Samlade exempel från vägledningen

Denna sida är en sammanställning över de korta konkreta exempel som finns integrerade i vägledningen. Exemplen visar hur barnrättsperspektivet kan tillföras och tillgodoses i hela planeringskedjan och är sorterade efter avsnitt.

Barn och jämlika livsmiljöer

Följande exempel finns i avsnittet Barn och jämlika livsmiljöer.

Barn och jämlika livsmiljöer

Flickrum i det offentliga

Flickrum i det offentliga är ett projekt som utforskat hur offentliga rum kan utformas så att även flickor känner sig sedda och inkluderade. Undersökningar visar att flickor inte nyttjar städers publika platser i samma utsträckning som pojkar och att flickor efter åtta års ålder börjar känna sig alltmer exkluderade i våra gemensamma livsmiljöer. Projektet genomförs på olika platser i Stockholm och London vars syfte var att synliggöra och lyfta frågan om unga flickors rätt till det offentliga rummet.

Flickrum i det offentliga (på White Arkitekters webbplats)

Brogårdaskolan en viktig byggsten i samhällsbyggnaden

Brogårdaskolan i Bjuv var en viktig satsning i kommunen då ambitionen var att utvecklas från ett före detta brukssamhälle till ett kunskapssamhälle. Det var därför viktigt att nya Brogårdaskolan inte bara blev ett ”skolhus” utan en plats som också gav tillbaka något till elever, pedagoger, lärare, föräldrar och lokalsamhället i stort. För att nå dit sattes barnen, deras behov och olika förutsättningar i fokus med målet att skapa trygga och goda miljöer för barn att växa upp i. Brogårdaskolan är ett gott exempel på en inlyssnande gestaltningsprocess som har resulterat i en stimulerande lärmiljö med rumslig variation både inomhus och utomhus. Skolan och dess arkitektur stödjer inte bara skolans behov utan bidrar även till stort välbefinnande för elever och personal.

En av framgångsfaktorerna i projektet var investeringen i tid och omsorg i planeringsprocessen. En processledare med kunskap inom pedagogik ledde processen där dialog pågick i alla skeden. De tankar och idéer som framkom under dessa samtal styrde gestaltningen av byggnad och inredning. Ett av målen som formulerades under dialogen var att skolan skulle upplevas som ett andra hem. Det efterfrågades en hemmiljö som erbjuder en trygg miljö med goda möjligheter till lek, rekreation och vila i lika hög grad som varierande undervisningsmiljöer. Något som flera elever och lärare vittnar om blivit verklighet.

Brogårdaskolan – en skola med delaktighet och variation

Delaktighet och inflytande i samhällsbyggnadsprocessen

Följande exempel finns i avsnittet Delaktighet och inflytande i samhällsbyggnadsprocessen.

Delaktighet och inflytande i samhällsbyggnadsprocessen

Handbok för barns delaktighet och inflytande

Handboken för barns delaktighet och inflytande är framtagen av UNICEF Sverige med syfte att delge teori och praktik för den som vill lära sig mer av värdet av barnets perspektiv. Genom att ge plats för olika röster och erfarenheter, ökar perspektiv och kunskap som tillför värde för såväl individer, verksamheter och beslut. Handboken bidrar till att ge kunskap om detta, argument och inspiration med mål att det ska kännas viktigt och roligt att involvera barn och efterfråga deras åsikter.

UNICEF:s Handbok för barns delaktighet och inflytande (på UNICEF Sveriges webbplats)

Barn och unga möter och påverkar politiken

För att samla in ungdomars perspektiv jobbar flera kommuner med forum där barn och ungdomar på olika sätt får inflytande i kommunens olika processer och beslut. Ofta används flera olika sorters forum inom samma kommun för att fånga in en bredare målgrupp. På så sätt kan också de olika metoderna docka in i varandra, samma fråga kan lyftas på olika sätt i olika forum och ge ett mer förankrat resultat.

I sammanställningen av exempel i den här vägledningen presenteras olika alternativ för hur barn och unga kan möta förtroendevalda.

Barn och unga möter och påverkar politiken

Kommunövergripande dokument riktat till barn

I samband med antagandet av kommunens arkitekturprogram tog Borlänge även fram ett arkitekturprogram riktat specifikt till barn och unga. Programmets sex övergripande principer har skrivits om till lättare språk och med ett annat perspektiv; barnens perspektiv. Utifrån dialoger med barn har barnens arkitekturprogram utformats och formulerats efter de samtal, diskussioner och övningar som genomförts under processen.

Barnens arkitekturprogram (på Borlänge kommuns webbplats)

Barnrättsperspektiv i tjänsteutlåtanden

För att återkoppla till förtroendevalda använder flera kommuner sig av att beskriva barnrättsperspektivet i tjänsteutlåtanden/tjänsteskrivningar. Förutom att återkoppla, syftar det till att bidra till ökad kunskap om barns rättigheter i kommunen och varför det är så viktigt. Till exempel i Malmö stad ska tjänsteskrivelsen redogöra för hur ärendet tar hänsyn till ett barnrättsperspektiv. Om barnkonsekvensanalysen innebär en intressekonflikt eller om förslaget innebär att andra faktorer än barnets bästa väger tyngre ska det redogöras. Även vilka avvägningar som gjorts genom processen ska beskrivas tydligt i tjänsteskrivelsen.

