare se till att kontrollen görs av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1122) .

Det finns två behörighetsnivåer för funktionskontrollanter, N och K. Vilken behörighet som krävs beror på vilken slags byggnad som ska kontrolleras och vilken typ av ventilationssystem som byggnaden har.

6 §    Behörighet får lämnas enligt följande:

Behörighet N: Alla byggnader med S-, F- och FX-ventilation samt en- och tvåbostadshus med FT- och FTX-ventilation.

Behörighet K: Alla byggnader oavsett typ av ventilationssystem. (BFS 2017:10).

I dagsläget finns två certifieringsorgan som certifierar funktionskontrollanter, RISE (Research Institutes of Sweden AB) och Kiwa Certification AB. Det går att söka efter certifierade funktionskontrollanter på deras respektive webbplatser.

Där hittar du också mer information om du vill bli certifierad. Du som är certifierad kan där också kontrollera att dina uppgifter är korrekta. Vid behov av ändringar kontaktar du ditt certifieringsorgan. Boverket kan inte ändra uppgifter om personcertifieringarna. Det är certifieringsorganen som sköter uppgifterna.

Vad ska kontrolleras vid den första besiktningen

Vid den första besiktningen ska det kontrolleras att

  • funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet stämmer överens med gällande föreskrifter,
  • ventilationssystemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden,
  • instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga och
  • ventilationssystemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett.

Generella rekommendationer om tillämpningen av kraven ovan finns i Boverkets allmänna råd (2012:7) om funktionskontroll av ventilationssystem, OVKAR.

2 §
  Vid den första besiktningen ska det kontrolleras att
   1. funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet överensstämmer med gällande föreskrifter,
   2. systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden,
   3. instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för dem som ska sköta systemet, och
   4. systemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett.

5 kap. 2 § 1Allmänt rådVid den första besiktningen bör kontrolleras att ritningar och projekteringshandlingar har följts och att ventilationen är rätt injusterad och fungerar på ett tillfredsställande sätt. Det bör också kontrolleras att det inte uppstår s.k. kortslutningseffekter mellan till- och frånluft i rum, att det inte förekommer olämplig utformning och placering av uteluftsintag samt dragproblem, fuktproblem, dålig lukt eller ljud från ventilationssystemet. Vidare bör det kontrolleras att det finns tillräckligt utrymme för kontinuerlig skötsel och underhåll av ventilationssystemet.Underlag för besiktningen bör vara projekteringshandlingar, relationsritningar över ventilationssystemet samt instruktioner och skötselanvisningar. Om ventilationssystemet inte stämmer överens med dessa handlingar eller några handlingar saknas bör funktionskontrollanten uppmana byggnadsägaren att tillhandahålla korrekta handlingar.Funktionen hos fläktar och aggregat bör kontrolleras liksom driftsdata och att ingående komponenter i luftbehandlingsaggregatet överensstämmer med besiktningsunderlaget.Vid en kontroll av luftflöden i ett mekaniskt ventilationssystem bör först totalflödena kontrolleras och viktiga mätpunkter väljas. Mätpunkterna markeras lämpligen på relationsritningen och på ventilationskanalerna för att underlätta vid nästa kontrolltillfälle. Därefter mäts delflöden i huvudkanaler och i don.
5 kap. 2 § 2Allmänt rådVentilationssystemet bör kontrolleras okulärt i sin helhet, så att kanaler och tillhörande anordningar inte har föroreningar som kan försämra funktionen hos systemet eller innemiljön på annat sätt. Om föroreningar upptäcks i ventilationssystemet bör funktionskontrollanten anmärka på och notera detta i protokollet.
5 kap. 2 § 3Allmänt rådInstruktioner och skötselanvisningar bör innehålla
  • -   orienteringsplan (alternativt situationsplan) där ventilationssystemets placering framgår,
  • -   översiktsschema över byggnadens luftbehandlingssystem,
  • -   driftkort på ventilationsaggregat och frånluftsfläktar,
  • -   flödesschema,
  • -   funktionsanvisningar, och
  • -   skötselanvisningar för t.ex. filter- och kilrembyte, rensning av kanaler och rengöring av don.
För enklare ventilationssystem av typ frånluft (F) eller självdrag (S) kan driftkort användas i stället för fullständiga instruktioner. För de delar av ventilationssystem som avses regleras, manövreras eller rengöras av boende eller annan brukare bör det finnas en uppsatt bruksanvisning.
5 kap. 2 § 4Allmänt rådI de fall byggherren har valt att ställa högre krav på ventilationssystemet än vad som ställs i gällande föreskrifter bör kontrollen också avse att systemet fungerar på det avsedda sättet.

