Delaktighet och inflytande i samhällsbyggnadsprocessen

Delaktighet och inflytande i beslutsprocesser kan bidra till att barns och ungas välbefinnande, demokratiska kunskaper och tillit till samhället ökar. Barns delaktighet kan se olika ut i olika skeden, pågå under olika lång tid och medföra en varierad grad av inflytande i samhällsbyggnadsprocessen. Formen för delaktighet kan variera, till exempel beroende på barnets ålder och mognad. Det är vuxna och inte minst beslutsfattare som bär ansvaret för att möjliggöra barns och ungas inflytande. 

Delaktighet och inflytande skapar mening

Enligt regeringsformen ska det allmänna verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt ska tas tillvara. Delaktighet i utformningen av den egna livsmiljön kan både leda till ett ökat personligt välbefinnande och till en ökad tillit till samhället i stort. Att bli sedd, respekterad och att tillåtas sätta avtryck i sin närmiljö, ger mening i tillvaron och kunskap om mänskliga rättigheter. Alla barns rätt till delaktighet och inflytande i samhällsbyggnadsprocessen är viktigt för att uppnå jämlika livsmiljöer och en jämlik hälsa, oavsett var i landet någon bor. Delaktighet i beslutsprocesser hjälper barn att förstå att de kan påverka sin omgivning genom demokratiska beslut och hur de kan göra avtryck på sin omvärld.

Illustration: Annika Carlsson/Boverket

Alla barn har rätt att komma till tals

Barn och unga är experter på sin egen miljö och med rätt stöd kan de på olika sätt förmedla sina erfarenheter, behov, idéer och perspektiv. För att förstå barnets bästa i den fysiska miljön, är det särskilt viktigt att tillsammans med barn och unga utforska behov, rörelsemönster och hur de använder olika platser. Genom att ta vara på barns kunskap och behov kan våra livsmiljöer utvecklas till det bättre, både ur ett barns och en vuxens perspektiv. 

Artikel 12 i barnkonventionen understryker alla barns rätt att komma till tals och beskriver att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barns rätt att komma till tals finns även uttryckt i planprocessen då förfarandereglerna för regionplan, översiktsplan och detaljplan innebär att alla medborgare oavsett ålder har rätt att komma till tals (prop. 1997/98:182, s. 32).

Använd olika metoder och anpassa samhällsbyggnadsprocessen

Samhällsbyggnadsprocessen sträcker sig över lång tid och innefattar många skeden och olika planeringsnivåer. Det är lämpligt att analysera var i processen och i vilket skede det är mest relevant att lyfta fram och ta vara på barns och ungas kunskap. Processen kan ändras under tidens gång men med tillgång till flera metoder går det att anpassa efter de olika skedena under processens gång. Förutom flexibilitet i val av metoder, krävs tid och kompetens för att inkludera kunskapen från barn och unga in i fysisk planering och stadsutveckling. Det är ofta fördelaktigt att ta hjälp av en pedagog eller arkitekt som kan hjälpa till att överföra, tolka och lyfta fram det barnen menar.

På samma sätt är det lämpligt att samhällsbyggnadsprocessen anpassas så att det är möjligt att lyfta fram och ta vara på barns och ungas kunskap och erfarenheter i relevanta skeden. Delaktighet och inflytande kan skapas i såväl enskilda projekt som när strategiska dokument tas fram. Sammanhanget, förutsättningarna och förkunskapen hos deltagarna och arrangörer är avgörande för vilken process som väljs. Som arrangör behövs en medvetenhet om vad den valda delaktighetsprocessen innebär för praktiska förberedelser, genomförande och uppföljning.

Illustration: Annika Carlsson/Boverket

Vuxna bär ansvaret

I samhällsbyggnadsprocessen är det tjänstepersoner och förtroendevalda som bär ansvaret för att ge barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande. Barn har inte ansvar för att skapa sina egna miljöer. Vuxna behöver skaffa sig kunskap om dagens barn och unga, till exempel om deras tankar, värderingar, syn på mobilitet, säkerhet och kultur. Det krävs respekt och intresse för barns och ungas åsikter tillsammans med kompetens och medvetenhet från tjänstepersoner och förtroendevalda för att uppfylla barnkonventionen

Modell för delaktighet och inflytande

Begreppen delaktighet och inflytande kan betyda olika saker för olika människor. Delaktighet handlar om processen att involvera barn och ta del av deras åsikter. Inflytande handlar om att barns åsikter får påverka de beslut som fattas. Eftersom olika individer har olika förutsättningar är det lämpligt att den metod för delaktighet och inflytande som används anpassas efter målgruppen och syftet. Vissa individer har svårare att komma till tals och få sina åsikter beaktade, därför behöver planprocessen säkerställa att även dessa barn kommer till tals.