Barnbokslut

Ett barnbokslut innefattar ofta en sammanställning av hur verksamhetens resultat berör barn och unga i kommunen. Det kan till exempel innebära att varje förvaltning gör en särskild utvärdering av hur fattade beslut påverkat barns och ungas villkor inom ett område eller i en verksamhet. Barnbokslut hjälper en kommun att återkoppla inom verksamheten, kartlägga och analysera vilka lärdomar som kan dras.

Flera kommuner använder sig av barnbokslut, läs mer om metoden på Barnombudsmannens webbplats.

Barnbokslut (på Barnombudsmannens webbplats)

Anordna dialog med barn och unga

Följande exempel finns i avsnittet Anordna dialog med barn och unga.

Anordna dialog med barn och unga

Arkitekter i skolan

Arkitekter i skolan, AiS, är en metod för dialog med barn och unga i skolan som bland annat har använts i projektet GLAP - Gestaltad livsmiljö genom arkitektur och pedagogik. Utgångspunkten är att alla barn ska ges förutsättningar till att engagera sig i och påverka sin närmiljö och våra gemensamma gestaltade livsmiljöer. Metoden kan användas av den som vill lära känna ett område ur barns och ungdomars perspektiv och i allmänhet inhämta goda idéer.

I sammanställningen av exempel i den här vägledningen finns det mer information om metoden Arkitekter i skolan.

Arkitekter i skolan

Inflytandecafé

För att säkerställa att barn och unga som har erfarenhet av att gå i särskola får möjlighet till delaktighet och inflytande har Lunds kommun utvecklat plattformen Inflytandecafé. På inflytandecafé får barn och unga med intellektuell funktionsvariation eller erfarenhet av att gå i särskola möjlighet att påverka och göra sin röst hörd. Genom nära dialog med målgruppen byggdes plattformen upp som ett café - en naturlig mötesplats för barn, unga och förtroendevalda. Demokrati är grundförutsättningen för inflytandecafé. Att göra sin röst hörd och uttrycka sin åsikt kan ske på flera olika sätt. Inflytandecafé är ett forum utan talarstolar och scener där det i stället finns plats för andra uttrycksformer som till exempel sång, dans, måla och pärla. Det är ett avslappnat forum utan krav på prestation. På inflytandecafé förs samtal över en fika, aktiviteter och workshops. Teman för inflytandecafé har till exempel varit stadsbyggnad och Lunds stadsmiljö.

Ett viktigt mål för inflytandecaféerna är att det ska vara roligt och tryggt att göra sin röst hörd. Sådant som kommit upp under caféerna har till exempel resulterat i att eleverna fått hjälp att skriva medborgarförslag.

Påverka i Lund (på Lund kommuns webbplats)

Grafisk facilitering

Grafisk facilitering är en metod där tankar, åsikter och upplevelser illustreras grafiskt. Grafisk facilitering kan ritas upp efterhand som diskussioner sker på plats alternativt göras i efterhand och skickas ut som en sorts anteckning för träffen. Metoden kan också användas som ett sätt att sammanfatta flera träffar eller intervjuer. Grafisk facilitering underlättar för personer som har begränsad möjlighet till att läsa, skriva eller prata, men bidrar också med ett material som är talande och lätt att ta till sig för alla. Bilder erbjuder ett annat sätt att kommunicera än genom text, vilket inkluderar fler.

Barn förmedlar användandet genom lek

Ett sätt att kunna inta ett barns perspektiv är att arbeta med observation och strukturerad reflektion, bland annat genom lekträff. Det kan vara genom att aktivt observera och följa leken, vad som händer och vad barnen gör i olika typer av miljöer. Med reflektion av observationerna, tillsammans med barnen själva och pedagoger, går det att få en bild av vad barnen vill, behöver och vad deras aktiva handlande genom leken uttrycker.

Gåturer

Gåtur är en metod som innebär att samla en grupp till en gemensam promenad i den fysiska miljö som ska undersökas och analyseras. Metoden skapar förutsättningar för en nyanserad dialog mellan medborgare och professionella och funkar utmärkt för såväl barn som vuxna. Viktigt dock är att det finns en kunskap om hur dialog förs med barn. Gåtur är en metod som låter barn besöka utvalda platser med syftet att aktivt granska dem och det ger barnen en möjlighet att berätta hur de upplever en plats i sin vardag.

Gåturer och trygghetsvandringar

Trygghetsvandring

När ett område ska förbättras kan en trygghetsvandring vara ett effektivt sätt att inventera miljön och att samla in olika gruppers erfarenheter. Under hösten 2019 genomförde Myndigheten för delaktighet trygghetsvandringar i tre högstadieskolor tillsammans med elever med funktionsnedsättning. Resultaten från trygghetsvandringarna visar att skolans lokaler inte skapar tillräckligt goda förutsättningar för trygghet utan i stället leder till utsatthet och stress. Myndigheten för delaktighets rapport visar på en rad möjligheter att förebygga och förhindra att elever känner sig otrygga i skolan.