Ventilationssystemets funktioner och egenskaper ska alltså kontrolleras mot "gällande föreskrifter". Första besiktning kan bli aktuellt dels när det är fråga om en helt ny byggnad, dels när ett nytt ventilationssystem tas i bruk i en befintlig byggnad. Med gällande föreskrifter menas, då besiktningen avser en helt ny byggnad, de regler som gäller när byggnaden uppförs. Om besiktningen avser ett nytt ventilationssystem i en befintlig byggnad, innebär gällande föreskrifter de regler som gäller när det nya systemet tillförs byggnaden, dock med viss möjlighet att göra anpassningar och avsteg från kraven i reglerna med hänsyn till bland annat byggnadens förutsättningar.

7 §
  Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.

Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) .

I sammanhanget kan erinras om att det krävs anmälan till byggnadsnämnden för att installera eller väsentligt ändra en anordning för ventilation. Boverket har preciserat vad som avses med väsentlig ändring i Boverkets allmänna råd (2012:12), VÄS om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga.

5 §
  För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
   2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
   3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
   4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
   5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
   6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
   7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
   8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
   9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
   12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
   13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
   14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).

OVK besiktning

Vad ska kontrolleras vid återkommande besiktning

Vid återkommande besiktning ska funktionskontrollanten kontrollera att

  • funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk,
  • ventilationssystemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden,
  • instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga och
  • ventilationssystemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett.

Funktionskontrollanten ska också undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat. Generella rekommendationer om tillämpningen av kraven ovan finns i Boverkets allmänna råd (2012:7) om funktionskontroll av ventilationssystem, OVKAR.

3 §
  Vid varje återkommande besiktning ska det
   1. kontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk samt att kraven enligt 2 § 2-4 är uppfyllda, och
   2. undersökas vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat.

5 kap. 3 § 1Allmänt rådVid den återkommande besiktningen bör underlaget för besiktningen vara instruktioner och skötselanvisningar samt relationsritningar över ventilationssystemet. Relationsritningar kan finnas i byggnadsnämndens arkiv.Om ventilationssystemet inte stämmer överens med relationshandlingarna bör funktionskontrollanten uppmana byggnadsägaren att tillhandahålla korrekta handlingar. Funktionen hos fläktar och aggregat bör kontrolleras liksom driftsdata och att ingående komponenter i luftbehandlingsaggregatet överensstämmer med besiktningsunderlaget.Vid en kontroll av luftflöden i ett mekaniskt ventilationssystem bör först totalflödena kontrolleras och viktiga mätpunkter väljas. Därefter mäts delflödena i huvudkanaler och i don.Ventilationssystemet bör kontrolleras okulärt i sin helhet så att kanaler och tillhörande anordningar inte har föroreningar som kan sätta ned ventilationens funktion eller skada innemiljön på annat sätt. Om föroreningar upptäcks i ventilationssystemet bör funktionskontrollanten anteckna denna brist i protokollet.Instruktioner och skötselanvisningar bör innehålla
  • -   orienteringsplan alternativt situationsplan där ventilationssystemets placering framgår,
  • -   översiktsschema över byggnadens luftbehandlingssystem, driftkort på ventilationsaggregat och frånluftsfläktar,
  • -   flödesschema,
  • -   funktionsanvisningar, och
  • -   skötselanvisningar för t.ex. filter- och kilrembyte, rensning av kanaler och rengöring av don.
I de fall byggherren har valt att ställa högre krav på ventilationssystemet än vad som ställdes i gällande föreskrifter bör kontrollen också avse att systemet fungerar på det avsedda sättet.Om ventilationssystemet kapacitet inte är anpassad till den faktiska verksamheten i byggnaden, bör funktionskontrollanten upplysa byggnadsägaren om detta. Vidare bör kontrollanten notera förhållandet i protokollet och hänvisa till krav som finns i arbetsmiljölagstiftningen och i miljöbalken. Motsvarande upplysningar bör lämnas och anteckningar göras om exempelvis uteluftsintagen är olämpligt placerade med hänsyn till ändrade förhållanden såsom ökad trafik eller om ventilationssystemet är svårt att underhålla och sköta.
5 kap. 3 § 2Allmänt rådMöjliga energieffektiviserande åtgärder i ventilationssystemet bör föreslås med utgångspunkt från sådan funktion- och energipåverkan som lätt kan bedömas och antecknas i protokollet.

