Barns rättigheter i detaljplanering
Granskad: 11 juli 2023
I detaljplanen anges ramarna för hur ett specifikt område kan användas och den påverkar därmed barns livsmiljöer. I detaljplaneprocessen handlar barns rättigheter bland annat om att skapa goda livsmiljöer för alla barn att kunna utvecklas och må bra i. Barn är experter på sin egen närmiljö och har enligt barnkonventionen rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Detaljplaneprocessen innehåller flera skeden där det finns ett stort värde av att involvera barn.
Detaljplanen är viktig för barn och kommande generationer
Detaljplanen är bindande vid den kommande bygglovsprövningen och styr därmed markens användning under lång tid framöver, vilket påverkar hur barn och unga kan använda platsen. Barnkonventionen stärker barns rättigheter i detaljplaneprocessen och det är särskilt viktigt att beakta dessa rättigheter när planeringen rör skolor, skolvägar, kultur, bostäder, lekplatser, friytor och grönområden.
Handledning för SKA/BKA i detaljplaneprocessen
Arbetet med sociala aspekter och barnperspektiv handlar om ett förhållningssätt och ett perspektiv som ska avspeglas och löpa genom hela planprocessen och förankras hos alla aktörer. Därför har Göteborg Stad tagit fram en vägledning med ett handledningsdokument för den som ska arbeta med socialkonsekvensanalys (SKA) eller barnkonsekvensanalys (BKA) i detaljplaneprocessen. Olika analysverktyg presenteras som är tänkta att fungera som ett hjälpmedel för att strukturera information och lokalisera kunskapsluckor. Även exempel på metoder och tillvägagångssätt presenteras.
Handledning för SKA och BKA i detaljplaneprocessen (på Göteborgs Stads webbplats)
Barnkonsekvensanalys och integrerad barnkonsekvensanalys
Syftet med BKA är att säkerställa att barns rättigheter finns med i beslutsfattandet inom en verksamhet. En barnkonsekvensanalys (BKA) kan hjälpa till att omsätta barnkonventionen i handling och synliggöra barnets bästa.
I sammanställningen av exempel i den här vägledningen finns det mer information om barnkonsekvensanalys och integrerad barnkonsekvensanalys.
Barnkonsekvensanalys är en av flera olika metoder som kan användas. Det är alltid kommunen som ansvarar för att ta fram en barnkonsekvensanalys och inte en projektör eller byggherre.
Barn i olika åldrar har skilda behov
Det är viktigt att kommunen tar hänsyn till att olika åldersgrupper inom gruppen barn har olika behov i planeringsarbetet. För yngre barn i förskoleåldern är närmiljön kring boende och förskola av stor betydelse eftersom det är i dessa miljöer de rör sig mest. Barn i förskoleåldern är känsliga för trafikbarriärer och leker främst på platser och grönytor nära hemmet. Plats för inspirerande och utforskande närmiljöer med mycket grönska är därför viktiga för de yngsta barnen.
Barn i låg- och mellanstadieåldern rör sig längre bort från hemmet än yngre barn. I den åldern är det viktigt för barn att kunna vara tillräckligt långt borta för att vara utom synhåll från föräldrarna men ändå tillräckligt nära för att få tillåtelse att gå till platsen. Det kan handla om platser som till exempel skola, fritidsgård, idrottsanläggningar, kulturbyggnader och bibliotek, men även parker och grönområden.
Illustration: Annika Carlsson/Boverket
I takt med ökad ålder utvidgas utforskandet av den fysiska omgivningen. Ungdomars användning och upplevelse av utemiljöer skiljer sig från de yngre barnens. För unga personer är miljöer som affärsområden, torg, gator och parker viktiga mötesplatser. Unga är oftast mycket rörliga och kan ta sig långa sträckor från hemmet för att söka efter både aktivitet och avskildhet. Unga personer dras även till platser som inte redan är funktionsbestämda, såsom övergivna eller överblivna platser i gränszoner mellan områden.