Checklista inför dialog med barn och unga

Checklistan inför dialog med barn och unga har tagits fram i projektet ”LuMa Youth for Change” inom det kommunala partnerskapet mellan Lusaka och Malmö stad och har till stor del inspirerats av Barnombudsmannens webbaserade metodstöd “Unga Direkt”. Checklistan ska helst användas tidigt i en process med frågor som direkt eller indirekt rör barn och unga. Frågorna vid varje steg är tänkta att besvaras innan du startar processen.

Checklista för dialog med barn och unga (på Internationellt centrum för lokal demokratis webbplats)

Barns rättigheter i regional planering

Följande exempel finns i avsnittet Barns rättigheter i regional planering.

Barns rättigheter i regional planering

Regionalt arbete för barns rättigheter

Region Kronoberg arbetar med barns rättigheter på flera olika sätt. När beslut ska fattas som påverkar barn och unga används barnrättsbaserade beslutsunderlag. Regionen har tre nivåer av prövning av barnets bästa. Till respektive nivå finns beslutsunderlag samt instruktion till prövningen.

I sammanställningen av exempel i den här vägledningen finns det mer information om Region Kronobergs arbete för barns rättigheter.

Regionalt arbete för barns rättigheter

Barns rättigheter i översiktsplanering

Följande exempel finns i avsnittet Barns rättigheter i översiktsplanering.

Barns rättigheter i översiktsplanering

Barns och ungas perspektiv i översiktsplanering

Göteborgs Stad har tagit fram en rapport om hur stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen tillsammans har arbetat med barns perspektiv på Göteborgs nya översiktsplan. I rapporten beskrivs hur ca 250 barn har fått komma till tals inom arbetet med översiktsplanen. Läs mer om metoder, processen och bearbetningen av synpunkterna i rapporten Barn och ungas perspektiv på Göteborgs Stads förslag till ny översiktsplan.

Barn och ungas perspektiv på Göteborgs Stads förslag till ny översiktsplan (på Göteborg stads webbplats)

Sociala stadsrumsanalyser och stadsdelsbeskrivningar

Umeå kommun har tagit fram beskrivningar av Umeås olika stadsdelar och områden. Rapporten ”Umeås stadsdelar – så står det till! Sociala stadsrumsanalyser och stadsdelsbeskrivningar som underlag till gestaltning av livsmiljöer för välbefinnande, tillit och trygghet” beskriver Umeås stadsdelar och områden utifrån statistik, analyser och Umeåbornas synpunkter. Rapporten beskrivs vara ett möjligt avstamp och ett stöd för hur stadsdelarna kan utvecklas för att bli mer socialt hållbara. Arbetet bygger bland annat på intervjuer och enkätsvar från över 2000 Umeåbor, och däribland barn och unga.

Stadsdelsbeskrivningarna berör till exempel var barn bor, hur barnfattigdomen ser ut, vad det finns för mötesplatser för barn och unga, tillgången till skolor och förskolor och hur förutsättningarna för barns möjlighet till att gå och cykla ser ut. Ungas perspektiv lyfts särskilt genom att unga fått berätta om bra och dåliga platser i sitt område samt lämna önskemål för framtiden. Stadsdelsbeskrivningarna kan fungera som kunskapsunderlag och bidra med värdefull information vid arbete med översiktsplanering.

Umeås stadsdelar – så står det till! Sociala stadsrumsanalyser och stadsdelsbeskrivningar som underlag till gestaltning av livsmiljöer för välbefinnande, tillit och trygghet (på Umeå kommuns webbplats)

Grönska är viktigt för människors hälsa och välbefinnande

Närheten och tillgängligheten till ett grönområde har en stor betydelse för användningen och därmed de positiva hälsoeffekterna.

I Boverkets vägledning ”Grönplanera! – En vägledning om kommunal grönplanering” finns mer information om hur grönska har betydelse för människors hälsa och välbefinnande.

Grönplanera för människors hälsa och välbefinnande

Riktlinjer, mål och ställningstaganden för yta

Många kommuner arbetar med särskilda placerings-, storleks- och kvalitetskrav på friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, skolor, förskolor och annan jämförbar verksamhet. För att kunna säkra friytor som uppfyller plan- och bygglagens krav om storlek och lämplighet för lek och utevistelse måste behov av yta finnas med som grundförutsättningar vid planläggningen.

Boverkets har tagit fram allmänna råd om friyta, Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet.

Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet (i Boverkets författningssamling)

Barns rättigheter i detaljplanering

Följande exempel finns i avsnittet Barns rättigheter i detaljplanering.