Med gällande föreskrifter menas här såväl de föreskrifter som gällde när byggnaden uppfördes och ventilationssystemet togs i bruk som de föreskrifter som gällde vid en senare installation eller ändring av ventilationssystemet i en befintlig byggnad. För att bilda sig en uppfattning om hur ventilationen fungerar kan det vara värdefullt att ta in synpunkter från driftspersonalen, de boende och andra brukare av byggnaden. Sådana synpunkter kan beaktas vid val av både mätpunkter och kontrollmetoder. Vid återkommande besiktning ska det kontrolleras att ventilationssystemet hållits i stånd och att ventilationen är rätt injusterad och fungerar på ett tillfredsställande sätt.

OVK besiktning

Energieffektivisering vid återkommande besiktning

Vid den återkommande besiktningen ska det även undersökas vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat.

3 §
  Vid varje återkommande besiktning ska det
   1. kontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk samt att kraven enligt 2 § 2-4 är uppfyllda, och
   2. undersökas vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat.

5 kap. 3 § 2Allmänt rådMöjliga energieffektiviserande åtgärder i ventilationssystemet bör föreslås med utgångspunkt från sådan funktion- och energipåverkan som lätt kan bedömas och antecknas i protokollet.

Det gäller att inom ramen för funktionskontrollen undersöka och redovisa de möjligheter som kan tänkas passa i det aktuella ventilationssystemet. De åtgärder som funktionskontrollanten föreslår måste vägas mot eventuella negativa effekter på inomhusklimatet. Funktionskontrollantens förslag kan sedan byggnadens ägare använda som grund för att inhämta ytterligare underlag, om så behövs, inför beslut om energieffektiviserande åtgärder. Det är alltså byggnadens ägare som avgör om energieffektiviserande åtgärder ska vidtas.

OVK Energieffektivisering

OVK-protokoll

Funktionskontrollanten ska föra protokoll vid besiktningen och anteckna resultatet av kontrollen.

4 §
  Vid varje besiktning ska den som utför besiktningen föra protokoll och i protokollet anteckna
   1. resultatet av kontrollen,
   2. resultatet av undersökningen enligt 3 § 2, om besiktningen är en återkommande besiktning, och
   3. sådana uppgifter om luftflöden och om ventilationssystemets drifttider och installerade eleffekt som behövs för att kunna beräkna den mängd energi som används för ventilation av byggnaden.

Vid första besiktning ska protokollet innehålla en slutsats om huruvida ventilationssystemet överensstämmer med gällande föreskrifter och om det fungerar på det sätt som är avsett.
Vid återkommande besiktning ska protokollet innehålla en slutsats om ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som var gällande när ventilationssystemet togs i bruk och om det fungerar på det sätt som är avsett. Med gällande föreskrifter avses här PBL och de föreskrifter som är grundade på PBL, det vill säga de regler som OVK primärt syftar till att kontrollera. Det finns däremot inget krav på att protokollet ska innehålla någon slutsats om att ventilationssystemet är godkänt eller underkänt eller att det ska innehålla någon form av gradering av hur allvarliga eventuella anmärkningar är. Samtliga fel ska dock åtgärdas av byggnadens ägare.