För att förstå delaktighet och inflytande kan Shiers delaktighetsmodell Delaktighetsstegen användas. Modellen har fem nivåer av delaktighet och beskriver medverkan i en delaktighetsprocess som kan leda till inflytande:

1. Barn och unga blir lyssnade på.
2. Barn och unga får stöd att uttrycka sina åsikter och synpunkter.
3. Barns och ungas åsikter och synpunkter beaktas.
4. Barn och unga involveras i beslutfattande processer.
5. Barn och unga delar inflytande och ansvar över beslutsfattande processer.

Exempel på former för delaktighet är rätten att lägga förslag, medverkan i dialog, möjlighet att lämna synpunkter och att bli involverad i beslut som berör barns miljö. Tillgång till relevant information är en grundläggande förutsättning för barns och ungas delaktighet. På samma sätt är det viktigt att klargöra i vilken utsträckning barnen kommer att kunna påverka och hur deras erfarenheter och idéer kommer att användas. Att förmedla detta på ett relevant sätt till de berörda barnen är viktig, liksom att återkoppla efteråt vad det blev och varför.

Delaktighet utan att föra dialog

Om det inte går att involvera barn och unga i ett specifikt planärende finns det indirekt delaktighet. Det innebär att barns och ungas perspektiv indirekt representeras av exempelvis forskning eller specialistkunskap. Forskning som visar vad barn på gruppnivå generellt har för universella behov kan användas som underlag. På samma sätt kan det finnas andra förvaltningar, kollegor eller samarbetspartners som har genomfört tidigare dialoger där det går att dra generella slutsatser om barn som grupp. För att detta ska vara möjligt krävs det dock att det finns strukturer och system, till exempel en databas, som möjliggör att tidigare insamlad kunskap om barn och unga kan sparas och hittas.

Barn och unga kan också bli representerade av ett ombud, som till exempel en fritidsledare eller lärare som har särskild kunskap om barns generella behov. Särskilt viktigt att beakta vid indirekt delaktighet är att denna inte förmedlar kunskap om en specifik plats eller specifika individer, utan snarare ger generell kunskap om vad barn som grupp har för behov.

I sammanställningen av forskning i den här vägledningen finns mer information om forskning om barns livsmiljö.

Sammanställning av forskning och utredningar

Återkoppling visar respekt

Återkoppling är en viktig grundbult vid barns och ungas delaktighet och inflytande i långa och komplexa samhällsbyggnadsprocesser. Återkoppling är att visa respekt och tacksamhet för att barn och unga valt att lägga tid och energi på att delta i olika processer. Återkopplingen fyller en viktig pedagogisk och demokratisk funktion, eftersom den beskriver vad som hänt, hur deras åsikter tagits emot och förvaltas samt berättar vad som kommer att ske framöver. Genom återkoppling får barn och unga kunskap om att de, nu och i framtiden, har möjlighet att delta och påverka samhällsbyggnadsprocessen.

Återkoppling kan med fördel ske kontinuerligt under processens gång för att säkerställa att barns och ungas synpunkter har tolkats rätt. Det är viktigt att anpassa återkopplingen efter målgrupp och situation. Ofta kan flera metoder användas i samma projekt för att komplettera varandra. Återkopplingen måste alltid ske med respekt, transparens och ärlighet för att inte riskera att barn tappar förtroendet för samhällsbyggnadsprocessen.

Även tjänstepersoner och förtroendevalda inom organisationen behöver få veta hur barnrättsperspektivet blivit tillgodosett under processen och implementerats i den byggda miljön. Det kan till exempel göras genom att ta upp hur barns rättigheter blivit tillgodosedda när det skrivs tjänsteutlåtanden. På så sätt kan de förändringar som skett med hjälp av barns involvering i processen spridas och vikten av barnens deltagande får uppmärksamhet.