Goda kvaliteter i utemiljön
Barn använder sina närområden flitigt och utemiljöns värde är därför av hög betydelse för kvaliteten på barns livsmiljöer. Utemiljöer i detaljplanen kan omfatta både offentliga miljöer och bostadsgårdar. Oavsett behöver utemiljöer utformas så att de upplevs säkra och trygga över dygnets alla timmar och årets alla månader. Omgivningar och grad av variation på miljön kan ha betydelse för hur platsen upplevs. Platser bör även upplevas inkluderande av alla barn och unga oavsett ålder, kön eller funktionsförmåga.
Barnkonventionen belyser genom artikel 2 och artikel 31 alla barns lika rätt till utveckling, lek, vila och fritid. Bestämmelser om bebyggelsetäthet, grönska och byggnadshöjd är exempel på saker som regleras i detaljplanen och påverkar barns och ungas livsmiljöer. Hur detaljplanen styr användningen, vad det finns för utnyttjandegrad och exploateringstal kan påverka barns rättigheter till tillräcklig yta av hög kvalitet för lek och utveckling. Nyttjandegrad och exploateringstal påverkar även lokalklimat, hur varierad en miljö kan vara samt hur bra barn och unga mår. Barn och kommande generationer är beroende av att detaljplanen försvarar kvalitativa och långsiktigt hållbara samhällsbyggnadsvärden. Om den gör det kan barns rätt till jämlika livsmiljöer över lång tid säkerställas.
Detaljplan för Skärholmsdalen skapar förutsättningar för goda livsmiljöer för barn
En integrerad barnkonsekvensanalys styrde processen för detaljplan Skärholmsdalen. Resultatet blev en plan som säkerställer de mål som sattes tidigt i processen. I detaljplanen har barnperspektivet genomsyrat de bestämmelser som gjorts, till exempel genom att sätta skarpa exploateringstal som reglerar bebyggelsen samt att spara träd som väderskydd. En annan åtgärd var att främja bevarandet av naturlig vegetation på gårdarna genom att styra att marken ska vara genomsläpplig för att kunna skapa naturanpassade lekmiljöer. Varje förskola och skola i området har i detaljplanen en egen gård och byggnaden är fristående, bland annat för att säkerställa tillräckligt med friyta. En dialog med barn synliggjorde till exempel att unga tjejer generellt kände sig trygga på bostadsgårdarna i befintlig bebyggelse, därför har bostadsgårdarnas avgränsning mot allmän plats prioriterats i detaljplanen. Genomgående entréer ut på gården så alla barn kan gå ut på gården själva utan att först gå ut på gatan, har varit något som säkerställts i detaljplanen.
Säkerställ friytor med detaljplan
För att kunna säkra friytor som uppfyller plan- och bygglagens krav om storlek och lämplighet för lek och utevistelse måste behov av platser finnas med som grundförutsättningar vid planläggningen. Genom att formulera ett tydligt syfte med detaljplanen får kommunen stöd för de planbestämmelser som behövs.
I Boverkets vägledning finns mer information om hur det går att säkra friytor i detaljplan.
Skydd av kulturvärden för att känna tillhörighet
Att känna till och förstå platsens historia och bakgrund, bidrar ofta till en känsla av tillhörighet och stolthet. Dit hör fysiska beståndsdelar i miljön som till exempel byggnader, stenmurar, vägar, vattendrag, landskap och grönska som kan berätta om människorna som levt, bott, arbetat och lekt där tidigare. Kunskap om närmiljöns historia, kulturvärden och karaktärsdrag kan stärka barns och ungas intresse och engagemang för dess utveckling och framtid. Hur kommunen tar vara på och förvaltar den enskilda platsens värde och kulturarv i detaljplanen är viktigt ur ett barnperspektiv. Bestämmelser om skydd av kulturvärden kan användas på allmän plats för att reglera hur befintliga miljöer som är särskilt värdefulla ska skyddas.