Förutom PBL och föreskrifter som grundas på den lagen, finns det även bestämmelser i andra regelsystem som rör ventilation och luftkvalité, såsom arbetsmiljöreglerna och miljöbalken. Om kontrollanten upptäcker att ventilationssystemet inte uppfyller krav i dessa bestämmelser noteras även detta i protokollet. Så kan vara fallet till exempel om en äldre byggnad som inte har ändrats på länge visserligen kan uppfylla de äldre regler som gällde när byggnaden uppfördes eller ventilationssystemet senast ändrades, samtidigt som ventilationen inte uppfyller kraven i nu gällande arbetsmiljöregler.

Protokollet bör innehålla ett antal formella uppgifter om besiktningen. Bland annat bör kontrollantens namn och behörighet anges och när besiktningen utfördes. Vidare bör ett antal uppgifter om byggnaden anges som till exempel fastighetsbeteckning, adress, ägare, typ av ventilationssystem, vilka ventilationssystem som kontrollen omfattar och när de installerades.

5 kap. 4 §Allmänt rådAv protokollet bör framgå
  • -   funktionskontrollant och behörighet,
  • -   tidpunkt för besiktningen,
  • -   fastighetsbeteckning, byggnadens adress, byggnadens ägare, byggnadskategori, typ av ventilationssystem, vilket eller vilka ventilationssystem som kontrollen omfattar, installationsår och driftstider,
  • -   om projekteringshandlingar samt instruktions- och skötselanvisningar finns,
  • -   omfattningen av besiktningen (i de fall byggnaden har fler än ett ventilationssystem) samt eventuella anmärkningar om brister och i vilket ventilationssystem bristerna finns,
  • -   en slutsats (vid första besiktningen) om huruvida ventilationssystemet överensstämmer med gällande föreskrifter och om det fungerar på det sätt som är avsett,
  • -   en slutsats (vid återkommande besiktning) om huruvida ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med gällande föreskrifter när ventilationssystemet togs i bruk och om det fungerar på det sätt som det är avsett, och
  • -   övriga upplysningar till byggnadsägaren.
Vid återkommande besiktning bör funktionskontrollanten:
  • -   Uppmana byggnadens ägare att tillhandahålla korrekta handlingar/ritningar om ventilationssystemet inte stämmer överens med projekteringshandlingar eller relationsritningar.
  • -   Upplysa byggnadens ägare om de krav som finns i arbetsmiljölagstiftningen och i miljöbalken och notera i protokollet om ventilationssystemets kapacitet inte är anpassad till den faktiska verksamheten i byggnaden.
Resultatet från undersökningarna av energisparåtgärder, åtgärdsförslagen och uppgifter om ventilationssystemets luftflöden, driftstider och installerade eleffekter bör redovisas samlat i protokollet.

Protokollet ska även innehålla sådana uppgifter om luftflöden, ventilationssystemets drifttider och installerade eleffekter som behövs för att kunna beräkna den mängd energi som används för ventilation av byggnaden. Vid återkommande besiktning ska protokollet även innehålla resultatet av undersökning av vilka möjliga energisparåtgärder i ventilationssystemet som kan göras utan att försämra inomhusklimat.

4 §
  Vid varje besiktning ska den som utför besiktningen föra protokoll och i protokollet anteckna
   1. resultatet av kontrollen,
   2. resultatet av undersökningen enligt 3 § 2, om besiktningen är en återkommande besiktning, och
   3. sådana uppgifter om luftflöden och om ventilationssystemets drifttider och installerade eleffekt som behövs för att kunna beräkna den mängd energi som används för ventilation av byggnaden.

I en energideklaration ska bland annat anges förslag på kostnadseffektiva åtgärder för att effektivisera och därmed minska energianvändningen i byggnaden. Uppgifter från OVK kan vara av värde för den energiexpert som ska utföra energideklarationen för byggnaden. Därför är det lämpligt att funktionskontrollanten upplyser byggnadens ägare om vikten av att spara protokollet så att det kan visas för energiexperten.

9 §
  I en energideklaration ska det anges
   1. en uppgift om byggnadens energiprestanda,
   2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden,
   3. om radonmätning har utförts i byggnaden,
   4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, och
   5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders.