Barns rättigheter i detaljplanering

Handledning för SKA/BKA i detaljplaneprocessen

Arbetet med sociala aspekter och barnperspektiv handlar om ett förhållningssätt och ett perspektiv som ska avspeglas och löpa genom hela planprocessen och förankras hos alla aktörer. Därför har Göteborg Stad tagit fram en vägledning med ett handledningsdokument för den som ska arbeta med socialkonsekvensanalys (SKA) eller barnkonsekvensanalys (BKA) i detaljplaneprocessen. Olika analysverktyg presenteras som är tänkta att fungera som ett hjälpmedel för att strukturera information och lokalisera kunskapsluckor. Även exempel på metoder och tillvägagångssätt presenteras.

Handledning för SKA och BKA i detaljplaneprocessen (på Göteborgs Stads webbplats)

Barnkonsekvensanalys och integrerad barnkonsekvensanalys

Syftet med BKA är att säkerställa att barns rättigheter finns med i beslutsfattandet inom en verksamhet. En barnkonsekvensanalys (BKA) kan hjälpa till att omsätta barnkonventionen i handling och synliggöra barnets bästa.

I sammanställningen av exempel i den här vägledningen finns det mer information om barnkonsekvensanalys och integrerad barnkonsekvensanalys.

Barnkonsekvensanalys och integrerad barnkonsekvensanalys

Detaljplan för Skärholmsdalen skapar förutsättningar för goda livsmiljöer för barn

En integrerad barnkonsekvensanalys styrde processen för detaljplan Skärholmsdalen. Resultatet blev en plan som säkerställer de mål som sattes tidigt i processen. I detaljplanen har barnperspektivet genomsyrat de bestämmelser som gjorts, till exempel genom att sätta skarpa exploateringstal som reglerar bebyggelsen samt att spara träd som väderskydd. En annan åtgärd var att främja bevarandet av naturlig vegetation på gårdarna genom att styra att marken ska vara genomsläpplig för att kunna skapa naturanpassade lekmiljöer. Varje förskola och skola i området har i detaljplanen en egen gård och byggnaden är fristående, bland annat för att säkerställa tillräckligt med friyta. En dialog med barn synliggjorde bland annat att unga tjejer generellt kände sig trygga på bostadsgårdarna i befintlig bebyggelse, därför har bostadsgårdarnas avgränsning mot allmän plats prioriterats i detaljplanen. Genomgående entréer ut på gården så alla barn kan gå ut på gården själva utan att först gå ut på gatan, har varit något som säkerställts i detaljplanen.

Säkerställ friytor med detaljplan

För att kunna säkra friytor som uppfyller plan- och bygglagens krav om storlek och lämplighet för lek och utevistelse måste behov av platser finnas med som grundförutsättningar vid planläggningen. Genom att formulera ett tydligt syfte med detaljplanen får kommunen stöd för de planbestämmelser som behövs.

I Boverkets vägledning finns mer information om hur det går att säkra friytor i detaljplan.

Säkra friytor med detaljplan

Barn förmedlar användandet genom lek

Ett sätt att kunna inta ett barns perspektiv är att arbeta med observation och strukturerad reflektion, bland annat genom lekträff. Genom att aktivt observera och följa leken kan man se vad som händer och vad barnen gör i olika typer av miljöer. Därefter görs en reflektion över observationerna, tillsammans med barnen själva och pedagoger, och får på så sätt en bild av vad barnen vill, behöver och vad deras aktiva handlande genom leken uttrycker. Örebro kommun har vid flera tillfällen arrangerat lekträffar vid utveckling av ny lekmiljö runt om i kommunen.

Barns rättigheter i bygglov

Följande exempel finns i avsnittet Barns rättigheter i bygglov.

Barns rättigheter i bygglov

Lekvärdesfaktor inför bygglovsprövning

Flera kommuner använder sig av lekvärdesfaktor som metod för att mäta värdet på förskolegårdars lekmiljö. Lekvärdesfaktorn är ett utvärderingssystem vid granskning av förskolegårdar inför bygglovsprövning. Den kan även utgöra ett av underlagen vid planering och framtagande av detaljplaner med syftet att säkra ytor för kvalitativ lekmiljö.

Lekvärdesbedömningen utgår från förutbestämda kvalitetsaspekter. Dessa kan till exempel beröra zonering av gården, tillgänglighet, vegetation och topografi samt integration av lekutrustning i landskapet. Varje kvalitetsaspekt är indelad i tre poängnivåer. Målet är att nå så många poäng som möjligt. Kvalitetsaspekterna kan även användas som vägledning vid projektering och förvaltning av förskolors utemiljö.

Här är exempel från Järfälla kommun, Malmö stad och Lunds kommun.

Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Järfälla (på Järfälla kommuns webbplats)

Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö (på Malmö stads webbplats)

Utemiljö vid förskolor i Lunds kommun - Råd och riktlinjer (på Lunds kommuns webbplats)

Barns rättigheter i genomförandeskedet

Följande exempel finns i avsnittet Barns rättigheter i genomförandeskedet.