Trygga trafikmiljöer ur ett barns perspektiv
För barn är trafikmiljöer ofta komplicerade, ständigt skiftande miljöer som utmanar deras säkerhet. I detaljplan regleras hur stor plats trafiken får ta i ett visst område samt hur dessa trafikmiljöer utformas, vilket får stora konsekvenser för barns livsmiljöer. Trafik och parkering tar mycket utrymme och i tätbebyggda områden kan den riskera att konkurrera ut sådan användning som främjar barns utveckling och välmående.
Att själv kunna gå eller cykla till skola och fritidsaktiviteter ger barn och unga en ökad rörelsefrihet, självkänsla och lägger grunden för goda vanor. För att kunna erbjuda säkrare och tryggare trafikmiljöer för barn behöver därför detaljplanen anpassas till deras behov. Trafikmiljöers lokalisering, placering och utformning spelar stor roll för upplevelsen och säkerheten. Trygga trafikmiljöer ur ett barns perspektiv kan i detaljplanen till exempel påverkas genom reglering av gatubredder, gena gång- och cykelvägar samt placering av grönska och buskage.
Illustration: Annika Carlsson/Boverket
Barns bästa i detaljplanering
Varje detaljplan är unik och varje enskilt ärende styr därför vilken påverkan en detaljplan får för barn. När en detaljplan berör barn är det viktigt att principen om barns bästa enligt artikel 3 i barnkonventionen ingår i processen med att ta fram eller ändra en plan. För att kunna skapa goda livsmiljöer för barn och unga finns det därför ett stort värde i att initialt alltid utgå från att detaljplanen berör barn. På så sätt kan barns bästa utredas och det finns ingen risk att gå miste om viktiga kvaliteter för barn och unga i detaljplanen.
Avvägning mellan barns behov och andra intressen
I detaljplaneprocessen gör kommunen avvägningar mellan olika intressen, såväl allmänna som enskilda. Barns intressen utgör ett allmänt intresse men kan också vara ett enskilt intresse. Till exempel kan lokalisering av en skola vara ett allmänt intresse för flera kommuninvånare, men det kan också vara ett enskilt intresse för vissa föräldrar i kommunen. Ofta väger allmänna intressen tyngre än enskilda, vilket kan göra att det enskilda intresset får stå tillbaka.
Rättsfall
Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, prövade frågan om tillgång till parker och grönytor i ett mål om överklagad detaljplan. Domstolen gjorde i målet även en avvägning mellan olika intressen, bland annat utformning av friytor i motsats till allmänintresset att uppföra byggnader för bostäder och verksamhetslokaler. Enligt domstolen hade barnets rättigheter inte kränkts vid framtagandet av detaljplanen. (MÖD 2023-04-03, mål nr P 7536-21)
Enligt den inledande bestämmelsen till PBL syftar lagen bland annat till att främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för dagens människor men även för kommande generationer. PBL betonar inte särskilt barns intressen framför andra intressen, men om barn berörs ska alltid barnets bästa vägas in. Bedömningen om vad som är barnets bästa beror på det enskilda ärendet. Om barns intressen inte har prioriterats är det viktigt att motivera hur avvägningen har gjorts. Detta kan till exempel hanteras i samrådsredogörelsen där kommunen redovisar sina ställningstaganden utifrån samrådsförfarandet.
Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap. 1 §
1 §
I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap. 1 §
1 §
Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 17 §
17 §
Kommunen ska redovisa de synpunkter som har kommit fram i samrådet samt de kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av synpunkterna. Om planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska redovisningen göras samlat för alla synpunkter som har kommit fram (samrådsredogörelse). För andra planförslag än sådana som avses i 7 § är det tillräckligt att redovisningen görs i granskningsutlåtandet enligt 23 §. Lag (2017:965) .