I fall som avses i 8 a § ska energideklarationen även innehålla
   1. en bedömning av värmegeneratorns eller luftkonditioneringssystemets verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens uppvärmnings- eller kylbehov, och
   2. rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra systemets energiprestanda.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 ska fastställas, om vilka referensvärden som ska användas enligt första stycket 5 och om vilka ytterligare uppgifter som ska lämnas i deklarationen. Lag (2020:238) .

5 kap. 5 § 1Allmänt rådByggnadsägaren bör göra protokollet tillgängligt för den oberoende energiexpert som ska utföra energideklaration för byggnaden.

Kontrollanten ska lämna ett exemplar av protokollet till byggnadens ägare och skicka ett exemplar till byggnadsnämnden.

5 §
  Den som har utfört besiktningen ska
   1. lämna ett exemplar av protokollet till byggnadens ägare och skicka ett exemplar till byggnadsnämnden, och
   2. utfärda ett intyg om att besiktningen har gjorts med uppgift om datum för besiktningen, resultatet av kontrollen och datum för nästa besiktning.

OVK-intyg i byggnaden

Funktionskontrollanten ska utfärda ett intyg som visar att besiktningen har gjorts, med datum för besiktningen, resultatet av kontrollen och när nästa besiktning måste göras. Av intyget bör framgå vilka ventilationssystem som har kontrollerats och om kontrollen föranlett anmärkningar. Byggnadens ägare ska sätta upp intyget på en väl synlig plats i byggnaden, exempelvis i huvudentrén eller respektive trapphus.

5 §
  Den som har utfört besiktningen ska
   1. lämna ett exemplar av protokollet till byggnadens ägare och skicka ett exemplar till byggnadsnämnden, och
   2. utfärda ett intyg om att besiktningen har gjorts med uppgift om datum för besiktningen, resultatet av kontrollen och datum för nästa besiktning.

6 §
  Byggnadens ägare ska anslå besiktningsintyget på en väl synlig plats i byggnaden.

5 kap. 5 § 2Allmänt rådAv intyget bör även framgå
  • -   fastighetsbeteckning och adress,
  • -   vilka ventilationssystem som har kontrollerats,
  • -   funktionskontrollantens namn och behörighet,
  • -   om kontrollen föranlett anmärkningar, och
  • -   var protokollet över kontrollen finns.
5 kap 6 §Allmänt rådInnehåller byggnaden flera ventilationssystem bör intyget om kontroll av respektive system anslås i respektive trapphus. Alternativt bör intyget anslås i huvudentrén. I förekommande fall bör intyget placeras i anslutning till anslagen Sammanfattning av energideklaration (lag (2006:985) om energideklaration för byggnader).

När ska fel och brister i ventilationen åtgärdas

I bygglagstiftningen ställs det krav på att byggnader ska underhållas så att deras tekniska egenskaper i huvudsak bevaras och det ställs även krav på att anordningar, exempelvis ventilationssystem, ska hållas i sådant skick att de alltid fyller sitt ändamål.

14 §
  Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .

Om byggnadens ägare har anledning att misstänka att ventilationssystemet inte uppfyller de krav som avses i bygglagstiftningen, ska ägaren snarast möjligt vidta de åtgärder som behövs för att kraven ska vara uppfyllda. Detta gäller oavsett om bristerna påtalas i samband med OVK eller om de uppmärksammas på annat sätt mellan besiktningstillfällena.

2 §
  Vid den första besiktningen ska det kontrolleras att
   1. funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet överensstämmer med gällande föreskrifter,
   2. systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden,
   3. instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för dem som ska sköta systemet, och
   4. systemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett.

3 §
  Vid varje återkommande besiktning ska det
   1. kontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk samt att kraven enligt 2 § 2-4 är uppfyllda, och
   2. undersökas vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat.

7 §
  Om byggnadens ägare har anledning att misstänka att ventilationssystemet inte uppfyller de krav som avses i 2 § 1 eller 3 § 1, ska ägaren snarast möjligt vidta de åtgärder som behövs för att kraven ska vara uppfyllda.