Barns rättigheter i genomförandeskedet

Krav på aktörsspecifika handlingsplaner i Masthuggskajen

Älvstranden utveckling har tagit fram ett styrande hållbarhetsprogram för hela utvecklingen av Masthuggskajen i Göteborg. Hållbarhetsprogrammet innefattar en rad olika mål och åtgärder som berör hur området ska utvecklas långsiktigt och hållbart för alla medborgare, inklusive barn. Genomförandet av programmet har säkerställts genom bred samverkan samt krav på aktörsspecifika handlingsplaner. I aktörernas handlingsplan ska det redovisas hur de förhåller sig till hållbarhetsprogrammet, vilka åtgärder aktörerna ser som sitt ansvar samt hur aktörerna avser arbeta med att uppfylla hållbarhetsprogrammets måluppfyllelser. De aktörsspecifika handlingsplanerna ska sedan redovisas för projektgruppen för att få godkänt av Älvstranden utveckling.

Läs mer om Masthuggskajens hållbarhetsprogram och dess krav på aktörsdrivna handlingsplaner.

Mer plats för människan (på Masthuggskajens webbplats)

Handlingsplan för barnvänliga Gent

Staden Gent i Belgien har lång tradition av att arbeta med barns rättigheter. Att utveckla Gent för och tillsammans med barn är ett tema för stadens hållbara utveckling. Det finns ett stort stöd hos allmänheten att prioritera frågor som rör barn och unga. För att samlat kunna genomföra arbetet med barns rättigheter har en handlingsplan tagits fram som täcker in flera olika verksamheter och förvaltningar. 

Handlingsplanen har antagits av det ledande styret i Gent och innehåller, förutom en kombination av visioner och principer, en översikt över vilka åtgärder som kommer att realiseras under de kommande åren av stadens olika förvaltningar. Handlingsplanens 14 mål omsätts i 182 konkreta åtgärder. Några av de mål som är särskilt relevanta ur ett planeringsperspektiv är:

• Samtliga val och beslut som fattas av kommunen tar hänsyn till barn och ungdomars åsikter.
• Fler grönområden och utrymmen för sport, spel och mötesevenemang.
• Kultur- och fritidsaktiviteter görs lättillgängligt för barn och ungdomar.
• Barn och ungdomar ska lätt och säkert kunna förflytta sig i staden.

Most child and youth-friendly city in Flanders (på Stad Gents webbplats)

Medskapande fria processer för lekmiljöer

Örebro kommun ville utveckla hur kommunen planerar lekmiljöer och hur den kan metodutveckla arbetet utifrån barnkonventionen. En viktig del i arbetet var att stärka barns inflytande över lekmiljöerna. Ett samverkansprojekt mellan Örebro kommuns parkenhet och Statens konstråd startades med syftet att bättre förstå hur en kommun kan arbeta ihop med konstnärer för att förstå hur medskapande fria processer kan skapas. Konstnärliga processer kan uppmuntra och möjliggöra lek, fria tankar och delaktighet i en utsträckning som inte alltid ryms inom samhällets övriga strukturer. 

Parkenhetens ingång i projektet var barnkonventionen och att skapa miljöer där barnen själva får vara med och säkerställa sina demokratiska rättigheter. För Örebro kommun gav projekten flera olika resultat och värden. Den fotografiska dokumentationen av processerna beskrevs som viktig samt att samarbetsformen med instanser som bevakar det rent konstnärliga värdena var en bra metod. 

Mer information finns på Statens konstråds webbplats.

Unika lekplatser i Örebro när barnen bestämmer (på Statens konstråds webbplats)

Verktyg för social hållbarhet i byggskedet

Forskningsinstitutet RISE har tagit fram ett verktyg för social hållbarhet i byggskedet. Verktyget består av ett informationsmaterial och ett processtöd som riktar sig till beställare och entreprenörer. Informationsmaterialet fokuserar på hur byggskedet påverkar människor i omgivningen.

Verktyg för social hållbarhet i byggskedet (på RISE:s webbplats)

Ungas perspektiv förändrade resecentrum

”Unga påverkar” är en verksamhet i Angered bestående av barn, unga och tjänstepersoner som tillsammans arbetar för barns och ungas delaktighet och inflytande i samhället.

Den första versionen av ritningarna för Angereds nya resecentrum saknade lokal förankring och var i behov av fler perspektiv. Stadsdelsförvaltningen beslutade att ta fram ett nytt förslag. I arbetet med det nya förslaget fördes dialog med bland annat resenärer, föreningar, den lokala trygghetssamordnaren, bostadsbolag och fastighetsägare i området. Resecentrumet är en viktig plats för barn och unga och för att nå deras perspektiv anställdes en arkitekt för att tillsammans med det lokala projektet ”Unga påverkar” arbeta fram ett nytt förslag.

Baserat på den kunskap som kommit ur projektgruppens studier och insamlade synpunkter ändrades byggnadens utbredning på tomten och placeringen av entréerna. Detta innebar till exempel en starkare koppling till befintliga gång- och cykelstråk, viket är positivt för barns rätt till självständig mobilitet.