Utmaningar och avvägningar i barnrättsarbetet
Lokaliseringsprövning av markens lämplighet
När en detaljplan tas fram ska kommunen göra en lokaliseringsprövning. En grundregel i prövningen är att marken ska vara lämplig för ändamålet ur en allmän synpunkt för att kunna bli aktuell för bebyggelse. I prövningen ska bland annat aspekter som hälsa och säkerhet beaktas och att planläggningen ska främja en god livsmiljö ur social synpunkt, som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper.
Vid en lokaliseringsprövning ska hänsyn ska tas till behovet av gator och vägar, torg, parker och andra grönområden, lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse samt möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service. PBL har inte särskilt fokus på barn som egen samhällsgrupp och nämner inte specifikt barns hälsa, men det är sannolikt under ovan nämnda förutsättningar som barns rättigheter konkret kan hävdas i lokaliseringsprövningen. Barns rätt till liv, överlevnad, utveckling och bästa möjliga hälsa är dessutom rättigheter som styrks av artiklarna 6 och 24 i barnkonventionen.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap. 2, 3, 5, 7, 9 §§
2 §
Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .
3 §
Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .
5 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
1. människors hälsa och säkerhet,
2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .
7 §
Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns
1. gator och vägar,
2. torg,
3. parker och andra grönområden,
4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och
5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.
9 §
Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.
Involvera barn i ett tidigt skede
Det finns stora vinster med att planera för barns delaktighet redan i det inledande planarbetet. Dialog och delaktighet kräver en del förarbete för att kunna hitta rätt form för att inhämta barns kunskap och synpunkter. För att hitta rätt form av delaktighet behöver kommunen först ställa sig frågan varför de behöver involvera barn i processen och vilka frågor de vill ha svar på. Därefter kan kommunen planera för hur och vilka som ska delta. Desto tidigare ett sådant arbete startar, desto bättre förutsättningar skapas för en god och meningsfull dialog med barn och unga.
Genom att involvera barn och unga i ett tidigt skede, innan den formella planprocessen börjat och ställningstaganden är gjorda, kan kommunen fånga in kunskap och viktiga frågeställningar som är av stort värde för efterföljande delar av processen. Det ökar i sin tur kvaliteten i planeringen. Barn har god kunskap om hur de upplever sin närmiljö och kan till exempel bidra med kunskap om platsens förutsättningar och vilken utvecklingspotential som finns.
Anordna dialog med barn och unga
Barn förmedlar användandet genom lek
Ett sätt att kunna inta ett barns perspektiv är att arbeta med observation och strukturerad reflektion, bland annat genom lekträff. Genom att aktivt observera och följa leken kan man se vad som händer och vad barnen gör i olika typer av miljöer. Därefter görs en reflektion över observationerna, tillsammans med barnen själva och pedagoger, och får på så sätt en bild av vad barnen vill, behöver och vad deras aktiva handlande genom leken uttrycker. Örebro kommun har vid flera tillfällen arrangerat lekträffar vid utveckling av ny lekmiljö runt om i kommunen.
Barns rätt att komma till tals i samrådsförfarandet
Under samrådet ska kommunen redovisa planförslaget, skälen för planförslaget och det planeringsunderlag som har betydelse. När barn och unga involveras kan denna typ av information behöva förmedlas på ett sätt så att även barn förstår grunderna för samrådet. Formen för samråd är enligt PBL inte reglerad, och därför kan samrådets form anpassas till det aktuella ärendet och till de som är tänkta att delta i samrådet. Det saknas också regleringar kring hur länge samrådet ska pågå. Det innebär att kommunen har relativt stor möjlighet att anpassa samrådsförfarandet så att det passar barn och unga i de fall de ska delta.
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 11 §
11 §
I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .
11 a §
Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .
11 b §
Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .
11 c §
Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .
11 d §
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .
11 e §
Har upphävts genom lag (2021:785) .
