Barnkonventionen i fysisk planering och stadsutveckling

Den byggda miljön har betydelse för barns identitet och självbild. Denna vägledning om barnkonventionens tillämpning i fysisk planering och stadsutveckling ger kunskap, inspiration och verktyg för att skapa jämlika livsmiljöer och tillgodose barns rättigheter i hela samhällsbyggnadsprocessen.

Om vägledningen

Denna vägledning vänder sig till kommuner, regioner och länsstyrelser i arbetet med barns rättigheter i fysisk planering och stadsutveckling, från planering till förvaltning. Vägledningen ger ett kunskapsunderlag för alla som arbetar med att utveckla trygga, trivsamma och hälsosamma samhällen som ger goda uppväxtmiljöer för barn. Vägledningen kopplar samman plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (2018:1197), barnkonventionen. Vägledningen ger stöd för hur dessa lagar kan tolkas och samverka för att skapa jämlika livsmiljöer för barn och unga.

I vissa delar av vägledningen finns kommentarer från FN:s kommitté för barnets rättigheter. Dessa är inte bindande utan kan ses som rekommendationer för hur barnkonventionen kan tolkas.

Illustration: Annika Carlsson/Boverket

Målgrupp för vägledningen

Kommunerna har planeringsansvar enligt PBL i Sverige. Tjänstepersoner på kommuner som arbetar med planering eller beställer planuppdrag är därför den huvudsakliga målgruppen för denna vägledning. Även förtroendevalda, strateger och kommunala planerare inom mark och exploatering, trafik, gata och park är relevanta målgrupper.

Vägledningen riktar sig även till fysiska planerare på regioner och länsstyrelser, konsulter och arkitekter som arbetar med samhällsplanering. Målgrupp är även byggaktörer, offentliga och privata fastighetsägare då vägledningen berör barnkonventionens tillämpning i hela samhällsbyggnadsprocessen, från planering till förvaltning.