OVK har därför inga specifika krav på ombesiktning eller åtgärdstider. De kraven finns redan i ovanliggande bygglagstiftning. 

Om någon mår dåligt i miljön gäller även annan lagstiftning. Se mer i "Regler om ventilation och inomhusmiljö".

Tillsynen över OVK

Samhällets tillsyn över att reglerna följs ligger på kommunens byggnadsnämnd. Nämnden ska övervaka att byggnadens ägare fullgör sina skyldigheter när det gäller OVK. Byggnadsnämnden har också ett informationsansvar, och det är dit man ska vända sig med frågor i enskilda ärenden. Byggnadsnämnden har möjlighet att göra ingripanden när så behövs.

5 §
  En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

2 §
  Om inte annat anges i detta kapitel eller annan författning, ansvarar byggnadsnämnden för tillsynen över att
   1. byggherren fullgör sina skyldigheter enligt plan- och bygglagen (2010:900) och enligt föreskrifter i anslutning till lagen, och
   2. bestämmelserna i 8 kap. 1-18 och 24-26 §§ samt 9 och 10 kap. plan- och bygglagen och i anslutande föreskrifter följs i övrigt.

Om bestämmelserna inte följs får byggnadsnämnden förelägga byggnadens ägare att utföra OVK. Detta görs genom ett åtgärdsföreläggande.

19 §
  Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).

Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .

Visar det sig vid en funktionskontroll att ventilationssystemet har brister eller att övriga krav inte uppfylls får byggnadsnämnden förelägga byggnadens ägare att rätta till dessa. Detta görs genom ett åtgärdsföreläggande eller ett rättelseföreläggande.

19 §
  Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).

Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .

20 §
  Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .

Byggnadsnämnden får också förbjuda den som äger eller har nyttjanderätten till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnaden om den har brister som kan äventyra säkerheten hos dem som vistas i byggnaden.

33 §
  Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om
   1. byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket, eller
   2. det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked enligt 10 kap. 34 eller 35 §.

Om ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk har tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked, får byggnadsnämnden fatta beslut om förbud enligt första stycket 2 endast om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2014:900) .

Som framgår ovan ska funktionskontrollanten sända ett exemplar av besiktningsprotokollet från funktionskontrollen till byggnadsnämnden. Det finns däremot inte en motsvarande skyldighet för byggnadens ägare. Byggnadsnämnden har därmed inte rätt att genom åtgärdsföreläggande förelägga en ägare att lämna in godkända besiktningsprotokoll över utförd funktionskontroll av ventilationssystem. Nämnden kan dock med stöd av ett åtgärdsföreläggande kräva att OVK utförs. Byggnadens ägare kan sedan se till att protokollet skickas in till byggnadsnämnden för att bevisa att föreläggandet har följts.(MÖD 2015-07-20, mål nr P 1666-15), (MÖD 2015-12-01, mål nr P 5374-15).

Mål: P 1666-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 5374-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I plan- och bygglagstiftningen och i miljöbalken finns dock inte något krav på att OVK-protokollen ska godkännas av byggnadsnämnden. Det är inte heller en byggnadsnämnds uppgift att ta ställning i eventuella civilrättsliga tvister mellan enskilda. (MÖD 2015-06-15, mål nr P 1373-15)

Mål: P 1373-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

5 §
  Den som har utfört besiktningen ska
   1. lämna ett exemplar av protokollet till byggnadens ägare och skicka ett exemplar till byggnadsnämnden, och
   2. utfärda ett intyg om att besiktningen har gjorts med uppgift om datum för besiktningen, resultatet av kontrollen och datum för nästa besiktning.

Åtgärdsföreläggande

Rättelseföreläggande

Förbud mot användning av byggnadsverk

Om en funktionskontrollant har åsidosatt sina skyldigheter får byggnadsnämnden besluta att en annan funktionskontrollant ska utses. Byggnadsnämnden ska anmäla sitt beslut till den som har certifierat kontrollanten.