Samråd ska bland annat ske med kända sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av förslaget, vilket även kan innebära barn och unga. Planförslaget kan medföra olika typer av påverkan för barn beroende på vad barnet i fråga har för intresse i det enskilda ärendet. Det vanligaste är att barn och unga ingår i gruppen boende. Men de kan också vara sakägare om de till exempel äger en fastighet och de företräds då av en vårdnadshavare eller förmyndare. Kommunen har enligt PBL, men även enligt artikel 12 i barnkonventionen en skyldighet att involvera barn och unga om de berörs.
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 11 §
11 §
I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .
11 a §
Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .
11 b §
Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .
11 c §
Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .
11 d §
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .
11 e §
Har upphävts genom lag (2021:785) .
Barn ska fritt få uttrycka sina åsikter, vilket innebär att barn inte får utsättas för påtryckningar när de ska komma till tals och att det är barnets åsikt som ska komma fram och inte någon annans. Samrådet är en möjlighet för att tillgodose den rättigheten. Enligt FN:s barnrättskommitté har barns rätt att komma till tals utvecklats till att handla om deltagande och dialog som bygger på ömsesidig respekt och ömsesidigt lärande.
Samrådsredogörelse och underrättelse
Kommunen ska redovisa de synpunkter som kommit fram i samrådet. I en samrådsredogörelse ska även information och kommentarer finnas om hur kommunen tagit hänsyn till synpunkterna. Här ska även inkomna synpunkter från barn inkluderas och bemötas enligt artikel 12 i barnkonventionen om att barns åsikter ska tillmätas betydelse. Om barns åsikter inte har kunnat beaktas är det väsentligt att kommunen motiverar varför de inte kunnat tillgodoses.
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 17 §
17 §
Kommunen ska redovisa de synpunkter som har kommit fram i samrådet samt de kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av synpunkterna. Om planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska redovisningen göras samlat för alla synpunkter som har kommit fram (samrådsredogörelse). För andra planförslag än sådana som avses i 7 § är det tillräckligt att redovisningen görs i granskningsutlåtandet enligt 23 §. Lag (2017:965) .
Efter samråd ska kommunen genom en underrättelse informera om sitt planförslag. Enligt PBL:s förarbeten behöver kommunen endast informera om underrättelsen till enskilda om de uppgett namn och adress. Trots det är det bra om kommunen kan ge återkoppling om sitt planförslag till de barn som varit med i processen – det är ett sätt att uppfylla kraven i artikel 12 i barnkonventionen. Även om det saknas namnuppgifter så bör det finnas dokumentation om vilken skola eller klass som varit med. Hur kommunen då återkopplar om planförslaget avgör kommunen själv, exempelvis genom besök på skolan eller genom att personal på skolan sprider informationen. (Jfr prop. 2013/14:126 s. 89.)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 17 §
17 §
Kommunen ska redovisa de synpunkter som har kommit fram i samrådet samt de kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av synpunkterna. Om planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska redovisningen göras samlat för alla synpunkter som har kommit fram (samrådsredogörelse). För andra planförslag än sådana som avses i 7 § är det tillräckligt att redovisningen görs i granskningsutlåtandet enligt 23 §. Lag (2017:965) .
Granskning och granskningsutlåtande
Under granskningen ska planförslaget och eventuell samrådsredogörelse finnas tillgänglig för alla som vill granska handlingarna. Kommunen ska även tillhandahålla det planeringsunderlag som kommunen anser ha betydelse för bedömningen av förslaget. Det kan till exempel vara utredningar och dokumentation som visar hur barn berörs eller hur barn varit delaktiga under processens gång. Kommunen ska hålla denna information tillgänglig på sin webbplats under granskningstiden och kan även göra planförslaget tillgängligt på platser dit allmänheten har tillträde. Om barn från skola eller fritidshem varit delaktiga så kan informationen exempelvis göras tillgänglig där. Kommunen kan med fördel återkoppla direkt till grupperna som deltagit och visualisera eller skriva på ett sätt så det blir tydligt för målgruppen för att uppfylla kravet i artikel 12 i barnkonventionen.