Resecentrum i Angered

Barns rättigheter i upphandlingsmallen

Sigtuna kommun har ändrat sin upphandlingsmall till att förvaltningsövergripande innehålla en klausul som berör barnkonventionen. Detta innebär till exempel att krav kan ställas på att dialoger ska genomföras och klausulen kan på olika sätt säkerställa barnets bästa i olika typer av projekt. Vissa krav ställs även på att konsulter som upphandlas ska ha arbetat med verktyg så som barnkonsekvensanalys tidigare. Detta har lett till att konsulterna lagt stor vikt vid att presentera på vilka sätt de arbetat med barnkonventionen. Eftersom rätt beställning och kravställning har kunnat göras vid upphandling av kompetens, har detta gett effekt på resultatet i projekten.

Upphandling och barnkonventionen

Barnkonventionen innebär att hänsyn behöver tas till de konsekvenser som en upphandling kan få för barn. Upphandlingsmyndigheten har mer information på sin webbplats.

Barns rättigheter i upphandling enligt barnkonventionen (på Upphandlingsmyndighetens webbplats)

Barns rättigheter i förvaltningsskedet

Följande exempel finns i avsnittet Barns rättigheter i förvaltningsskedet.

Barns rättigheter i förvaltningsskedet

Utbildning av skötselpersonal

Lunds kommun har startat en speciell utbildning för skötselpersonal kring skötsel av barns utemiljöer kopplad till biologisk mångfald och lek. Det rör till exempel miljöer såsom parker, förskole- och skolgårdar. Utbildningen lyfter bland annat vikten av att lämna kvar löst material på platserna, så som pinnar och grenar från klippta buskage och träd. Sådant som av vuxna anses kan behöva åtgärdas kan skapa en spännande lekmiljö för barn. Det kan röra sig om en sättning i asfalten som kan bli en viktig plats att leka när den fylls med regnvatten eller när den fryser till is om vintern.

Skötselpersonalen uppmärksammas på att en städad och iordningställd miljö utifrån en vuxens perspektiv inte behöver vara det bästa för barn. Genom att inte totalt rensa bort tistlar och nässlor från barns miljöer lär sig barnen att själva göra riskbedömningar och få kunskap om naturen. Det är viktigt att ge barn dessa färdigheter inför resten av livet. 

Genom utbildningen tränas personalen att göra avvägningar kring när och var det är viktigt att plocka bort och när det är viktigt att lämna. Detta kan leda till nya sätt att bygga och förvalta där den vuxnas estetik underordnas lekfunktionen. I Lunds kommun har skötselpersonal med sig dokument och riktlinjer som styr den här typen av arbete. Dokumentet fungerar som stöd vid frågor och funderingar från såväl personal som allmänhet. Personalen har upplevt att det varit en trygghet att kunna hänvisa till något när till exempel föräldrar ifrågasätter skötseln av den fysiska utemiljön.

Superförvaltning med hög närvaro

Sedan 2020 arbetar bostadsbolaget Poseidon, som ägs av Göteborg Stad, med superförvaltning. Superförvaltning är en del av bolagets strategi för sina utvecklingsområden. Superförvaltningen omfattar åtta insatser med fokus på närvaro och trygghet. Två av dessa insatser är särskilt viktiga för barns och ungas upplevda trygghet i området.

Trygghetsvärdar

Trygghetsvärdar och trygghetschefer har rekryterats av bostadsbolaget. Varje dag mellan klockan 15 och 23 finns trygghetsvärdar på plats för att skapa närvaro och kontakt med personer som bor och vistas i områdena. För att ytterligare öka närvaron i områdena utanför ordinarie arbetstid har helg- och feriejobbare rekryterats. Deras fokus är att hålla rent och snyggt under helger och lov.

Lokal närvaro

Bostadsbolaget har ett kontor i området och finns på plats med personal sju dagar i veckan. Det finns även bemannade mötesplatser med koordinatorer i egna lokaler.

”Vi gör det här tillsammans” (rapport från Bostads AB Poseidon, Göteborg)

Kommuner anställer unga

Många kommuner väljer att anställa unga, ofta som feriearbetare under sommaren. De unga arbetar ofta med att hjälpa kommunen att föra dialog med andra unga om saker som sker eller är på gång i kommunen. Att unga leder dialogen med andra unga beskrivs vara en framgångsfaktor då det skapar god stämning, trygghet och förtroende. Unga beskrivs nå ut till andra unga i motsats till när vuxna har försökt, vilket har varit värdefullt.

Förutom att samla in information hur det är att bo eller vistas i ett visst område, vad som behöver förbättras eller förändras så arbetar många också med skötsel och underhåll av olika miljöer. Vissa unga är anställda för att skapa trygghet genom att vara närvarande i olika områden och prata med människorna på platsen. 

Det är viktigt att feriearbetarna rekryteras med god representation. Är det svårt att få till representationen använder sig flera kommuner av riktad information till den grupp som önskas. Ibland kanske det finns ett särskilt intresse av att rekrytera unga från en specifik geografisk plats då de känner till sitt närområde.

Att feriearbeta åt kommunen kan ske på flera sätt och även beröra direkta stadsutvecklings- eller demokratiprojekt där unga får möjlighet att påverka sin närmiljö. Det finns flera olika namn för den här typ av feriearbete, till exempel kommunutvecklare eller kommunambassadör. En viktig faktor när det handlar om feriearbete är att de unga får betalt för det arbete som utförs, precis som en vuxen skulle få.