34 §
  Om byggnadsnämnden finner att en funktionskontrollant som avses i 8 kap. 25 § har åsidosatt sina skyldigheter, får nämnden besluta att en annan funktionskontrollant ska utses.

Nämnden ska anmäla sitt beslut till den som har certifierat kontrollanten.

34 a §
  Om byggnadsnämnden bedömer att ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap. 32 b § vid projekteringen har gjort en uppenbar felbedömning av kraven i
8 kap. 1 § 1 eller 3 eller 4 §, ska nämnden underrätta den som har certifierat företaget om detta. Detsamma gäller om byggnadsnämnden bedömer att företaget är olämpligt för sin uppgift av något annat skäl. Lag (2022:1084) .

Boverket och länsstyrelsen ska ge tillsynsvägledning till byggnadsnämnden genom råd och stöd i nämndens tillsynsarbete.

13 §
  Boverket och länsstyrelsen ska ge tillsynsvägledning när det gäller tillsynen enligt plan- och bygglagen (2010:900) och denna förordning på det sätt som närmare framgår av 14 och 15 §§.

Myndigheterna ska aktivt verka för samordning och samverkan i tillsynsvägledningen.

14 §
  Länsstyrelsen ska
   1. ge tillsynsvägledning i länet genom att ge byggnadsnämnden råd och stöd i nämndens tillsynsarbete,
   2. följa upp och utvärdera byggnadsnämndens tillsynsarbete, och
   3. lämna uppgifter till Boverket om länsstyrelsens tillsynsvägledning och utvecklingen av byggnadsnämndens tillsynsarbete, om Boverket begär det.

15 §
  Boverket ska ge tillsynsvägledning till
   1. länsstyrelsen i plan- och byggfrågor, och
   2. byggnadsnämnden genom råd och stöd i dess tillsynsarbete.

Bestämmelserna om OVK syftar till att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat. Detta är av intresse för samtliga boende och övriga brukare av byggnader. Resultatet av en ventilationskontroll kan dessutom ha betydelse vid en eventuell prövning av inomhusklimatet enligt miljöbalken. Boende i en byggnad anses därför ha ett sådant av rättsordningen erkänt intresse som medför att en byggnadsnämnds beslut att inte vidta ytterligare tillsynsåtgärder mot fastighetsägaren kan anses angå dem. De anses därför ha rätt att överklaga ett beslut av en byggnadsnämnd att inte ingripa efter en anmälan om bristfälligt utförd OVK. (MÖD 2015-07-02, mål nr P 3231-15)

Mål: P 3231-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

8 §
  Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § förvaltningslagen
(2017:900). Lag (2018:845) .

Letar du efter en certifierad sakkunnig funktionskontrollant?

I dagsläget finns två certifieringsorgan som certifierar sakkunniga funktionskontrollanter, Kiwa Certification AB och RISE (Research Institutes of Sweden AB). Det går att söka efter certifierade sakkunniga på deras respektive webbplatser.

Personcertifikat (på Kiwas webbplats)

Personcertifikat (på RISE webbplats)

Där hittar du också mer information om du vill bli certifierad. Du som är certifierad kan där också kontrollera att dina uppgifter är korrekta. Vid behov av ändringar kontaktar du ditt certifieringsorgan. Boverket kan inte ändra uppgifter om personcertifieringarna. Det är certifieringsorganen som sköter uppgifterna.

Veta mer

FARO-S: Funkis handbok om självdragsventilation (2005).

Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer:
SS EN 16211:2015

Självdragsventilation: Handbok Boverket (1995).
ISBN 91-7147-166-9.

Ventilation förr och nu: en handbok och regelsamling för
ventilationskontroll. Ulla Orestål (2007).
ISBN 978-91-7333-236-1.

Äldre bestämmelser för OVK – Utdrag ur äldre regler för ventilation som funktionskontrollanter måste känna till finns som pdf-filer. Filerna innehåller relevanta utdrag av äldre bestämmelser som kan vara aktuella vid återkommande OVK-besiktningar.

PDF-dokumenten finns tillgängliga på Boverkets webbplats

Boverket (2024). OVK. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/ovk/ Hämtad 2024-12-21