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 21 §
21 §
Under granskningstiden ska kommunen hålla förslaget tillgängligt för alla som vill granska det. Kommunen ska också se till att de grundkartor och den fastighetsförteckning som avses i 8 §, det program som avses i 10 § och den samrådsredogörelse som avses i 17 § finns tillgängliga, liksom det planeringsunderlag som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget. Kommunen ska hålla informationen, med undantag av fastighetsförteckningen, tillgänglig på sin webbplats under granskningstiden.
Dessa skyldigheter gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har samordnats enligt 18 a § andra stycket, får kommunen fullgöra sin skyldighet enligt första stycket genom att hålla en kopia av handlingarna i det andra ärendet tillgänglig i den mån informationen finns där. Lag (2021:785) .
I granskningsskedet finns det krav på att synpunkter på planförslaget ska framföras skriftligt. Det kan innebära begränsningar för barns möjligheter att lämna synpunkter, vilket kommunen bör ta hänsyn till. Barn kan till exempel ta hjälp av föräldrar eller lärare som ombud och i dialog med vuxna på olika sätt säkerställa att även deras synpunkter kommer in skriftligt.
När granskningen är klar ska kommunen sammanställa de skriftliga synpunkter som har inkommit i ett granskningsutlåtande. Granskningsutlåtandet ska innehålla en redovisning av hur kommunen ställer sig till synpunkterna och hur förslaget ändrats med anledning av synpunkterna. Enligt artikel 12 i barnkonventionen ska barns åsikter respekteras och granskningsutlåtandet är ett sätt att tillgodose det.
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 23 §
23 §
Efter granskningstiden ska kommunen göra ett granskningsutlåtande. Det ska innehålla
1. en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden,
2. en redovisning av kommunens förslag med anledning av synpunkterna, och
3. information om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet.
Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har samordnats enligt 18 a § andra stycket, ska granskningsutlåtandet också behandla de skriftliga synpunkter som har kommit in i det andra ärendet och har betydelse för detaljplaneprövningen. Lag (2021:785) .
Antagande av detaljplan
Det är preciserat i PBL hur och till vilka en antagen detaljplan ska kommuniceras. För att uppfylla barnkonventionens artikel 12 är det lämpligt att kommunen återkopplar till barn som deltagit under processens gång och redogör för hur den antagna detaljplanen blev, även om barn inte särskilt räknas upp i PBL. Återkoppling ska i så fall ske både när barns synpunkter har tillgodosetts och i de fall de inte har det. Detaljplaneprocessen är ofta lång och svår att ta till sig, därför behövs extra tydlig återkoppling för att barn ska förstå värdet av sitt deltagande. Återkoppling till barn och unga behöver göras på lämpligt sätt och anpassas efter barnets ålder och mognad.
I sammanställningen av exempel i den här vägledningen finns mer information om hur kommunen kan återkoppla till barn och unga som varit delaktiga i planprocessen.
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 27, 29, 30 §§
27 §
En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.
Ett sådant uppdrag får inte delegeras. Lag (2017:424) .
29 §
När detaljplanen har antagits ska kommunen
1. på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information om antagandet tillsammans med upplysningar om var beslutet finns tillgängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra, och
2. under minst tre veckor hålla planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen, granskningsutlåtandet och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på sin webbplats.
Underrättelsen ska anslås och informationen göras tillgänglig samma dag som justeringen av det protokoll som innehåller beslutet tillkännages på kommunens anslagstavla.
Skyldigheten att hålla information tillgänglig gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning. Lag (2021:785) .
30 §
När detaljplanen har antagits ska kommunen skicka ett meddelande om detta till
1. länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten,
2. de kommuner som är berörda och till regionen om det i länet ska ske planering enligt 7 kap., och
3. dem som anges i 11 § första stycket 2 och 3 och dem som får överklaga enligt 13 kap. 12 eller 13 § och
a) senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda, eller
b) har rätt att överklaga beslutet enligt 13 kap. 11 § andra stycket 1.