Inkluderande parkvärdar

Jubileumsparken som ägs av Göteborgs Stad är en allmän plats dit alla är välkomna. Varje år rekryteras 20 - 25 unga parkvärdar inför sommarsäsongen. De unga som rekryteras kommer från olika stadsdelar, har olika bakgrund, kunskaper, erfarenheter och intressen. Ett mål med den goda representationen bland parkvärdarna är att skapa en välkomnande känsla för alla besökare.

Personalen som driver aktiviteterna i parken kommer från Passalen. Passalen är en ideell förening som arbetar med att utveckla nya lösningar för att skapa inkludering för barn och unga med funktionsnedsättning.

Omsorgsfull förvaltning där barn inkluderas

Kristofferskolan i Bromma jobbar med arkitektur som har en helhetssyn på barnet. Förvaltning och utveckling bygger på ett personligt engagemang för skolans pedagogik och verksamhet.

Kristofferskolans Byggnadsstiftelse har fem heltidsanställda i form av projektledare, fastighetsskötare, snickare och trädgårdsmästare som tillsammans bedriver byggnadsvård och underhåller byggnader, fast inredning och utemiljö. För större återkommande underhåll görs gemensamma arbetsinsatser, exempelvis kan tidigare elever få sommarjobb med att olja trägolv. Den generella omsorgen och engagemanget från elever och lärare kan förstås som ett resultat av skolans syn på hållbarhet och respekt för naturen. Att vårda och underhålla material och miljö ingår i pedagogiken.

Kristofferskolan – arkitektur med helhetssyn på barnet

Barns rättigheter kräver tillsammansarbete

Följande exempel finns i avsnittet Samverkan är en framgång för barns rättigheter.

Samverkan är en framgång för barns rättigheter

Arkitekter i skolan

Arkitekter i skolan, AiS, är en metod för dialog med barn och unga i skolan som bland annat har använts i projektet GLAP - Gestaltad livsmiljö genom arkitektur och pedagogik. Utgångspunkten är att alla barn ska ges förutsättningar att engagera sig i och påverka sin närmiljö och våra gemensamma gestaltade livsmiljöer. Metoden kan användas av den som vill lära känna ett område ur barns och ungdomars perspektiv och i allmänhet inhämta goda idéer. I sammanställningen av exempel i den här vägledningen finns det mer information om arkitekter i skolan.

Arkitekter i skolan

Helhetsgrepp för ett barnvänligt Rotterdam

Rotterdam har i drygt ett decennium arbetat efter en strategi kring barnvänlig stadsutveckling. Parallellt har man aktivt använt sig av verktyg för att mäta och utvärdera effekterna av stadens satsningar på den barnvänliga staden. I sammanställningen av exempel i den här vägledningen finns det mer information om Rotterdams strategi för en barnvänlig stadsutveckling.

Helhetsgrepp för ett barnvänligt Rotterdam

Kommunalt barnombud

För att säkerställa en systematik i barnrättsarbetet finns det många kommuner som har lokala ombudspersoner. Ett kommunalt barnombud har ofta som uppdrag att kommunövergripande bevaka barns rättigheter och stödja samtliga förvaltningar i frågor som berör barn och deras miljöer. Ett kommunövergripande barnombud kan skapa förutsättningar för att säkerställa barnrättsarbete i hela kommunens verksamhet.

Samverkansmodell för offentliga aktörer och civilsamhället

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har tillsammans med representanter för civilsamhället och offentlig sektor tagit fram en modell för samverkansprocesser. Med hjälp av den kan offentliga aktörer och civilsamhällesaktörer skapa god samverkan till nytta för alla parter. Modellen är generell och kan anpassas efter olika verksamheters behov på lokal, regional och nationell nivå.

Samverkansmodell för offentliga aktörer och civilsamhället (på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors webbplats)

Många aktörer bakom byggleken

Guldängens bygglek i Malmö är ett exempel där flera olika aktörer arbetat tillsammans. Verksamheten har från början fått projektpengar från Allmänna arvsfonden men finansieras idag av fastighets- och gatukontoret i Malmö stad, med vilka föreningen tecknat ett Idéburet offentligt partnerskap (IOP). Byggleken drivs fortfarande av initiativtagaren, den ideella föreningen Växtvärket.

Byggleken är gratis och öppen för alla. Det är barnen som driver projekt och utbildade lekpedagoger stöttar och hjälper barnen på deras villkor. Byggleken är en plats där barn har möjlighet att testa sina förmågor och fantasi i en trygg miljö. Byggleken har byggts upp av barn under sex års tid. Platsen består av färgglada konstellationer som är byggda av barnen. Det finns ett växthus, odlingar, doftlabyrint, tre grafittimålade containrar med takodlingar, bikupor och en grillplats. Bygg och odling kompletterar varandra och är upplevelsebaserat lärande i nära kontakt med alla våra sinnen. 

I byggleken börjar barnen med en snickarskola för att lära sig verktygen och säkerhet. Sedan är det fritt fram för barnen att bygga hur litet eller stort de vill. De har fri tillgång till material som ofta är överskottsmaterial från närliggande bygghandel. Lekpedagogerna tillhandahåller kunskap och stöd, men det är barnens fantasi och kreativa lösningar som är i fokus under hela processen. Resultatet har blivit ett färgsprakande, oordnat landskap i olika material med små trädgårdar utanför kojorna. Under terminerna bedrivs utomhuspedagogisk verksamhet för alla Malmös förskolor och skolor. Under skolloven är byggleken öppen för allmänheten.

Utmaningar och avvägningar i barnrättsarbetet

Följande exempel finns i avsnittet Utmaningar och avvägningar i barnrättsarbetet.

Utmaningar och avvägningar i barnrättsarbetet

Skapa markvärden – markpolitik och social hållbarhet

Stockholm stads rapport Skapa markvärden – markpolitik och social hållbarhet innehåller rekommendationer och åtgärder som Stockholm stad kan vidta för att främja en socialt hållbar utveckling. I takt med den höga utvecklingstakten när staden växer har staden behövt utveckla en aktiv markpolitik. Genom en aktiv markpolitik kan stadsplanering och exploateringsprocessen användas i högre grad för att motverka boendesegregation och främja en god och trygg offentlig stadsmiljö.

Skapa värden – markpolitik och social hållbarhet (rapport på Stockholms stads webbplats)

Risk benefit Assessment

I England har en metod som kallas Risk Benefit Assessment utvecklats. Metoden innebär ett balanserat förhållningssätt till risker i barns lekmiljöer för att främja lekvärden och inte låta vuxnas rädsla för att barn ska göra sig illa gå till överdrift. Principen är enkel då värden och risker vägs mot varandra genom en professionell medveten bedömning. Dialog mellan olika parter blir en viktig del för att förstå varandras perspektiv.

För att kunna tillämpa balanserad riskbedömning krävs bland annat utbildning i och förståelse för leken och barns interaktion med miljön som kan vägas mot teknisk riskbedömning utifrån standarder för lekredskap. En framgångsfaktor är även styrdokument som anger att balanserade riskbedömningar ska tillämpas och syftet med detta behöver tydligt beskrivas.  

Inom Vinnova-projektet Digifys publicerades skriften ”Lek på riktigt – om att sluta bygga lekplatser och börja skapa rikare lekmiljöer”. I den beskrivs balanserad riskbedömning mer utförligt och referenser till forskning presenteras. 

Läs mer om Risk benefit Assessment i dokumentet Lek på riktigt från Örebro kommun.

Lek på riktigt (rapport på Örebro kommuns webbplats)

Lekotoper

Örebro kommun har tillsammans med Urbio, Sveriges lantbruksuniversitet, och andra aktörer utforskat naturmiljöers värden för lek. Inom det Vinnova-finansierade projektet Hållbara lekmiljöer i staden 2018-2022, har Urbio och Örebro kommun tagit fram en vägledning för lekotoper. En lekotop är en plats med en rik, naturliknande miljö där lek och landskap är tätt sammanflätade. Det är ett koncept som syftar till att utmana den gängse bilden av hur en lekplats ser ut. Istället för att framför allt fokusera på traditionell lekutrustning utgår gestaltning av lekotoper mer från platsspecifika förutsättningar och använder naturbaserade lösningar och landskapselement för att bland annat skapa rum och rekvisita till leken.

Läs mer om konceptet lekotoper och vad det innebär för Örebro stad.

Lekotoper – en ny typ av leklandskap

Förutsättningar för att kunna säkerställa barns rättigheter

Följande exempel finns i avsnittet Förutsättningar för att kunna säkerställa barns rättigheter.

Förutsättningar för att kunna säkerställa barns rättigheter

Barnrättsplan i Göteborg

Genom att ta fram en kommunövergripande plan för hur implementeringen av barnkonventionen i kommunen ska genomföras kan varje nämnd i sin tur anta delmål för att nå den gemensamma kommunövergripande målsättningen. Det ger också en kraft i att kunna dra nytta av allas kunskaper och kompetenser kring barnkonventionen och att dra åt samma håll.

Göteborgs Stads barnrättsplan syftar till att öka den kommungemensamma styrningen av barnrättsperspektivet. Planen fokuserar på de förutsättningar som måste vara på plats för att stärka barns rättigheter inom samtliga verksamhetsområden under perioden 2022–2024. Genom planen stärks barnets rättigheter och det skapas större förutsättningar för att barns och ungas levnadsvillkor förbättras i praktiken. Kommunstyrelsen ansvarar för att stödja implementering och samordning av arbetet enligt planen i nämnder och styrelser samt uppföljning av planen.

Göteborgs Stads barnrättsplan 2022–2024 (på Göteborg Stads webbplats)

Barnrättsmål kopplade till IBKA 

Vissa kommuner arbetar med målbilder tidigt i processen där specifika barnrättsmål skapas och kopplas till en specifik planprocess. Fördelaktigt är om målbilden är politiskt antagen, så att målen är kopplade till budget och får hög prioritet i alla skeden.

Barnkonsekvensanalys och integrerad barnkonsekvensanalys