Meddelandet ska innehålla ett protokollsutdrag med beslutet och upplysningar om vad den som vill överklaga beslutet måste göra.
Kommunen ska till länsstyrelsen skicka det granskningsutlåtande som avses i 23 § tillsammans med meddelandet om att planen har antagits, om kommunen inte redan har skickat utlåtandet enligt 24 §. Lag (2021:785) .
Barns rätt att överklaga en detaljplan
En detaljplan kan överklagas om den strider mot någon rättsregel. Beslutet måste då angå den som vill överklaga och gå emot den klagande. Den som klagar måste också, innan granskningstiden har gått ut, ha lämnat skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. En detaljplan kan även överklagas genom laglighetsprövning. Laglighetsprövning innebär en prövning av om beslutet om detaljplan tillkommit på rätt sätt. Grundprincipen för laglighetsprövning är att varje medlem i en svensk kommun har rätt att överklaga kommunens beslut.
Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap. 1, 17 §§
1 §
Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725):
1. kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan,
2. kommunfullmäktiges beslut om planeringsstrategi för översiktsplanering,
3. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser,
4. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att fatta beslut om skyldighet för fastighetsägare att betala kostnader för gator och andra allmänna platser eller att fatta beslut om villkoren för sådan betalning,
5. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser,
6. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut om grunderna för skyldighet att betala kostnader för gator och andra allmänna platser och om generella villkor för sådan betalning,
7. kommunfullmäktiges beslut om taxa i ärenden hos byggnadsnämnden,
8. kommunens beslut om riktlinjer för exploateringsavtal,
9. regionfullmäktiges beslut om regionplan, och
10. regionfullmäktiges beslut om aktualitetsprövning av regionplan. Lag (2020:76) .
17 §
Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser ska endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna.
Om myndigheten vid en prövning enligt första stycket finner att beslutet strider mot en rättsregel, ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Beslutet ska inte upphävas om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. Om kommunen har medgett det, får dock beslutet upphävas i en viss del eller ändras på annat sätt. Ändringar som har ringa betydelse får göras utan kommunens medgivande.
Om kommunen begär det, får myndigheten förordna att det överklagade beslutet i sådana delar som uppenbarligen inte berörs av överklagandet får genomföras trots att överklagandet inte har avgjorts slutligt. Ett sådant förordnande får inte överklagas.
Kommunallag (2017:725) 13 kap. 1, 4, 8 §§
1 §
Varje medlem av en kommun eller en region har rätt att få lagligheten av kommunens eller regionens beslut prövad genom att överklaga beslutet till förvaltningsrätten.
Lagligheten av en gemensam nämnds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem av de samverkande kommunerna och regionerna.
Lagligheten av ett kommunalförbunds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem av de kommuner eller regioner som ingår i kommunalförbundet samt av förbundsmedlemmarna. Lag (2019:835) .
4 §
Ett beslut överklagas skriftligt.
I överklagandet ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som överklagandet grundas på.
Överklagandet ska ges in till förvaltningsrätten.
8 §
Ett överklagat beslut ska upphävas, om
1. det inte har kommit till på lagligt sätt,
2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller regionen,
3. det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller
4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning.
Första stycket 3 och 4 gäller inte beslut enligt 11 kap. 5 § andra och tredje styckena samt 12 och 13 §§ och beslut om att använda medel från en resultatreserv enligt 14 §.
Domstolen får inte ersätta det överklagade beslutet med något annat beslut. Lag (2023:642) .
I svensk rätt saknar barn under 18 år rätt att väcka talan vid domstol (jfr dir. 2022:35, sid 6) Sverige har inte heller tillträtt tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen som ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté. Barns rättigheter att klaga och kräva sin rätt ska dock ses över genom en utredning som regeringen har tillsatt (direktiv 2022:35).
Boverket (2023).
Detaljplanering.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/barnkonventionen/samhallsbyggnadsprocessen/detaljplanering/
Hämtad 2024-12-21
Tack för att du hjälper oss bli bättre!
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.